Det gör inte jag särskilt ofta. Men med två små barn är det faktiskt väldigt bra om man ägnar döden åtminstone en liten tanke, allt för att göra det så enkelt som möjligt för dem om det värsta skulle hända. Och juristen i mig går igång på juridik, även om det passerat år sedan jag pluggade till den examen.
Så vad bör man tänka på?
1) Vem kommer ärva mig? Är man gift och har gemensamma barn går ens kvarlåtenskap automatiskt först till ens make/maka, och om hen går bort samtidigt går kvarlåtenskapen till barnen. Är barnen inte myndiga får de en förmyndare som håller koll på pengarna. Finns det inga barn ärver den avlidnes föräldrar i första hand, därefter ev syskon om inga föräldrar finns, och sedan lite mer avlägsna släktingar; i värsta fall hamnar pengarna hos Allmänna arvsfonden, som jag på senare år förlorat allt förtroende för med tanke på hur de jagar folks arv… (ytterligare en anledning till man skriva testamente, om man inte har så många släktingar!)
Så länge du inte har några bröstarvingar (d v s barn, barnbarn eller barnbarnsbarn) kan du testamentera bort allt du äger till vem du vill. Bröstarvingar har rätt till sin laglott, vilket är hälften av all din kvarlåtenskap. Du kan aldrig göra dina bröstarvingar arvlösa.
Har du särkullbarn, d v s barn från tidigare förhållanden med annan än din partner, finns det särskilda regler. Särkullbarn har alltid rätt att få ut minst sin laglott direkt då föräldern gått bort (gemensamma barn måste vänta tills båda föräldrarna gått bort). Särkullbarn kan välja att avstå laglotten till förmån för efterlevande partner, och har då rätt till arv när den efterlevande partnern dött, men det kan inte regleras av testamentet utan är ett val särkullbarnet gör.
Sambor ärver aldrig varandra, så om ni är sambos MÅSTE ni skriva testamente för att ärva. Testamentet kan skrivas gemensamt eller var för sig.
2) Om man som i första fallet är gift och har gemensamma barn kanske man tänker att man inte behöver ett testamente – men det kan vara en bra idé ändå. En anledning är enskild egendom – om barnen ärver kvarlåtenskap och senare i livet gifter sig, då är kvarlåtenskapen barnet ärvt per automatik gemensam egendom som delas i fall av skilsmässa. I ett testamente kan du skriva in att all kvarlåtenskap ska vara enskild egendom istället, d v s att det inte kommer delas vid en skilsmässa. Det finns i nuläget inget annat sätt att automatiskt göra något till enskild egendom, i så fall måste barnet skriva ett äktenskapsförord med sin blivande.
3) I sitt testamente kan man, om man har omyndiga barn, skriva in i sitt testamente vem man önskar ska ta hand om dem om båda föräldrarna går bort. Det är inte juridiskt bindande, utan rätten går alltid på barnets bästa, men det ska ändå mycket till för att de inte ska följa föräldrarnas uttryckta önskemål. Du kan också uttrycka vem du önskar ska förvalta arvet efter dig.
Se till att testamentet finns på en säker plats och att det kommer att hittas den dagen det blir aktuellt. Var också säker på att du skriver ett testamente som följer alla regler – googla ”mall för testamente” så kan du hitta reglerna. Det måste vara 1) skriftligt och 2) undertecknat av dig och två vittnen, som inte får vara släkt och vittnena måste vara över 15 år. Vittnena får inte vara mottagare av arv/nämnas i testamentet. Båda vittnena måste närvara samtidigt när du signerar testamentet. De behöver veta att det är ditt testamente som signeras, men inte vad som står i det. Utan giltigt bevittnat testamente blir det ogiltigt.
Testamenten är giltiga tills dess att det återkallas skriftligen, eller förstörs av den som skrivit det.
