Mot utmattningens brant

Mot utmattningens brant

En vän har drabbats av utmattningssyndrom. Jag misstänker att en annan vän har samma sak. En tredje vän gick in i väggen för några år sedan, men är nu tillbaka på jobb igen, inte ens fyllda trettio än.

Det är en epidemi som breder ut sig.

Som läkare har jag svårt för den här diagnosen. Jag vet att den finns, jag har haft människor sittandes framför mig som zombies, som knappt kan hålla koncentrationen under tjugo minuters samtal eftersom det redan tagit all deras energi att ta sig till vårdcentralen. Jag ser den i mina vänner. De orkar ingenting, sover genom dagarna och har svårt att koncentrera sig ens på små bestyr som de brukade kunna lösa utan att tänka på dem. Att gå till affären innebär att de blir liggande i sängen i flera timmar efteråt.

Så vad har jag svårt för?

Jag har svårt för att få ihop det. Att vi i den verklighet vi lever i, med all lyx och alla möjligheter vi har, så blir detta resultatet. Det finns oändligt många människor på denna jord som har det så obeskrivligt mycket sämre än vi. I Roslings bok delar han in världens alla invånare i fyra kategorier och vi i Sverige tillhör, även de som är fattigast, toppkategorin. De flesta av oss tillhör de övre procenten av toppkategorin. Och när man då ser på alla dessa människor i andra länder som jobbar fjorton timmar per dygn varje dag varje vecka varje månad varje år bara för att sätta mat på bordet, som bor i betydligt sämre boenden, som äter sämre mat och har sämre möjligheter att sköta sin hygien – då blir jag så förundrad över att vi lyckas göra oss själva så sjuka när vi har det så bra. För de där som jobbar hela hela hela tiden för att överleva, de drabbas inte av utmattningssyndrom.

Jag gissar att det har med två saker att göra. Dels att de som jobbar hela hela hela tiden får en betydligt kortare livslängd; slitet tar ut sin rätt och man dör i förtid. Men har man inget skyddsnät som fångar upp, då måste man. Och det är den andra anledningen bakom att vi har så höga sjuktal i utmattning tror jag: det finns ett skyddsnät. Vi kan fortsätta ha tak över huvudet och mat på bordet (om än kanske inte flådiga villan och oxfilé) även om vi blir sjuka och måste stanna hemma i flera månader. Hade vi inte haft det misstänker jag att vi hade haft lägre sjukskrivningstal (på gott och ont).

Typexemplet på patient som kom till mig på grund av utmattning: En välordnad kvinna i mitten-slutet av trettioårsåldern, två barn, ett ”heltidsjobb plus”, alltså lite mer än heltid de flesta veckor. Barnen har flera aktiviteter, ibland flera varje kväll. Kvinnan är, förutom förtroendevald på jobbet, också fotbollstränare för sonen och klassmamma för dottern. Hon tränar nån gång då och då, men något har ju måst plockas bort från dagordningen och då rök träningen direkt. Hon försöker äta ordentligt Men lunch hinns inte alltid med och sömnen är det sämre med, oftast rusar ju tankarna och det brukar bli sent, när hon städat klart, innan hon ens kommer i säng.

Till mig kommer hon för trötthet. Kanske är det sköldkörteln? (Jag skrev ett inlägg om det på min gamla blogg, mitt mest lästa inlägg någonsin med tusentals läsare, med ett innehåll som liknar detta inläggs.)

Det är det inte.

Detta är någon sorts ekonomiblogg och en del av stressen är ekonomisk för en del människor. Betydligt mer än bara en del för andra; det finns de som inte anser sig kunna bli sjukskrivna eftersom de inte har en ekonomisk situation som skulle tillåta den minskningen av inkomst. Det finns många som skulle behöva byta jobb som inte kan göra det för att det skulle vara antingen för ekonomiskt riskabelt (att de inte kan säga upp sig från sitt jobb för de vet inte om de kan få ett nytt) eller ohållbart (för att det de egentligen vill syssla med ger en lägre lön). Det finns de som skulle behöva bryta upp från en dålig relation men inte anser sig kunna göra det på grund av ekonomin.

En patient jag hade borde ha gjort sig av med sina hästar som ju är en extremt dyr hobby, men det var samtidigt hennes enda tillflyktsort i livet. Det blev en ond spiral av att behöva vara kvar på ett arbete som tömde henne på all energi, bara för att få ha kvar det som hon kände gav henne en respit.

Så varför pratar jag med mina vänner om ekonomi? Varför har det blivit ett sådant fokus för mig? Varför skriver jag bloggen? För att jag ser precis det här.

För att jag har kollegor som har fått utmattningssyndrom redan som AT-läkare, för att jag har tre kompisar som redan drabbats. För att jag ser risken för både mig själv och för min man, om vi inte har backupsystem som gör att vi kan säga fuck you till jobbet om det tar för mycket från oss. För att vi ska kunna jobba deltid om vi vill det.

För att jag tror att blotta möjligheten att kunna vinka farväl till sitt jobb gör att man känner sig mycket friare och lugnare, utan att man faktiskt behöver säga upp sig.

ETA: För att det blivit missförstånd lägger jag nu till (att ändra i själva inlägget nu vore oärligt): Jag tror inte att själva utmattningen beror på skyddsnät – då hade jag inte föreslagit ekonomi som en faktor för att skydda sig för då hade ju det varit löst av dig själv. Utmattningen beror på vår livsstil (jag tog olyckligtvis bort det ut inlägget för att det blev fel i flytet i inlägget, men det var med i ett tidigare utkast) – med sjuk arbetsbelastning på många jobb, för dyra boenden, ibland barn med många aktiviteter, ibland sjuka och/eller gamla anhöriga som behöver tas omhand, och allt detta i kombination med ständig uppkoppling och tillgänglighet. Det jag menar med skyddsnät är att vi här ändå kan få mat på bordet och tak över huvudet om vi blir sjukskrivna. I fattigare länder kommer ständig stress ta sig andra uttryck, med sjukdom i andra organ än hjärnan och för tidig död. Med alla era kloka kommentarer här och på Facebook har jag fått ytterligare förståelse och jag tackar ödmjukast för det. Jag hoppas att vi tillsammans kan skapa ett samhälle som inte gör oss sjuka eftersom det nuvarande verkar leda åt helt fel håll.

Dela:
Bokrecension: Factfulness

Bokrecension: Factfulness

Innan jag börjar med en mer djupgående recension vill jag bara säga en sak: LÄS DEN.

Okej, med det avklarat kan vi ta tag i resten. En recension av Factfulness av Hans Rosling med sonen Ola Rosling och svärdottern Anna Rosling Rönnlund.

Jäklar, vilken bok. Denna härliga ton, denna positiva känsla mitt i en hel del elände, denna tillförsikt som genomsyrar boken från första till sista sidan. Den är genomarbetad och intelligent och lär dig saker på varenda sida.

Första uppslaget, på insidan av själva omslaget, har det bubbeldiagram som Rosling blivit känd för, världshälsografen som på ena axeln visar livslängd och på andra visar inkomst. En ”världskarta för hälsa och välstånd” (vill man se den utan att låna boken finns det på Gapminder också). Den återkommer han till flera gånger i boken. Sedan kommer en inledning med tretton multiple-choice-frågor, som till exempel:

Hur många människor i världen har viss tillgång till elektricitet?
A: 20 procent
B: 50 procent
C: 80 procent

Så får man svara på alla frågorna, och det är tydligen ytterst ovanligt att man är bättre på att svara på frågorna än en chimpans (dvs slumpen). När Rosling frågade 12 000 personer i fjorton länder dessa frågor var genomsnittet två rätt av tolv, och femton procent fick noll rätt. Så är man kass är man i gott sällskap.

Frågorna återkommer i hela boken, så att det blir en supertydlig röd tråd att följa – dock utan att det blir tillgjort. Resten av boken är elva kapitel, på de olika instinkter Rosling identifierat som problem som hindrar en från factfulness. Varje kapitel går igenom dessa instinkter och går till botten med dem. Till exempel skriver han om försämringsinstinkten:

Lösningen är inte att dränka alla negativa nyheter med fler positiva nyheter. Det skulle bara leda till en förljugen snedfördelning åt andra hållet. Det skulle hjälpa lika mycket som att balansera för mycket socker med för mycket salt. Kanske mer spännande, men mindre sunt.

En lösning som fungerar för mig är att försöka hålla två tankar i huvudet samtidigt.

När vi hör någon säga ”Det blir bättre” verkar vi tro att de också säger ”Oroa dig inte, slappna av” eller rent av ”Blunda”. Men när jag säger ”Det blir bättre” säger jag inte alls något sådant. Jag vill definitivt inte att du blundar för de fruktansvärda problemen i världen. Jag säger att saker och ting kan vara både dåliga och bättre än de var innan.

Han kopplar varje kapitel till både statistik och egna berättelser, och trots att det är statistik som nog skulle få de flesta att somna i vanliga fall så gör han det på ett sätt som bara är spännande. Det här är en faktabok som är en page-turner! Rosling och hans son och sonhustru har ju tillsammans utvecklat Gapminder, som gör alla de välkända bubbeldiagram och annat visuellt som Rosling använde i sina presentationer. Han växlar enkelt mellan statistik i världen, liknelser om sitt barnbarns tillväxt och egna erfarenheter från alla olika hörn av världen. Och det är bara spännande. Och roligt, dessutom. Små finurligheter i hur han uttrycker sig gör att man ibland kan sitta och småfnissa åt det. Här pratar han om miljö som en av de saker vi är rädda för (rädsloinstinkten):

Kemofobin gör också att det flera gånger per år presenteras ett ”nytt vetenskapligt rön” om något syntetiskt ämne som finns i mycket små kvantiteter i något vanligt livsmedel och som skulle kunna döda dig om du åt ett fraktfartyg eller två av det varje dag  tre år. Då gör högutbildade personer allvarliga miner och diskuterar det över ett glas rödvin. Att det inte finns några dödsoffer alls spelar ingen roll för diskussionen. Rädslan verkar nära sig enbart på det osynliga ämnets ”kemiska” karaktär.

Och han ger en del kängor också. Ett riktigt bra stycke är om anti-vaccinationslobbyn:

Högutbildade välmenande föräldrar väljer att avstå vaccinationer som skulle skydda deras barn mot dödliga sjukdomar. Jag älskar kritisk tänkande. Jag beundrar skeptiker. Förutsatt att man respekterar fakta. Så om du är skeptisk mot vaccinationer mot mässling vill jag be dig om två saker. För det första att du tar reda på hur det ser ut när ett barn dör i mässling. De flesta barn som insjuknar i mässling tillfrisknar helt, men det finns ännu ingen bot och även med tillgång till den bästa moderna sjukvården, dör ett eller två barn per tusen insjuknade. För det andra att du frågar dig själv: ”Vilket slags fakta skulle övertyga mig att byta åsikt?” Om svaret är ”Inga fakta skulle någonsin få mig att byta åsikt om vaccination”, ställer du dig utanför den faktabaserade rationaliteten, utanför just det kritiska tänkande som lett dig till denna punkt. För att vara konsekvent i din skepsis mot vetenskapen borde du nästa gång du ska opereras säga till kirurgen att hon inte behöver bry sig om att tvätta händerna.

Och ett sista citat om något som ligger mig varmt om hjärtat: Att vi har ändliga resurser när det gäller allt. Oavsett om det gäller inom medicin där man inte kan ge allt åt alla, eller om det gäller politiker som på fullaste allvar hävdar att de ”inte ställer grupp mot grupp” och liknande dumheter, eller utvinningen av olja. Vad det än handlar om så är det ändligt. I stycket nedan har han talat om huruvida det viktigaste för honom när han arbetade på ett sjukhus i Afrika var att satsa allt på de enskilda barn som kom in till sjukhuset, eller om många fler kunde räddas genom att man förbättrade förhållandena utanför sjukhuset.

Att ägna det enskilda synliga offret alltför stor uppmärksamhet utan hänsyn till antal kan få oss att satsa alla våra resurser på en bråkdel av problemet, och därmed rädda långt färre liv. Denna princip gäller överallt där vi måste hushålla med knappa resurser. Det är svårt för människor att tala i termer av resurser när det handlar om att rädda liv, eller om att förlänga eller förbättra liv. Den som gör det uppfattas ofta som hjärtlös. Men så länge resurserna inte är oändliga – och det är de aldrig – är det mest medkännande man kan göra att använda sin hjärna och komma underfund med hur an gör mest gott med det man har.

Jag vet inte om jag har något favoritkapitel, för alla är bra. Man känner igen sig hela tiden. Rosling kallar sig inte optimist, utan sitt eget påhittade ord: positivist. Han tycker att ”optimist” har naiviteten inneboende i sig, och han är inte naiv. Han har sett världen för vad den är. Men han är positiv, och han kan, som han föreslår även för oss andra i citatet ovan, hålla två tankar i huvudet samtidigt. Det kan både vara dåligt OCH ha blivit mycket bättre. Allt är inte perfekt, långt ifrån – men det har varit mycket sämre förr. Och han överför denna positiva känsla till läsaren.

I slutet av varje kapitel får du en tydlig kortversion av hur man hanterar instinkten för att istället bli mer factful. Dessa är korta och koncisa och i punktform. Och avslutningsvis finns en bild som kort och koncist sammanfattar hela boken.

I slutet av boken drabbades jag av en lite vemodig känsla, dels för att boken var slut och dels för att dess författare dog våren 2017 efter att han drabbats av pankreascancer (den sjukdomen… fy farao). Jag hade väldigt gärna velat träffa Hans Rosling någon gång. Jag hade så gärna velat se honom fortsätta med sitt viktiga arbete. Vem vet var vi hade varit med ebola-epidemin om han inte varit med? Ingen människa är oumbärlig, jorden fortsätter snurra, men vissa är mer saknade än andra.

Och svaret på frågan ovan? Det får du när du lånar eller köper boken. För det ska du givetvis göra!

Glöm inte att använda en cashback-site om du köper boken! ?

Dela:
Favvo-recept: Vitlökssoppa

Favvo-recept: Vitlökssoppa

Billig och riktigt god soppa som mättar ordentligt, som jag gjorde i helgen och som blev succé. Vampyrer bör av förklarliga skäl låta bli den. Jag serverade den med quesadillas.

Ingredienser

1 gul lök
6 vitlöksklyftor
2 msk smör
5 dl vatten
1 tärning grönsaksbuljong
1 msk brynt scharlottenlöksfond
2,5 msk vetemjöl eller red med 1 ägg
3 dl grädde
2 dl mjölk
Salt och peppar
Ev ett paket bacon (men då blir det inte lika vego längre…)

Gör så här

  1. Finhacka lök och vitlök och fräs dessa mjuka i smör utan att de tar färg.
  2. Häll i vatten och smula ner buljongtärningen, låt koka ett par minuter.
  3. Blanda ner vetemjölet i lite av mjölken och häll på buljongen, häll därefter i resten av grädden och mjölken (alt red med ett ägg)
  4. Låt soppan koka 10-15 min.
  5. Om du vill ha bacon till, stek det mot slutet av koktiden och toppa soppan med det.

Annars brukar vi käka den med enkla quesadillas – två tortillabröd, riven ost mellan, i en stekpanna i några minuter, vänd, klart, skär upp och ät.

Dela:
Sätter ihop en fondportfölj…

Sätter ihop en fondportfölj…

För någon vecka sedan övertalade jag en av mina kompisar att låta mig starta ett autospar åt henne i några fonder, eftersom hon inte har något sparande i nuläget annat än att hon köper aktier i företaget där hon jobbar. Medan de har en bra deal på det innebär det ändå att hennes portfölj består av en enda aktie, så inte någon vidare riskspridning kan man säga.

Det här kommer förmodligen aldrig bli någon aktieblogg. Jag har insett, ju mer jag läser, att djupdykningar i enskilda aktier inte är min grej. Jag har lätt för att lära saker som jag tycker är roliga så det säger väl en del att jag inte riktigt lyckas få in alla nyckeltal och hur man läser en årsrapport i huvudet. Det är bara inte så spännande. Jag kommer fortsätta ha aktier för jag har hittat ett gäng jag tycker är stabila och bra att ha, där jag kollat nyckeltalen och gjort hemläxan – men jag kommer inte skriva om det. Men nu skriver jag lite om fonder i alla fall. Ta det för vad det är: en glad nybörjares tankar, och inga som helst rekommendationer. Gör din egen analys oavsett vad du köper!

Jag satte mig och tittade på vilka fonder jag tycker att hon ska ha och landade i följande:

1. Avanza Global
0,10% avgift. Följer MSCI World index genom fonden Amundi IS MSCI I13SK-C och är en s k matarfond som investerar minst 85% i en annan fond – i det här fallet helt och hållet i denna andra fond. Till största delen (87,2%) stora bolag, 12,7% medelstora och 0,1% små bolag. 65% är Nordamerika, drygt 20% är Västeuropa exklusive Sverige. Avanza Global lanserades som ”universums billigaste globalfond” för någon månad sedan. Kollar man vidare på Amundi-fonden är dess största innehav Apple (2,3%), Microsoft (1,8%) och Amazon (1,7%). Finansiell service och teknik står för 18 resp 17%. Startad augusti 2018 och än så länge, av förklarliga skäl, inga årliga avkastningsdata, men i grafen kan man se att den följer MSCI World NR USD som är kategorins jämförelseindex.  Minsta köp på Avanza 100 kr.

2. Länsförsäkringar Tillväxtmarknad Indexnära
0,53% avgift. Indexnära fond som placerar i företag som är noterade på aktiemarknaderna i världens tillväxtregioner, och ska försöka efterlikna utvecklingen av indexet MSCI Emerging Markets, med undantag av att fondbolaget har vissa principer för ansvarsfulla investeringar. Största innehav är Alibaba (3,5%), Tencent (3,4%). och Samsung Electronics (2,9%). Asien exklusive Japan utgör 72,6%, därefter följer 13% Latinamerika. Finansiell service och teknik står för ca 24% vardera av innehaven. Startad juni 2014. Avkastning på tre år är 26,8%.  Minsta köp på Avanza 100 kr.

3. Skandia Sverige Exponering
0,28% avgift. Aktiefond med bred inriktning som, som namnet antyder, investerar i svenska aktier. Förvaltningen är indexnära och strävar efter att efterbilda sammansättningen av jämförelseindexet SIX PRX, med vissa förbehåll för principer för ansvarsfulla investeringar. H&M, Ericsson och Investor är största innehav med 4,1% vardera. 275 innehav. 53,7% är stora bolag, 29,2% medelstora och 17,1% små bolag. Startad mars 2013. Avkastning på fem år är 46%. Petrusko skriver om den här.  Minsta köp på Avanza 200 kr, vid månadssparande 100 kr.

4. Spiltan Aktiefond Investmentbolag
0,24% avgift. Aktiefond med inriktning på svenska investmentbolag. Passivt förvaltad med mål att ge en bättre avkastning över tid än Stockholmsbörsen, till en lägre kostnad än den genomsnittliga indexfonden. Investor och Industrivärden är största innehav på 27,1% vardera, följt av Kinnevik och Lundbergföretagen på 10% vardera. Startad november 2011. Avkastning på fem år är 81,3%, har kickat ass med kategorins jämförelseindex, MSCI Sweden. Minsta köp på Avanza 100 kr.

5. Plus Småbolag Sverige Index
0,46% avgift. Aktieindexfond som ska efterbilda sammansättningen av indexet Carnegie Small Cap Return Index med ca 200 aktier noterade på Nasdaq OMX Stockholm. Startade i september 2017. Största innehav är Plus Mikrobolag Sverige Index med 3,4%, följt av Ica-gruppen på 3,1% och Securitas på 2,7% (det är kul att Ica räknas som ett småbolag…). Industri står för 23,5%, fastigheter för 16,7% och sjukvård för 15,7%. Startad september 2017. Avkastning på ett år är 2,8%. Har under året följt kategorins jämförelseindex MSCI Sweden Small Cap NR SEK relativt väl. Minsta köp på Avanza 100 kr.

6. Aktiespararna Direktavkastning
0,33% avgift. Investerar i de aktier som ingår i SIXIV15SQGI och vänder sig mot investerare som eftersträvar exponering i aktier med hög direktavkastning på den svenska aktiemarknaden. Finansiell service står för 24,1%, följt av konsument stabil 15,6% och konsument cyklisk 14%. Största innehav är Swedish Match 8,4%, följt av AstraZeneca 8,3% och Castellum 7,8%. Stora bolag utgör 52,9% av fonden, medelstora 40,9%. Startad oktober 2016. Avkastning på ett år 2,3%. I år har fonden avkastat 5,4% jämfört med 1,2% i dess kategori, 2017 9,0% jämfört med kategorins 9,5%. Kategorins jämförelseindex är MSCI Sweden NR SEK, som A D legat under under året men som de nu ligger i nivå med. Minsta köp på Avanza 100 kr.

Min tanke med innehaven är att få dels en global exponering, dels mot tillväxtmarknader, och dels mot svenska marknaden. Planen är följande uppdelning:

Avanza Global – 30%
Länsförsäkringar Tillväxtmarknad Indexnära – 15%
Fonder med svenska innehav – 12,5% vardera

…vilket alltså ger 50% mot världen och 50% mot svenska marknaden. De fonder som valts för den svenska marknaden tar förhoppningsvis in lite olika typer av bolag. Investmentbolag är och förblir något jag verkligen tror på (och som utgör en betydande del av barnens portfölj som jag också handhar) och därför är Spiltans fond en bra variant när man vill sköta det hela automatiskt för att få lite mer tyngd mot dessa. Aktiespararna Direktavkastning har en bra strategi tycker jag (lyssna på Fondpodden med deras förvaltare) som i modeller visat sig skapa bra avkastning. Plus Småbolag Sverige Index för att få in lite mer småbolag som ju kan prestera bättre än de stora bolagen eftersom det är här tillväxtpotentialen framför allt finns (men givetvis också därmed risken). Skandia Sverige Exponering ger en bred exponering mot hela svenska börsen istället för bara de största (som man t ex får genom Avanza Zero som har de 30 värdemässigt mest omsatta aktierna på Stockholmsbörsen, alltså mycket smalare exponering).

Länsförsäkringar Tillväxtmarknad Indexnära tar jag in för att få exponering mot marknader som inte får så mycket plats i globalfonden, som har lite högre risk men som därmed också har möjlighet att leverera högre avkastning. Den har högst avgift och är nog den jag funderar mest på – men söker jag på ”tillväxtmarknad” är det den billigaste tillväxtmarknadsfonden enligt Morningstar.

Avanza Global kan, om man håller till någon annanstans än på Avanza, bytas mot t ex Länsförsäkringar Global Indexnära som följer indexet MSCI World Total Net Return (förutom avvikelser för ansvarsfulla investeringar), som också har Apple, Microsoft och Amazon som sina tre största innehav. Den kostar dock dubbelt så mycket, alltså 0,20%. Jag har haft denna fram tills Avanza Global kom.

Jag påstår på inget sätt att detta är något facit. Det är bara mitt försök att skapa en portfölj med potential att leverera bra resultat när sparhorisonten är många år, men där man inte ska behöva gå in och förändra särskilt ofta – typ en gång om året, tänker jag vore bra. Avgifterna hålls låga, för att inte äta upp avkastningen. Innehavet kommer givetvis att ligga på en ISK så länge politikerna inte går in och pillar i det så mycket att det inte är attraktivt längre.

Dela:
Black Friday-shopping

Black Friday-shopping

Alla är ju på om att inte shoppa på Black Friday, men jag får ju säga att det har jag definitivt gjort. Däremot har jag hållit mig till min lista vilket gjort att inga impulsköp gjorts. Jag har införskaffat följande:

  • Ny Wacom ritplatta som jag behöver eftersom jag jobbar mycket med bilder och att teckna, och den gamla jag har inte längre har några drivrutiner som funkar till min nya dator, införskaffad 600 kr billigare än ordinarie pris (hållit koll på ordinarie pris i 2 mån på flera olika ställen, den har varit i princip precis lika dyr överallt – jag trodde faktiskt inte alls att den skulle komma med i någon BF-rea)
  • Ett par mjukisbyxor från Cubus, nedsatta med 20% över BF + fri frakt
  • En adventskalender till stora tjejen som vi tittat på för ett tag sedan men tyckte var för dyr för 199 kr, nu nedsatt till 99 kr och dessutom hade jag en Mecenat-kod som gjorde den ännu billigare + fri frakt över BF, landade på ca 85 kr
  • Badleksaker som julklapp till lilla tjejen, på samma ställe som adventskalendern köptes, således Mecenat-rabatt + fri frakt
  • Två stekpannor för de gamla håller ytskiktet på att helt lossna på…
  • En bok köpt på Adlibris med 10% rabatt, i samma beställning som en kompis beställning för att vi skulle slippa betala frakt
  • Eftersom JapanPhoto hade 25% rabatt på alla sina bildprodukter beställde jag en av mina färdiga fotoböcker i två ex (de har tyvärr extremt sällan extrapriser så det gäller att utnyttja dem när de har det – detta var inte planerat för BF utan bara till nästa gång de hade råkade ha rabatt, men det är utan cashback tyvärr)

Dessutom bestämde jag mig idag för att köpa kattsand och kattmat eftersom det ändå snart kommer behövas och då kunde BF-erbjudanden lika gärna utnyttjas.

Och vi hade ett presentkort på Matsmart.se som jag köpte via Let’s deal för ett tag sedan, 150 kr presentkort för 1 kr. Eftersom vi dessutom gick ihop med en kompis för beställningen kom vi över deras gräns för fri frakt. Ovanpå det cashback via cashbackshopping.se.

Cashbackshopping.se har under hela Black Weekend (för det är ju verkligen inte bara Black Friday) haft en kampanj där om man gör ett köp via dem får man 10% bonus-cashback, vid två köp 20%, osv upp till 10 köp som ger 100% bonus-cashback. Jag valde därför att sätta igång en gratis-prenumeration på Dagens Nyheter som man får 100 kr i cashback för – och ytterligare bonus via deras BF-bonussystem. Den är gratis i två månader och man får komma ihåg att stänga av den innan betalperioden påbörjas (jag har lagt in en påminnelse i kalendern). Eftersom jag gjort alla köp via just cashbackshopping den här rundan är jag uppe i 70% bonuscashback.

Sammantaget har jag hållit mig till min lista och köpt precis det jag planerat att köpa, men sparat rätt mycket pengar på att köpa dem just denna helg istället för någon annan gång. Det känns faktiskt hållbart och ekonomiskt, och förutom att jag behöver komma på en julklapp till maken så är jag dessutom färdig med årets julklappar.

Dela: