Sedan maken disputerade har energin så sakteliga återvänt till familjen. Nåja, treåringen har väl alltid haft gott om energi, sådär så att det sprutar ur öronen, och bebisens energinivåer har väl inte heller varit direkt påverkade – det blir så när man tar tre tupplurar om dagen – men deras mammas och pappas nivåer har blinkat med stora röda bokstäver: ”KRITISKT LÄGE!”
Nu har det vänt. Och det är inte bara det att energin återvänder, för ibland har jag haft energi, men det kombineras dessutom med mer tid. Det gör att när vi väl har energi, då har vi också tid att lägga.
Således stod jag på lillejulafton (dagen innan julafton för alla icke-skåningar, jag har förstått det som ett skånskt påfund?) och rensade kökslådor för glatta livet.
Jag kan meddela att det behövdes…
Vi hade typ tretton lock till fem kastruller.
Vi hade prylar vi aldrig packat upp ur kartongen (en ligger nu på Marketplace, den andra gavs bort i julklapp till någon vi tror kommer använda den).
Vi hade grejer, grejer, grejer som vi inte använder eller som vi använt så sällan att de inte förtjänar att vara kvar.
Och nu är de inte kvar (eller ja, de står i källaren i väntan på skjuts till återvinningen/Myrorna, men ändå).
I samband med att jag rensade köket fick maken rensa bland sina forskningspapper. Det var ett par kilo papper som kunde åka i soporna, så skönt!
Igår fick maken ett ryck och tillsammans rensade vi och omorganiserade i frysen så att det finns någon chans att hitta i den. Vi passade också på att frosta av den. För ett par dagar sedan organiserade jag och tvättade ur kylen.
Jag har rensat badrummet på alla de miljoner hygien- och sminkprodukter jag har liggande tack vare en mamma som jobbar inom det området. (Typ en gång i halvåret-året brukar jag låta mina tjejkompisar få titta igenom det utrensade eftersom det är mer eller mindre oanvänt, och ta vad de vill ha. Det brukar vara poppis.)
Så plötsligt rör det på sig här hemma. Grejer sorteras i behålla, sälja och slänga. Yta frigörs. Några kronor här och där kommer in på försäljningar. Och allt känns bara lättare och bättre. Nu har jag som mål att rensa en sektion (en låda, en byrå, eller något större beror på dag och tid, men ”en” i alla fall) varje dag. So far, so good.
Jag håller på att ”rensa” ut badrumsskåpet genom att tvångsanvända upp alla olika prover jag fått pga vill inte slänga dem men vill också bli av med dem. Ex går små tuber handkräm utmärkt att ha till body lotion 🙂 Sedan fyller jag bara på med nya produkter när den gamla med samma funktion tar slut.
Heja, bra jobbat! Jag tycker det är kul att testa nytt och är inte ett dugg bunden av märken – men med en mamma som jobbar i branschen är inflödet större än utflödet, så även om jag försöker använda samma princip blir det till slut utdelning till kompisar.
Hej!
Kul att höra hur energin flödar. Skönt!
Kan bara instämma i hur skönt det är att rensa.
Mest för att få plats. Vi har under hösten skickat iväg 9 sellpypåsar (de är ganska stora) och säkert slängt hälften så mycket.
Man undrar hur tusan det går att ha så mycket saker som inte används.
Ska dock erkänna att det inte syns att vi blivit av med så mycket grejer.
Men det är psykiskt skönt iaf.
Mvh PB?
Ja, i senaste boken jag läser (”Hejdå saker”) är just plats en sån sak han pratar om. Att man kan skapa plats – och att man sedan inte bara ska fylla igen den platsen med nya grejer… Det tycker jag om (även om jag inte skulle bo i en lägenhet med bara en madrass, en trälåda, sex plagg i garderoben och en enda uppsättning bestick/tallrik, det skulle jag nog inte trivas med). Och för varje pryl som försvinner – eller får sin specifika plats, det är också ok – så blir det lite mer energi.
Jag har lagt ut en del på Marketplace. En del saker försvinner omgående, annat tar mycket mer tid om man alls blir av med det. Men försöker i alla fall 🙂
Hej! Visst är det underbart! Jag brukar städa i minismå projekt: en dag bakom spisen, en dag sittandes på badrumsgolvet för att komma åt där jag inte annars gör det osv. Just sektioner är toppen. hälsn fr sö Dalsland.
Eller hur! 😀 Det är ett sånt skönt sätt att känna att man kommer någonstans hela tiden utan att för den delen behöva ta hela huset (eller ens ett helt rum) på en gång 🙂