Förhållandevis många av de som hänger på finans-twitter och FIRE-bloggar verkar ha förhållandevis god inkomst. Ganska många är barnfria och går under förkortningen DINK – Double Income No Kids. När jag lyssnar på ChooseFI-podden är det väldigt många av de intervjuade som har väldigt höga inkomster. Vi pratar sånt där som 200-600 000 dollar per år, vilket ju alltså är flera miljoner i inkomst. Det är inte riktigt lika svårt att bli ekonomiskt fri vid den typen av extremhöga inkomster (vilket också är mycket av min kritik mot boken Meet the Frugalwoods).
Visst finns det det som kallas ”lifestyle creep”, det vill säga att ju högre inkomster, desto större utgifter. När man går från att vara student till att ha sitt första jobb flyttar man från den billiga studentlyan till en bättre lägenhet, man börjar unna sig annan mat än nudlar till middag, det är plötsligt lättare att ta en resa till det där resmålet man velat åka till, och sedan träffar man någon och kanske blir det barn och då behövs ju ett större boende, bil, matkostnaderna går upp, det behövs en ny barnvagn, och sedan ska ju kidsen ha aktiviteter och nya leksaker och fler barn och större hus och en andra bil och semesterresor till Thailand och ett semesterhus nånstans…
Lifestyle creep. Successivt med den ökande lönen rinner pengarna allt snabbare mellan fingrarna, för att ”hänga med” alla andra och för att man unnar sig både det ena och det andra.
Men. Om man har den typen av inkomster, då är det ändå enklare att, om man faktiskt bestämmer sig för att förändra sin livsstil, få pengarna att räcka. Har man 50 000 kr in är det betydligt lättare att få en sparkvot på 50% än om man har en inkomst på 20 000 kr.
För vår egen del har vi två inkomster varav en relativt hög (och snart högre när maken blir färdig specialist), och en medelmåttig (nej, AT-läkare tjänar inte några enorma pengar). Senaste dryga halvåret har min lön ersatts av föräldraförsäkring, så den har varit ytterligare lägre. Vi bor i hus, har två barn och en bil, så vi är inga DINK, vi har svårt att vara utan bilen, vi har ingen lust att flytta och barn kostar lite pengar (dock inte så mycket som vissa tror, åtminstone när de är små). Totalt sett har vi dock en bra inkomst och kan ha sparkvoter på mellan 45-60% utan att göra några stora ingrepp i vår livsstil, mot innan vi började då vi förmodligen låg runt 5% i sparkvot. För vår del handlar det mest om att bli smartare och konsumera mindre.
Men jämför oss med någon som arbetar i Sveriges motsvarighet till minimum-wage (riktigt så låga löner som i USA har vi kanske inte vitt, men ni förstår), som är ensamstående med barn. Har man 15 000 kr efter skatt eller vad det kan tänkas vara, då är det svårare att gå runt så att sparkvoten blir 40-60%.
Exempel
Familj A har 15 000 kr i omkostnader på inkomster på 20 000 kr (dvs en 25% sparkvot). Då tar det 45 år att komma upp i ekonomisk frihet (vilket då är 4,5 miljoner kr enligt 4%-regeln) med 4% årlig avkastning på kapitalet under de 45 åren.
Det tar EXAKT lika lång tid för familj B med 30 000 kr i omkostnader varje månad på inkomster på 40 000 kr – återigen 25% sparkvot, men istället ett behov av 9 miljoner kr.
Men familj B med 40 000 kr i inkomster har förmodligen enklare att dra ner från 30 000 kr ut i månaden till 25 000 kr – och då tar det plötsligt 31 år till ekonomisk frihet. Då kapar de alltså dels 5 000 kr i månaden på kostnaderna och det läggs istället på sparande, vilket ger en sparkvot på 37,5%. Med 5 000 kr mer på sparande och mindre i utgifter tar man alltså bort 14 ÅR av vägen till ekonomisk frihet.
För familj A skulle de bara behöva sänka utgifterna 2 500 kr för att göra motsvarande förändring i sparkvoten (37,5%) – men de har redan så pass mycket lägre utgifter att det kanske inte finns lika mycket att kapa, och de här 2 500 kr mindre känns betydligt mer än de 5 000 känns för familj A.
Om familj B med sina 40 000 kr skulle komma ner till familj As utgifter på 12 500 kr, då skulle de plötsligt spara nästan 70% av sin lön (68,75%). Det skulle göra att det bara tar 12 år för dem att nå ekonomisk frihet.
Allt detta är beräknat med väldigt låg avkastning på investeringarna (4%/år) och historiskt sett har börsen gett uppåt 10% i snitt (alltså inte varje år, men över tid), så det borde kunna gå fortare. Men väldigt snåla beräkningar och ändå väldigt tydliga skillnader. Beräkningarna är gjorda med hjälp av Rika tillsammans kalkylator.
Så är ekonomisk frihet bara för höginkomsttagare? Nej. Men det är absolut enklare med större inkomster, och man har möjlighet att göra det betydligt snabbare.
Hej!
Verkligen intressant och jag håller med dig.
Visst kommer det ofta högra kostnader med högre lön, men det är ett val.
Klart någon med en hög lön kan göra av med lika lite som en med låg lön. Alltså går det betydligt snabbare att spara ihop en stor summa pengar.
Om det nu är det man vill.
Mvh PB?
Precis, och gör man ett annat val än gemene man så kommer resultatet bli ett betydligt större sparande för den som har en hög lön mot den som har en låg lön. Samtidigt ogillar jag invändningen att FIRE bara är för höginkomsttagare, eftersom jag inte håller med. Det går fortare, men det är få det är helt omöjligt för.