Precis som förra året är ju inte Black Friday bara en fredag numera. Det är en vecka. Drygt. Numera är det Cyber Monday och ”smygstart” helgen innan Black Week börjar och det hela är väl totalt typ tio dagar. Jag tänker mig att om en sådär fem år är vi på Black Month och sen tar det tio år till så är vi på Black Year och sen ska vi egentligen bara shoppa, shoppa, shoppa hela tiden.
Eller ja, det är väl ungefär så det redan ser ut.
Själv använder jag Black Week detta år exakt på samma sätt som förra året – jag köper saker jag skrivit upp på en lista under hösten och inget mer. Dessutom gör jag det med Cashbackshopping.se i bakfickan, så att varje köp genererar lite mer cashback än det förra (ett köp ger 10% extra cashback, två köp ger 20%, och så vidare upp till tio köp så att man totalt kan få 100% extra cashback, alltså dubbelt så mycket). Det är ganska få prylar, bara lite halvtrista saker som nya laddare till mobilerna, hörlurar, ett mobilskal till makens mobil, och sen har jag passat på att köpa linsvätska för det närmaste året, och lite vitamintabletter. På fredag ska jag ta mig till Busfabriken och köpa två årskort till barnen för halva priset, det blir bra så att de kan springa av sig (dock ingen cashback på det!). Just det, jag köpte årets sista julklappar också, från Smartphoto (affiliatelänk).
I helgen som gick var jag på loppis. Fyndade barnböcker och barnspel för en spottstyver, köpte vinterstövlar i nyskick till yngsta dottern för 35 kr och en regnoverall till äldsta dottern för 50 kr, också den i mycket gott skick. Dessutom köpte jag Babblarna-grejer till yngsta i julklapp. Totalt gick det knappt en femhundring på alltihopa. Och på alla sätt blir jag nöjdare när jag shoppar begagnat, än om jag skulle köpa motsvarande nytt (de tretton barnböckerna hade kostat långt över tusenlappen att köpa nya). Varför ska man köpa nytt, framför allt till barn som sliter och slänger allting. Åsynen av den där regnoverallen efter en enda dag på dagis gör mig väldigt glad att jag inte betalt hundratals kronor för den…
Så Black Friday i all ära, men behöver jag grejer till ungarna så är det loppis, Marketplace och Blocket som gäller.
I måndags hade barnen studiedag och vi tillbringade eftermiddagen med en annan mamma och hennes tre barn. Vi halkade in på ekonomi, ett område jag gladeligen lyfter – men det var faktiskt hon som började den här gången, med en fråga om hur mycket vi lägger på mat varje månad. Detta ledde oss in på mycket mer diskussion. Hon kunde dock, precis som flertalet av mina kompisar, konstatera att hon inte har så bra koll. Rimligt okej koll på utgifterna, men det där med vad man ska göra med pengarna som blir över är svårare.
Det är givetvis inte så att denna Twitter-tråd ska tas som någon sorts sanning, men flera skriver ”hon är ointresserad”. Och det är ju väldigt synd. Varför är det så? Varför var jag själv så för tre år sedan, då maken fick löpa fri på Avanza helt utan min insyn?
Ekonomi i sin mest grundläggande form är inte något svårt – plus och minus är ju i princip det enda som behövs för att få koll på sin egen ekonomi. Att gå vidare till att investera kanske är ett lite större steg – för mig kom det successivt när jag började lyssna på poddar och började tänka allt mer på vad vi skulle göra med pengarna när jag skruvat på ekonomin så pass att det blivit en ansenlig summa vi la undan varje månad. Det var ju med viss skräck jag klickade köp på mina första aktier, så jag har full förståelse för att det känns stort och skrämmande att komma till punkten där man ska skapa ett konto på Avanza, skapa ett ISK och köpa sina första fonder.
Min man säger ofta att det bästa som hänt vår ekonomi är att jag också blev intresserad. Det ligger mycket i det, inte för att jag är någon sorts geni, utan för att det är så mycket bättre om man pysslar med ekonomin tillsammans. Då kan vi sätta mål ihop, vi kan glädjas åt framgångar, vi kan diskutera vad vi vill investera i, vad som är värt och vad som inte är värt att lägga pengar på… det är enklare när man har någon att bolla med, även om man då samtidigt måste jämka med den personens åsikter. Jag tycker det är synd att det verkar vara så många kvinnor som inte tar sig tiden och sätter sig in i ekonomi och kapitalförvaltning. Att inte ha koll leder ju till ett så mycket sämre läge om det sedan händer något – skilsmässa, dödsfall, sjukdom, arbetslöshet, och så vidare. Det är mycket som kan hända. Ekonomin om något är ju en fråga om jämlikhet.
Jag gör mitt i det lilla, främst i form av att jag pratar med mina kompisar om ämnet. Bloggen är väl också ett försök, men hit tror jag mest att man hittar om man redan är intresserad. Hur gör ni, sprider ni ordet på något sätt?
Vissa saker i myndighets-Sverige bör ha en rent fruktansvärt bra marginal.
Igår skickade jag in ansökan om legitimation till Socialstyrelsen. Detta bök inkluderar en AT-bok som man ska ha haft koll på i minst 18 månader (för mig mer åt 2,5 år på grund av föräldraledighet och deltidsjobb) och successivt fyllt med diverse viktiga signaturer och datum, samt även personbevis och examensbevis.
Samt den lilla nätta kostnaden om 2 300 kr.
Att fixa själva legitimationen kan inte ta lång tid. De ska kolla så att datumen i boken stämmer (det är mycket viktigt att datumen hela tiden går back-to-back, man får absolut inte sluta en placering på fredagen och börja nästa på måndagen, då blir det bakläxa och man får tillbaka boken för att få nya underskrifter med rätt datum, och om du får boken påskriven två dagar i förväg (alltså på fredagen) när du ska sluta AT så är det inte giltigt utan det blir komplettering), vilket torde ta runt 5 minuter för någon rimligt läskunnig, och därefter borde det vara att plinka in lite i en dator – tveksamt mycket numera eftersom man kan göra första hälften av ansökan via dator och bank-id, så jag tror denna del blivit ännu kortare – och sedan trycka ”enter” och skicka legitimationspappret till mig.
2 300 kr.
Typ en kvarts arbete.
Jag vill också ha en sån timpeng, tack.
Men det ska bli skönt att ha det där pappret i handen. 2 300 kr är ju bara pengar – tiden det kostat är oräknelig.
Jaa, månadsavstämningen för förra månaden är liiiite sen. Aja. Jag har haft annat att göra!
Oktober månads sparkvot blev kraftigt påverkad av att vi köpte nya fönster. Vi har stora fönster i vardagsrummet där det vid kraftigt regn börjat läcka in så att det blev pölar på golvet, vilket föranledde kontakt med killen som bytte ett antal andra fönster åt oss (Nya Fönster & Montage, för de är så jäkla bra att de förtjänar omnämnande (jag får inte en spänn för det), Milan som är kontaktperson i Östergötland är grym från början till slut). De nya fönstren installerades i mitten av oktober, och sen kom det givetvis en faktura på ett rätt stort antal tusen.
Detta föranleder alltid en fundering för min del kring hur det ska läggas i budgeten. Förra året tog jag de stora kostnaderna vi hade och la dem vid sidan av budgeten för att sedan lägga samman och dela på tolv, för att lägga till det som kostnad varje månad.
Det blir ju en fråga om huruvida min Excel bara ska vara kassaflöde, eller om man ska göra det mer som en resultaträkning. Fönstren kommer vi ju sannolikt inte byta igen på många år, så egentligen borde kanske kostnaden slås ut på mycket längre tid, som företag gör med sina större investeringar.
Det här året har jag kört genomgående med att min Excel är kassaflödet. Därför belastar hela kostnaden för fönstren bara oktober. Maken argumenterar för att sparkvot därmed blir helt meningslös, för det går ju inte att jämföra det här årets oktober-sparkvot med förra årets eller nästa år, om vi då inte köper nya fönster. Men jag gillar sparkvot ändå.
Så hur blev sparkvoten? Med fönstren blev det 17%. Skulle man annars dela kostnaden på 12 månader skulle sparkvoten varit 60%, och helt utan fönstren (för att jämföra med förra året) skulle den varit 64%.
Någonstans får man ju vara nöjd med en ekonomi där vi trots denna stora utgift ändå kan spara 17%.
Men i alla fall. I övrigt var det ju en bra månad. Matkostnader på bara 1 700 kr i butik, mest för att pappa var här mycket och tog hand om barnen och då köpte han en del mat. Jag och maken var på dejt och åt på vår favoritrestaurang, så det plus enstaka andra poster gjorde att utematen blev ungefär lika mycket, men det var det värt. Att få spendera tid med sin man, som vuxna, och sitta ner genom ett helt mål mat… det är otroligt mycket värt.
Övrigt-sidan var väldigt låg och av åtta poster var sex stycken begagnat-köp, vilket gör mig nöjd (ytterligare ett begagnat-köp var i kategorin kläder, till äldsta dottern). En del av pengarna i övrigt-kategorin är också utlägg för jobbresa som kommer återbetalas, men återigen är det det där med kassaflödet som gör att jag har med det. Maken köpte årskort på Friskis & Svettis.
Inkomsterna bestod av två heltidsinkomster minus en dag VAB, barnbidrag och VAB från Försäkringskassan, samt en peng för två tårtor jag gjorde till en kollegas disputation. På det hela taget rätt normala inkomster, lite lägre än årssnittet.
Det här var första månaden (och sista!) det här året då vi båda jobbade heltid. Barnens morfar har varit på plats en hel del för att hjälpa till med barnen, mest för att de ska slippa vara på dagis tio timmar per dag fem dagar i veckan. Ingen av oss gillar den situationen. Eftersom det var en kort tid fram tills jag nu är klar med AT bestämde vi att vi ändå körde på. Men det blir skönt nu när det lugnar ner sig igen.
Imorgon gör jag min sista dag på vårdcentralen som AT-läkare. Efter 2,5 år av allmäntjänstgöring (förlängd på grund av föräldraledigt) är jag äntligen legitimerad läkare, med de möjligheter det öppnar för.
Så vad ska jag göra sedan?
Först blir det två veckor forskningstid som jag har kvar – och det följs av ledighet. 50% föräldraledigt, 50% forskningstid, i två månader. Ledigt över jul och nyår och ledigt hela januari. Det blir en kraftig sänkning av våra inkomster, och det kommer ju påverka vår ekonomi gravt—
Nej, just det. Inte. För att det är inte så våra liv ser ut längre. För att vi har lagt om livet till att inte kräva hela våra löner för att fungera. Vi lever bra på bara min lön och sparar i princip hela makens.
När februari kommer börjar jag jobba igen, men på 60% med 40% föräldraledigt. Det blir fyradagarshelg varje vecka, jobb tisdag till torsdag. Barnen får korta veckor på förskolan, och eftersom maken är jourkompsledig de flesta fredagar blir det mycket extra tid för familjen.
Det ska bli otroligt skönt.
Dela:
Vem är jag
Jag är lite av en blandad kompott av intressen – jag jobbar som läkare, jag forskar inom hjärt-kärlsjukdom, och jag drivs av viljan att hjälpa folk till bättre mående och bättre privatekonomi. Dessutom skriver jag böcker, bakar tårtor, är mamma till tre underbara barn och gift med världens bäste man. Den här bloggen fokuserar framför allt på privatekonomi och allra mest på hur man hittar en balans i livet.
Köp min bok!
”I could not put your story down except when I had to. You have written a compelling, readable, entertaining book.”
~ A-M Mawhiney, author
Plugga bättre
Förbättra din studieteknik i 10 steg
Cosmonomics @ Instagram
This error message is only visible to WordPress admins
Error: No feed with the ID 1 found.
Please go to the Instagram Feed settings page to create a feed.
Affiliates
För aktier och fonder
Avanza
På Avanza har vi alla våra aktieinnehav, och har haft i flera år. Den användarvänligaste appen med alla funktioner vi behöver.
SAVR
Uppstickaren SAVR med lägre priser på fonder. Jag har flyttat vårt fondsparande till SAVR eftersom även små skillnader procentuellt blir stora pengar när man sparar i många år.
Webbhotell
One.com
Jag använder One.com för Cosmonomics såväl som för alla siter jag sköter via LCV Konsult AB. De har bra priser och fantastisk service och jag har varit nöjd med dem i över tio år.
Fotoböcker mm
Jag älskar fotoprodukter och gör två fotoböcker för varje år, plus när vi åker på semester, och dessutom är det julkort och väggkalendrar. Smartphoto har bra kvalitet och bra priser, och därför använder jag dem frekvent.
Telefoni
Vimla
Billigare telefoni med Vimla – ingen uppsägningstid, ingen bindningstid, och inga dolda avgifter.
