Att överleva
Ibland kommer livet emellan.
Man kan diskutera ekonomi tills korna kommer hem, sparkvoter och huruvida investeringarna ska skötas via en fondrobot eller vara i noga selekterade aktier. Jag kan sitta med mitt Excel-dokument och noggrant föra in varje utgift, ha stenkoll på allt — och ändå…
Plötsligt händer något som man inte alls rår för, eller för den delen rår på.
Något som ingen god ekonomi i världen påverkar.
Jag överlevde. I en annan tid, eller i nutid i en annan del av världen, hade jag kanske inte gjort det.
Just nu finns inte orken att baka eget bröd eller göra egen pesto. Just nu finns knappt orken – och framför allt finns inte lusten – att äta. Just nu finns inte förmågan att hantera arbetet, inte ens bara administrationen. Just nu finns ingenting annat än återhämtning, sömn och vila. Att långsamt komma tillbaka.
Men jag är tacksam. Tacksam att jag lever. Tacksam att jag har min familj, min älskade man, mina underbara barn, mina fantastiska vänner.
Den känslan hoppas jag stannar kvar.
