29 10 2020 | Hushållsekonomi, Side-hustle, Spara pengar |
Jag använder cashbacksidor så fort möjligheten finns när jag ska shoppa online. Det funkar ju inte på sidor som Sellpy och liknande, men av de större siterna är det få som inte erbjuder cashback. Apoteksköp, enstaka barngrejer som vi köper nytt, mobilskydd, med mera ger alla cashback. Jag brukar, framför allt vid köp för större summor, ägna ett par minuter åt att kolla de olika cashbacksidorna eftersom de ofta har lite olika cashbacknivå.
Så vad är cashback? Cashback är att du får tillbaka en viss procent av det du handlar. Det bygger på att butikerna har affiliatesamarbeten med reklamlänkar och cashbacksidorna samlar dessa reklamlänkar så att de är enkla att hitta, och sedan delar de på kakan med dig när du går genom deras site. Köper du för 100 kr kanske du hittar att det är 4% cashback, och då har förmodligen cashbacksiten tagit motsvarande mängd. I vilket fall som helst är det pengar till dig i slutändan.
Ibland har cashbacksiterna superbra erbjudanden, som t ex när Miljonlotteriet kör sina driver eller när man får betalt för att byta elbolag. De har också inte helt sällan rabattkoder.
Jag glömmer oftast bort pengarna som står på cashbacksidorna, men nyligen tog jag ut från alla där jag kunde ta ut (de har minimisummor man måste komma upp i för att ta ut pengar). Totalt har jag via Refunder fått drygt 3 500 kr totalt de senaste åren (för att det är min favorit med flest butiker), och från Cashbackshopping hade jag 478 kr att ta hem. På Bonusway stod det 491 kr.
Så bli medlem du också! Gör du det via mina länkar stöttar du samtidigt bloggen och får ut lite extra själv.
Refunder: 50 kr till dig, 100 kr till mig när du handlat för minst 100 kr (inom 45 dagar från registreringen)
Cashbacker: 50 kr till mig när du handlat för minst 100 kr
Cashbackshopping: 50 kr för oss båda när du fått 10 kr i uttagbar cashback
BonusWay: 50 kr i bonus till dig, 50 kr till mig
MyBonus: 50 kr i välkomstbonus för dig och jag får 10% av den totala årsåterbäringen på det du handlar
Reward Network: ingen välkomstbonus, men man tjänar pengar om man värvar någon (jag får % på återbäringen du får, och värvar du får du i din tur % på vad de handlar)
Om du tillhör kategorin som kan hantera kreditkort (alltså betalar av hela fakturan när fakturan kommer, inte börjar delbetala), skaffa gärna ett kreditkort som också ger cashback. Det gör t ex Shell mastercard och Preem mastercard, med många fler. Det finns också flygbolag som ger poäng så att man senare kan byta in dem mot resor, om det skulle vara mer aktuellt.
26 10 2020 | Allmänt, Inte ekonomi |
Vi började med viktväktarna för drygt två månader sedan.
(Vilket i en bisats kan sägas gick till så här om kostnaden: Gick in på VVs hemsida, gick inte med för att vi hade satt startdatum ett par dagar senare. När jag sedan gick in på Facebook kom det snart annonser med VV för halva priset, så vi tog det i tre månader. När jag nu skulle säga upp abonnemanget fick vi båda omedelbart erbjudande om en gratis månad. Så nu blir det totalt fyra månader med VV till en kostnad motsvarande 1,5 månad till fullpris. Nice.)
Anyway, detta har gjort att maken börjat titta på att ha annat än vanlig komjölk i teet, eftersom komjölk måste betalas med ”smartpoints” och man har begränsat med smartpoints varje dag. Så kom vi in på de olika alternativen i mjölkväg, vilket i första hand verkar vara havremjölk respektive sojamjölk.
Jag började då fundera på vilken av dessa som är mest miljövänlig. Svaret? Långt ifrån enkelt.
- Komjölk kostar i form av kossor som fiser metangas, måste käka något (ofta importerat foder, t ex soja, vilket bidrar till dålig odling på annan plats på planeten) och behöver stora ytor för att må bra. Samtidigt kan den också bidra positivt till vissa miljömål, framför allt om djuren betar vilket ger artrika hagmarker. (Komjölk innehåller också vitaminer och spårämnen som inte finns i de andra två, så det är nyttigt.). Med hänsyn till proteininnehåll är komjölk och havremjölk ungefär lika i ”arealeffektivitet” – och ännu mer positivt när man ser till proteinkvalitet och möjligheten till ekologisk produktion. ”Av de animaliska livsmedeln är mjölk ett av de mest resurseffektiva” (källa: Matlust).
- Havremjölk (havredryck) görs på havre som har lägre miljöpåverkan räknat per kilo – men den ger absolut inte ett rikt odlingslandskap och växt- och djurliv, utan utarmar jorden. Havreodling kräver att det finns animalisk produktion i jordbruket, eftersom höns och kor äter upp restprodukterna (minst 1/3 av odlad havre blir halm). Produktionen använder också mer bekämpningsmedel. En viss mängd havredryck tar dock mindre mark i anspråk än motsvarande mängd komjölk.
- Sojamjölk kommer från soja som produceras på andra sidan jordklotet eftersom det inte finns förutsättningar för sojaodling i Sverige, och dels har man då transporten och dels utarmar odlingen markerna. Å andra sidan kräver sojaodlingarna minst plats för mest mängd dryck av de tre, så det är ”sannolikt den mest effektiva produktionen av högvärdigt protein i jordbrukssystemet” (källa: Matlust). Utsläppen av växthusgaser vid odling och produktion är låga.
Jag tycker att denna lilla dykning in i världen av ”miljövänligt” och ”klimatvänligt” visar rätt tydligt på varför det är så svårt att ”välja rätt”. Vi behöver variera, vi behöver både det animaliska jordbruket och det vegetabiliska. Är närodlat, icke-ekologiskt bättre än ekologiskt från andra sidan jordklotet? Eller är det tvärtom? Är ekologisk odling alls bättre, eftersom det kräver mer yta (skördarna per hektar är mindre) och därmed blir det mindre koldioxidbindande skog över, som en rapport säger? Samtidigt ger ekologisk odling mer biologisk mångfald, även om skillnaden i artrikedom inte är så stor.
Enkelt är det inte, och det här är bara vad jag hittat när jag tittat lite snabbt.
För övrigt gillar jag slutsatsen i ”Matlust”, både ur ett miljö- och kostnadsperspektiv (även om vatten inte är något alternativ för maken i teet):
”Kriget i mejeridisken” är kanske inte i första hand en fråga om vilken produkt som är bäst eller sämst för miljön eller hälsan utan är en strid mellan världsbilder, värderingar och olika kommersiella intressen. Just som måltidsdryck behöver vi inte dricka vare sig mjölk eller vegetabiliska ersättningsprodukter, kranvatten är det klart bästa alternativet ur miljösynpunkt.
Källa: Matlust: Mjölkprodukter och vegetabiliska alternativ till mjölkprodukter – miljö, klimat och hälsa
22 10 2020 | Hushållsekonomi, Månadsavstämning |
Hej och hå vilka katastrofmånader som kommer ibland. En sparkvot på 7 % – yep. Sämsta månaden sedan jag började mäta. Visst finns det förklaringar, men det är ju inte utan att jag tittar på siffrorna och river mitt hår en aning. Även om vi förra månaden nådde upp till årets sparmål (insåg jag i efterhand), även om portföljen är på nytt ATH (all time high), och även om de saker pengarna runnit iväg på är bra, vettiga saker som jag har full kontroll på.
Inkomster
En ytterst medelmåttig månad inkomstmässigt med en bra bit under årssnittet i total nettoinkomst. Förutom de sedvanliga lönerna så var det lite VAB som betalades från Försäkringskassan, några medicinkompendier sålda, och pengar jag fick tillbaka från förra månadens utlägg på ett träningskort (efter denna återbetalning genom friskvårdsbidraget kostade ett års träningskort på Nordic Wellness mig 100 kr, vilket jag tycker är en helt rimlig peng…).
Utgifter
Den största utgiften är cykelförrådet vi nu väntar på ska levereras. Jag har dels tröttnat på att cyklarna ska stå ute i ur och skur och därmed sannolikt får en kortare livslängd än om de står skyddade, dels trött på att äldsta dottern (och jag själv) blir irriterad på blöt sadel på morgonen, och dels att det ser så skräpigt ut när cyklarna står längs huskanten. Eftersom cykelförrådet kommer synas från vardagsrummets stora fönster var det inte aktuellt att bygga något litet skjul i trä och korrugerad plåt, utan vi valde att köpa ett betydligt finare och därmed dyrare. Detta står för en stor kaka av månadens utgifter. Ovanpå det köpte vi årskort till Kolmården under deras årskortsvecka, vilket innebär att de är 50 % billigare än vanligt. Med detta räcker det med typ 1,3 besök så har det betalat sig, och eftersom vi är där minst 4-5 gånger per år är det väldigt värt. Vi har också betalt makens livförsäkring, samt delbetalat en resa som kanske eller kanske inte blir av – men blir den inte av är ju avbokningsreglerna mycket generösa för närvarande. Slutligen köpte vi Cmore för 8 månader framöver eftersom det var ett billigare månadspris än annars, och det är enbart för att maken vill se hockeyn. I Corona-tider får de ju inte gå dit live, så då är det här bästa lösningen, om än att det är en streamingtjänst jag i övrigt helst hade sluppit.
Matkostnaderna landade på rimliga 4 300 kr plus en femhundring i utemat, vilket jag är mycket nöjd med. Övrigtkategorin, som under sommaren rusat iväg flera gånger, landade på 4 700 kr, vilket även det känns bra.
Men totalt sett blev alltså sparkvoten 7 %, vilket jag inte är nöjd med och vilket är långt, långt ifrån målet om 40%. Nya tag nästa månad. Sett över året snittar vi 45 % per månad just nu.
Investeringar
Den här månaden trillade det in utdelningar, vilket känns som att det nästan är första gången det här året. Vi kommer absolut inte upp till målet vi satte pre-Corona vid årsskiftet, men det är alltid trevligt när det plingar till i mobilen.
Under månaden har jag pysslat med en flytt av våra fonder från Avanza till Savr. Savr har betydligt lägre fondavgifter, vilket gör det framför allt på sikt är mycket värt att flytta. Savr har en plattformsavgift men även med den inräknad (vilket den är i alla fondavgifter som presenteras där) har de flesta fonder en lägre, i många fall väsentligt lägre, avgift. Både mina och makens fonder och barnens fonder flyttas, bortsett från Avanza Global som givetvis inte finns på Savr. Planerar ett inlägg framöver om Savr.
Hälsa
Bortsett från VAB med ett snorigt men i övrigt friskt barn har vi haft en bra månad. En mindre utgift både i augusti och september har varit medlemskap i Viktväktarna, vilket för egen del lett till en viktnedgång på 7 kg, vilket är åter till pre-gravidvikt och där är jag mycket nöjd. Både jag och maken trivs bra med Viktväktarna, gillar maten och strategin. Vi har dessutom båda kommit igång med träningen ordentligt, där jag återupptäckt BodyCombat som jag gick på när jag var yngre men nu inte deltagit i på många år. Med en tioårig ”karriär” i ju-jutsu känns mycket igen och det är riktigt roligt. Maken har för övrigt gått ner 10 kg och vi hejar på varandra hela tiden.
Skrivande
Efter en hel del funderingar har jag nu börjat översätta min roman till engelska, detta efter att ha accepterat att publiken för svensk fantasy är minimal, medan den på engelska är betydligt större. Det är roligare än väntat att översätta och texten förbättras ytterligare av verktyget ProWritingAid som jag fick tillgång till (värvningslänk; om du köper via länken får bloggen en liten slant). Rekommenderas varmt. Jag är nu på femte kapitlet – det går ganska långsamt, men det går framåt. Jag har också haft en testläsare som läst manuset, och jag har skrivit om två kapitel efter förslag, vilket jag känner lyfte boken ytterligare.
Bloggen
Knappt 7 000 besökare under september (6 972 för att vara exakt). Jämfört med samma månad förra året har antalet besökare ökat med 40%, så det är ju himla trevligt. Jag fortsätter med två inlägg i veckan och har kämpat på bakom kulisserna med olika plugins som inte riktigt fungerat som jag önskat.
Populäraste inläggen:
- Sanningar om sig själv
- Klädkostnader enligt Konsumentverket
- Kära pengar
- Recension: Genusdoktrinen
- Att vara doktor på vårdcentralen
19 10 2020 | Hushållsekonomi, Medicin |
Jag började skriva om utmattningssyndrom och vem som blir utmattad i del 1. Här fortsätter jag med mina tankar på området.
Så vad gör vi åt det?
Det här är knäckfrågan. The million dollar question. Eller säkert miljard-frågan, för sjukskrivningarna för utmattning kostar samhället enorma summor. I många fall är det arbetgivarens ansvar att förändra arbetsplatsen och -uppgifterna, det är systemfel med offentliga verksamheter med alldeles för lite resurser och samma i privata företag som vinstmaximerar, och så vidare. Samtidigt kommer många av dessa saker inte att ske, och de gör dessutom varken till eller från för den enskilda individen som är på väg mot eller redan utmattad. Så vad kan vi som enskilda individer göra? Här är några tankar:
1. Frångå heltidsnormen
Heltidsnormen är inte en norm som utvecklats för att det är det bästa för människor — det har satts av samhället för att det är det bästa för samhället/staten/skatteintäkterna/produktionen. Det är inte det bästa för varje enskild individ. Varför ska vi jobba fem dagar i veckan för att vara lediga två? Varför ska vi försöka pressa in umgänget med våra partners och barn, vår träning, och allt annat vi behöver göra på kvällstid och på helgen? Ifrågasätt heltidsnormen.
2. Ekonomi som tillåter andra prioriteringar
Många ser det som ekonomiskt omöjligt att gå ner i arbetstid, att den livsstil de vant sig vid kräver den mängden lön in varje månad som de har med heltid. Jag brukar ibland ställa frågan hur de då ska klara av att vara hel- eller deltidssjukskrivna, om de vandrar hela vägen in i den famösa väggen. Då påverkas ju ekonomin högst avsevärt, och det utan att man själv har kontroll. Bättre då att lägga om på förhand och skapa utrymme. Många har inte ens tänkt tanken när jag börjar prata med dem om huruvida det är rimligt att jobba heltid. Är heltidsnormen något att fortsätta med? Vad kan man lägga om i ekonomin, vilka utgifter kan man dra ner på, för att istället kunna gå ner i tid? Att gå ner i tid och istället ha möjlighet att till exempel baka sitt eget bröd, träna ordentligt, och helt enkelt ta hand om sig kommer med tiden att spara ytterligare pengar.
3. Byta arbete
Rösta med fötterna — funkar inte arbetet för dig, så byt. Det finns andra, bättre jobb. Du har inte sålt din själ för att du skrivit på ditt anställningskontrakt, du har uppsägningstid precis som alla andra. Du ”sviker” inte alla andra för att du säger upp dig — däremot tar du hand om det viktigaste du har: dig själv. Även för denna punkt är ekonomin viktig så skapa luft i systemet, så underlättar du för dig själv.
4. Prioritera dig själv
Även om livet runtomkring är stressigt, se till att hålla fast vid dina goda vanor. Om det sedan är att pilla i trädgården eller springa marathon spelar inte så stor roll, bara de inte prioriteras bort. Se också till att göra pulshöjande aktiviteter minst tre gånger i veckan, så att hjärta får jobba och du får ut lite endorfiner, det mår både kropp och själ gott av. Se till så att kroppen får arbeta medan hjärnan får vila (det betyder att det inte är någon vidare återhämtning att landa i soffan och köra seriemaraton).
5. Gå i terapi
Det finns bra terapi med olika typer av samtalsterapeuter som kan hjälpa till med ångest, depression, stresshantering och höga krav på sig själv. Ta hjälp av dem, de finns där för att du ska må så bra som möjligt. Det är inte en svaghet att gå till en terapeut, det är att ta ansvar för sig själv.
6. Var inte ett offer
Kanske en provokativ rubrik, men ändå sann för många. Med tillräckligt mycket nedtryckningar av orimliga chefer, stress på jobbet och tyngden av all världens problem på sina axlar blir känslan till slut för många att det inte finns något de kan göra åt sin situation. Det finns det trots allt för de allra, allra flesta. Säg upp dig. Säg ifrån på arbetet. Kontakta en samtalsterapeut för att lära dig hantera stress och ångest. Ät, sov, träna, och vila. GÖR NÅGONTING för att förändra din situation. Oavsett sjukskrivning, diagnos, och terapi så kommer din livssituation alltid att vara upp till dig att hantera – ingen läkare, sambo, eller magisk fe kommer att förändra det åt dig. Ta ansvar. Du kan aldrig bli sjukskriven från ditt liv, det kommer ändå alltid att vänta på dig när du tar dig ur soffan. Ändra dina egna förutsättningar.
Sammanfattning
Varför så många blir utmattade är ett mångfacetterat problem där det inte finns några enkla lösningar. Det var och en av oss kan göra är att ta ansvar för oss själva, på olika sätt enligt förslag ovan. Har du fler förslag och funderingar? Dela gärna med dig.
15 10 2020 | Hushållsekonomi, Medicin |
Minst en av mina kollegor är på väg att gå sönder.
I princip varje dag sitter jag — i telefon eller live — med patienter som behöver sjukskrivning för utmattning. De kan vara anställda som städerskor, eller som ingenjörer på SAAB, som lärare eller som personalchefer på privata företag.
Jag kommer till förskolan, och yngsta dotterns favorit-förskolelärare håller på att gå in i väggen.
32-årig kvinna som söker p g a försämrat mående. Har ångest, har haft det i många år, tar sig uttryck i att hjärtat rusar, svettningar, och yrselkänsla. Mycket stress i livet, arbetar 100% som socialsekreterare med få möjligheter till återhämtning. Flera kollegor är sjukskrivna, vilket ytterligare ökat arbetsbördan. Lever med make och har två barn, 3 och 7 år gamla. Söker idag p g a att hon inte känner att situationen är hållbar längre. Beskriver koncentrationssvårigheter i form av att hon har svårt att följa instruktioner, svårt att hänga med i samtal och mycket svårt vid möten då många pratar. Får ökad ångest av att hon inte orkar fokusera. Ökad trötthet, somnar efter jobbet. Kan ha problem att somna för natten, men sover sedan relativt bra. Tränar inte sedan ett halvår tillbaka, det har inte hunnits med, brukade tidigare löpträna ett par gånger i veckan.
(Journalanteckning för en typpatient, uppdiktad men ej på något sätt osannolik)
Var jag än vänder mig, så lever folk med en fullständigt ohållbar livssituation. Även om det i enstaka fall handlar om att familjesituationen är kaos (barn med bokstavsdiagnoser eller svåra problem, folk som är mitt i en skilsmässa eller annat tufft) är det mest jobbet.
Jobbet där cheferna inte lyssnar. Där arbetsbelastningen hade krävt att man klonade sig själv, för att det saknas minst en heltidsanställd. En person jag pratade med sa, ”Ja, egentligen är det ju två tjänster, men min kollega är sjukskriven, och företaget vill inte ta in en ersättare, så då förväntar de sig att jag gör bådas jobb.” Jobb där hela personalstyrkan bytts ut under det senaste året, där sjukskrivningstalen är bisarrt höga och där cheferna byts ut i lika hög hastighet. Förändringar genomförs utan förankring i personalstyrkan.
Och det gäller inte bara det offentliga, jag har patienter — som nämnt ovan — från såväl stora som små privata företag också.
Vem blir utmattad?
Vad skiljer de som får utmattningssyndromet från de som klarar sig undan det? Jag har funderat mycket på det och givetvis är det inte en enda faktor som ligger bakom. Här är några faktorer jag tror bidrar:
1. Duktig flicka-syndromet
Kvinnor är kraftigt överrepresenterade i utmattningsstatistiken – men Duktig flicka-syndromet drabbar även män. Personer med detta syndrom kräver perfektion av sig själv. När kollegor inte utför sina arbetsuppgifter till fullo, tar dessa personer ofta på sig att fixa kollegornas arbete. Vilka krav som än öses på personen så svarar de med ett (allt tröttare) leende. När tiden inte räcker till ökar man tempot, vilket fungerar till en viss gräns, men vilket kommer med en stor kostnad till slut. Duktiga flickor har extremt höga krav på sig själv.
2. Vidhållandet av hälsosamma aktiviteter
Träning, promenader, trädgårdsarbete, pyssel med en motorcykel, ridning, eller vad man nu finner avslappnande och rejuvenerande är livsviktiga för oss. Att äta ordentligt och ha tid för återhämtning — gärna sådan där kroppen får jobba medan hjärnan får vila — tror jag skiljer utmattningspatienter (som har sorterat bort dessa delar till förmån för att hinna med ytterligare ”nödvändiga” arbetsuppgifter) från de som inte blir utmattade.
3. Övrig livssituation
Detta hänger samman med Duktig flicka-syndromet, där det ofta blir tydligt att utöver perfektionen de önskar uppnå på jobb, så har man också stora krav på sig själv i livet i övrigt. Man har barn som har problem och/eller bokstavsdiagnoser, en kärleksrelation som inte är bra, eller en relation till ett ex efter en skilsmässa som inte fungerar, man är fotbollstränare för barnens fotbollslag, klassförälder, har sjuka åldrande föräldrar som behöver tid och omsorg — och så vidare. Exemplen är otaliga. Det är få av mina patienter som inte har något ytterligare i bagaget, även om det som sagt är arbetssituationen som är det främsta problemet. Det betyder inte att personer som undviker utmattningssyndromet har perfekta liv i övrigt, men att kombinationen av deras arbetssituation, deras egen syn på arbetet, och deras hantering av livssituationen i övrigt är annorlunda.
4. Tidigare utmattningssyndrom ger ökad risk för nytt utmattningssyndrom
Detta verkar vara på grund av två olika delar: (1) för att en utmattning faktiskt verkar ge förändringar i hur hjärnan fungerar, men också (2) för att många utmattningspatienter försöker komma tillbaka till det liv de hade innan — och det livet gjorde dem utmattade. Här gäller definitivt citatet ”Galenskap är att göra samma sak om och om igen och förvänta sig olika resultat” som Albert Einstein ska ha sagt. Många är helt fokuserade på att de ska återgå till samma heltidsjobb som de hade innan utmattningen, och blir förvånade att de sedan får ett nytt utmattningssyndrom, även om det egentligen är helt naturligt eftersom ingenting har förändrats.
5. Höga krav på hur livet ska se ut
Många, framför allt i den yngre generationen utmattningspatienter, har extremt höga krav på hur deras liv ska se ut. Vad som ska hinnas med, hur hemmet ska se ut, hur man själv ska se ut, att barnen ska käka eko-mat och inte gå långa dagar på förskolan, och så vidare. Även de utan barn har höga krav på vad de förväntar sig av livet. Det ska vara Instagram-perfekt, och faktum är att livet inte är Instagram-perfekt. När denna kollision sker kan de med höga krav reagera med ännu högre krav (för att det är man själv som misslyckats), vilket leder till en ond cirkel.
I del 2 kommer jag diskutera vad vi kan göra åt utmattning och psykisk ohälsa och allt det för med sig.
