Några av mina populäraste inlägg har varit de där jag kommenterat Konsumentverkets ”Koll på pengarna” och deras ”rimliga kostnader för hushåll av olika storlekar”. Mina inlägg utgick från 2019 års Koll på pengarna, men eftersom det är nytt år så finns det så klart en 2020-variant också. Så vad är skillnaden?
Matkostnader. För vår familj (2 vuxna 31-60 år, 2 barn 2-5 år) låg beräknad matkostnad på 860 x 2 + 2 470 x 2 = 6 660 kr för 2019. 2020 har detta ökat till 940 x 2 + 2 770 kr x 2 = 7 420. 11% ökning i matkostnaderna på ett år – något mer än de 2% som antas i inflation. Barnen äter sin lunch på dagis, och tre till fyra dagar i veckan äter de även frukost, medan jag och maken har hemlagat alla mål. Ovanpå detta har ”förbrukningsvaror” (”dagligvaror som främst används för vård och skötsel av hemmet som tvätt- och rengöringsmedel, toalett- och hushållspapper med mera”) gått från 270 kr till 280 kr, en betydligt mindre ökning.
(I det gamla inlägget var dock beräkningen på så familjen såg ut då, d v s ett barn 6-11 månader som åt all mat hemma och ett barn 2-5 år, om någon undrar varför siffrorna inte var exakt samma)
Även detta år kommer vi att landa på en snitt-månadskostnad som är något under den kostnad Konsumentverket tycker är rimlig (vi går precis över 7 000 kr sett över året). Jag tycker fortfarande att 7 400 kr för mat varje månad för två vuxna och två ganska små barn är väldigt generöst tilltaget – vi äter ute då och då, vi köper närproducerat kött, Crowd farming-frukt, och så vidare. Det är ju inte i närheten av ett minimum som vi skulle kunna leva på.
Klädkostnaderna har gått från 470 kr månad för en 1-3-åring, 710 kr för en 4-6-åring, och 660 kr/person för vuxna 26-49 år, till 690 kr för 1-3-åringen, 950 kr för 4-6-åringen, och 500 kr/månad för 26-49-åringar. Kanske insåg de att 660 kr i månaden för en vuxen är en bra bit mer än nödvändigt? Däremot vet jag inte varför jag skulle behöva lägga 710 kr i månaden för min femåring, det tycker jag är bisarrt mycket pengar på kläder (11 400 kr om året!). Även 690 kr i månaden för min tvååring (8 280 kr/år) är mycket pengar tycker jag. Men det är klart, ska allt vara nytt från Polaren o Pyret så…
I beskrivningen är det att denna beräkning ska vara för ”ett basbehov av kläder och skor som används till vardags, på fritiden och vid festligare tillfällen. Här ingår även tillbehör som väska, klocka och paraply.” Om vi skulle lägga så här mycket pengar i familjen varje månaden, så skulle vi lägga 31 680 kr om året på kläder. Herregud. Vårt snitt det här året ligger på ca 1 100 kr per månad för hela familjen, eller drygt 13 000 kr om året.
Personlig hygien går på 650 kr för en 1-3-åring numera (640 förra året), 140 för 4-6 år (140 kr förra året), och 500 kr/månad för 26-49 år (490 kr förra året). Således ingen större skillnad för att det råkat bli 2020 istället för att vara 2019. Samtidigt kan jag ju fortfarande invända att det är mycket pengar på ”hygien”. 1-3-åringen har större budget vilket jag tolkar som orsakat av att den åldern vanligen har blöjor. Eftersom vår yngsta varit blöjfri dagtid sedan hon fyllde två sparar vi mycket pengar där (det går åt en Lidl-blöja om natten numera). Totalt får familjen lägga 1 790 kr på ”hygien” varje månad, eller 21 480 kr om året, vilket jag tycker låter ganska mycket, även om det ska täcka ”sådant som tvål, tandkräm, blöjor, hårklippning med mera samt kostnad för ett årligt tandläkarbesök (undersökning) för vuxna”. Det blir radikalt billigare om man klipper sig en gång var artonde månad, klipper sin man hemma själv, och färgar sitt eget hår… Annars ryker den där potten på 500 per vuxen väldigt snabbt, tänker jag.
Medier-kategorin täcker ”kostnad för bredband, fast telefoni, streamingtjänster, dagstidning med mera.” Denna kategori har gått från 1 210 år 2019 för en familj på fyra, till 1 290 kr per månad det här året. För vår del kostar bredbandet (Bahnhof) drygt en tusenlapp var tredje månad, och sedan har vi våra streamingtjänster (för närvarande Viaplay, samt förskottsbetalat ett år för Disney+), vilket inte ens kommer upp i 200 kr i månaden. Vi stöttar tidningen Kvartal med drygt 100 kr i månaden. Totalt sett blir denna kategori för vår del ca 650 kr i månaden. Eftersom två streamingtjänster egentligen är onödigt (ärligt talat hade jag klarat mig helt utan dem, men resten av familjen gillar TV) är detta ytterligare en generös kategori från Konsumentverket. Det finns också billigare bredband, men vi tycker om Bahnhof som företag och de levererar en stabil tjänst.
Fritid och lek kanske också kan kommenteras. ”Vanliga fritidsaktiviteter, leksaker, böcker, skidor, cykel, föreningsavgift, med mera.” 270 kr i månaden för 1-3-åringar, 450 kr för 4-6-åringar, och 690 kr för 26-49-åringar. 2 100 kr i månaden totalt för vår familj 2019, och detta året mindre med 200 + 410 + 640 per vuxen, totalt 1 250 kr. Någonstans skulle väl svångremmen dras åt? Vår yngsta lägger får inte ”fritid och lek” för några 200 i månaden, det är när jag hittar begagnade böcker för 10-25 kr styck som jag köper det, och cykel behöver hon ju som tur är inte ny så ofta (och även de köps begagnade).
Äldsta dottern går på balett och simskola, så hennes pott på 450 kr äts upp desto snabbare – och då är varken simskola eller balett någon (i nuläget) dyr aktivitet att hålla på med. Skulle de börja rida lär den pengen inte räcka någonstans alls, utifrån vad jag hört om vad det kostar… För min och makens del betalar jobbet via friskvårdsbidraget våra gymkort. Cykel behöver som tur är inte köpas särskilt ofta, till skillnad från för barnen.
Hur stämmer era utgifter överens med Konsumentverkets rekommendationer? Lägger ni mer eller mindre, och i vilka kategorier?
Det är inte en omöjlighet att vi lägger 690 kr i snitt per månad för kläder till vår 2-åring. Han sliter ut skor på löpande band och växer ur kläder alldeles för ofta. Vi köper ändå mkt begagnat och så får vi en del. Det kan säkert variera hur mycket man behöver beroende på tvättmöjligheter (vi har gemensam tvättstuga och ingen egen maskin) och andra faktorer, men jag håller med om att det låter mycket.
500 kr per månad för en vuxen på hygien… Det är många 0.5 liters Eldoradotvål det.
Det är säkert som du säger att det är olika. Vi har egen tvättmaskin (även om vi tvättar en gång i veckan ungefär ändå, men då fyra tvättar på raken), det är ju långt ifrån alla som har. Jag har fått för mig att pojkar är vildare med sina kläder än flickor – så har det åtminstone varit med våra barn jämte jämngamla kusiner… 500 kr på hygien är antingen många Eldoradotvålar, eller en halv burk kräm från vissa märken. Prioriteringar 😀
/Cosmonomics
Ja, det varierar nog stort mellan barn. Här är det främst skor som slits pga bobbycar-beroende, kläderna hinner aldrig få den omsättning som krävs. Jag kan dock tänka mig att många föräldrar okynnesköper kläder. Det är iallafall tydligt i speciella märkes-grupper på facebook. Det känns som det handlar om att smycka sina små. Pengarna som läggs ned är en sak, men tiden!
Handlade julklappar på Lyko igår och det är väldigt tydligt att 500 kr i dessa sammanhäng är ingenting. Haha.
Haha, Bobbycar-beroende 😀
Tror att jag också kan trilla dit på okynnesköpande av kläder, men det är mer när jag hittar något riktigt fint som jag vet att ffa stora tjejen kommer tycka massor om, och det knappt kostar något på loppis/Myrorna. Alla har vi våra laster!
Ja, 500 kr är antingen massor eller absolut ingenting 🙂
/Cosmonomics
Ja, tänkte mer på dessa nischade köp och sälj-grupper där folk säljer och skriver ”ojoj jag har visst köpt på mig för mycket” sen följer en säljtråd med mer kläder än vad som borde vara möjligt att ”råka” handla på sig.
Man kanske skulle leva på försörjningsstöd? Verkar som vi skulle få det flottare då. 🙂
Vi lägger exakt noll kronor på streamingtjänster och kanske 100 kr per år på begagnade böcker till barnen. Vi har iofs köpt nya cyklar till Mini, men det snittar mindre än 100 kr per månad. Sen är det iofs terminsavgift på träningen som Mini går på, men det är kostnadsfritt om man är ledare, annars blir det nog 150 kr i månaden det med. Matkostnaden tycker jag är extrem, särskilt med tanke på vilken typ av mat barnfamiljer ofta äter (falukorv, pannkaka, pizza). Vi har på sistone snittat på runt 4000 kr, varav 25-30% är REKO och på REKO är det inte direkt de billigaste varorna eller ens de mest nödvändiga. Vi brukar handla äppelmust som är en ren lyx och fina ostar som är guldkant, samt enbart ekologiskt kött där. Det skulle således gå att få ner kostnaderna rätt rejält från 7000 kr om man inte handlar allt på Ica Nära till ordinarie pris och äter en rejäl portion kött till varje måltid.
Kul att läsa hur ni gör och få en liten reality check också. Ibland glömmer jag bort vad som är normalt och surar över en ny vinteroverall för 700 kr. Men jag kan tydligen köpa en sån varje månad till Mini och vara normal. 🙂
Konsumentverkets beräkningar är inte lika med de summor som betalas ut som försörjningsstöd. För att vara berättigad till försörjningsstöd får man i regel ej heller ha några tillgångar som att äga sin bostad eller andra fastigheter, bil och självklart inte något sparande varken i värdepapper eller kronor på bankkontot. Dessutom ställs krav på aktivt arbetssökande, och tackar man nej till jobb och/eller insatser blir man av med stödet.
Så om försörjningsstöd verkar flott är det bäst att du säljer bostad, bil och spenderar allt kapital innan det är någon mening att söka.
Försörjningsstöd vet jag inte, det tror jag inte det är baserat på, jag tror det är mer någon ”rimlig” beräkning från Konsumentverket för en vanlig familj. Dock får ju helt klart sägas att beräkningarna är ganska generösa på vissa av posterna, så det är ju långt ifrån att leva på minimum. Å andra sidan är det nog ganska ”normalt”, eller i underkant för många.
Tack för kommentaren 🙂
/Cosmonomics
Fasiken, jag tänkte att jag borde ha lagt till en kommentar om att försörjningsstöd och konsumentverkets norm naturligtvis inte är samma sak, men jag var lite lat på grund av att jag ammade under tiden. Det var dumt!
Jag har nämligen relativt bra koll på vad som krävs för att få försörjningsstöd som Cosmonomics gissningsvis vet, men jag kan säga att jag är en av få som inte brukar tycka att det är några extremt låga belopp man får när man väl får det. Vi underskrider tex som familj normen för personliga kostnader på hushållsbasis med runt 2000 kr per månad och vi har ändå bil och reser på semester nu och då inkluderat i det beloppet, vilket R
riksnormen av förklarliga skäl inte inkluderar (däremot lustigt nog dagstidning). Därav min kommentar om att det vore lyxigt med försörjningsstödsnivå på spenderandet. Den som är sugen på just hur mycket man kan få kan läsa här:
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/dokument-webb/ovrigt/riksnormen-for-forsorjningsstod-2020.pdf
Självklart får man inte ha något sparande osv och jag har naturligtvis inget intresse av att få det heller, men tycker det här med normer är väldigt intressant och det gäller såväl riksnormen från Socialstyrelsen som Konsumentverkets. Till exempel har jag sett Lyxfällan öka någons matkostnader i enlighet med just den här ovan beskrivna normen, men jag kan tycka att de flesta borde kunna minska kostnaden rätt rejält på mat bara man ville. Sen är jag öppen för att det kan vara svårare om man har olika allergier eller är bosatt på en liten ort med dåligt utbud, då får man ju handla där man kan. Fördelen för de personerna brukar vara billigare boende, men det har man ju inte så mycket för med försörjningsstöd. 🙂 Sen är det ju ofta dyrt att vara fattig, vilket jag har för mig att jag skrivit om förut och ofta är det nog inte de mest ekonomiskt skickliga som i slutändan behöver stöd från kommunen heller. Det gör säkert att det känns hemskt svårt att klara sig på de belopp man får även fast jag personligen inte skulle tycka det. 🙂
Jag tycker också att bankens normer är lustiga. De utgår väl från Konsumentverket och då spelar det ingen som helst roll att man kan uppvisa att man lever under riksnormen och inte över konsumentverkets norm. De skiter också i att man har några miljoner på banken för det är bara vanlig lön som bidrar till att man kan betala sitt lån. När jag nyligen förklarade för min bankman att jag kan lösa lånet sa han bara ”Jaha”, men det spelar ingen roll för vare sig räntenivån eller hur mycket man får låna även fast det ”Förstås är bra” att man har sparande. Lustigt va?
Jo, jag vet att du har mycket bättre koll på det – jag har själv ingen aning om vad försörjningsstödet ger 🙂
Åh, jag håller helt med om det där med Lyxfällan och när de får ÖKAD matbudget. What, liksom? Många av dem skulle kunna handla väldigt mycket billigare än så, men istället får dessa lånetyngda människor mer utrymme?
Sparande spelar exakt noll roll verkar det som för banken (förutom om man har sparandet hos banken, då kan det ju påverka lite grann men inte särskilt mycket). Blir ju märkligt för en del äldre som har massor av pengar i investeringar, men som inte längre jobbar, för då har de ingen ”inkomst”. Nevermind om man har miljoner på banken. (Å andra sidan kanske man då inte behöver låna, som tur är.). Vi hade också kunnat lösa lånen men väljer att låta bli, och det är väl snarast att vi till slut blir oattraktiva för banken för att vi har för LÅGA lån och det tjänar de inte på…
/Cosmonomics