Den här veckan är det dags att se över månadsdragningarna. Till månadsutgifter räknar jag egentligen alla typer av abonnemang – allt från Spotify till Netflix, träningskort, Storytel, tidningsprenumerationer, och mycket mer. Även sådant som kostnad för telefonabonnemang kan läggas till den här.
Enligt Konsumentverket ”får” ett hushåll bestående av fyra personer lägga 2 190 kr på ”medier” varje månad, medan ett ensamhushåll får lägga 1 430 och två personer får lägga 1 660 kr. I denna kategori räknas ”Kostnad för bredband, abonnemang för mobiltelefon, streamingtjänster, dagstidning, med mera” – men däremot inte träningskort.
Vid det här laget har du gått igenom dina kontoutdrag och vet hur mycket som dras åt olika håll. Fundera över om de månadskostnader du/ni har är sådant som adderar värde till ert liv. Behövs det flera olika streamingtjänster för TV? Behöver du ha det dyraste mobilabonnemanget, eller går det att växla ner till något billigare? Använder du ditt träningskort så pass regelbundet att det är något att ha kvar? Bara du vet vad du vill lägga dina pengar på.
Vi har kommit in i att försöka växla vilket streamingabonnemang vi kör för tillfället, så att man inte betalar för flera på en gång, utan byter när det finns något nytt kul på någon annan tjänst. Barnen älskar SVTs barnprogramutbud, så hade vi verkligen velat kapa alla kostnader hade vi kunnat hålla oss till SVT:s gratisapp.
Månadskostnader drar snabbt iväg. Att lägga 109 kr i månaden på en streamingtjänst kanske inte känns så mycket, men på ett år blir det dryga 1 300 kr. Har man flera abonnemang blir det desto mer. Kanske vill du lägga pengarna på något du värderar mer, eller på din framtida frihet?
Hur många abonnemang har ni i ert hushåll? Hur tänker ni kring abonnemang?
När snöbollen som är ens portfölj når en viss nivå så blir skillnader under dagarna och veckorna väldigt stora. En enda veckas uppgång kan motsvaras av en lön, eller bådas lön. Det kan göra en lite fartblind, men för egen del har jag lite av samma bild som min mor av pengar som sätts in på börsen – det är Monopol-pengar. Inte riktigt på riktigt. (Vilket är bra sen när det kommer en nergång, för på samma sätt som det går upp mycket kan nergång göra oss bra mycket fattigare på enskilda dagar, på sätt som våra månadslöner inte väger upp.)
Fast just nu verkar börsen inte ha så mycket annat för sig än att vandra uppåt. Hur långt kan det gå? En del av mig hoppas definitivt på en ny nergång som vi såg för ganska exakt ett år sedan i Coronakrisens början, då vi köpte och köpte och köpte, och det var väldigt bra för vår portföljutveckling. Jag sov inte dåligt en sekund över nedgångarna, utan tyckte det var kul att äntligen kunna handla på ”rea”, så jag tänker att vi har en bra risknivå. Det enda som var tråkigt var de uteblivna utdelningarna, men det verkar repa sig bra det här året, med siktet inställt på nytt utdelningsrekord för egen del (av förklarliga skäl, eftersom vi köpt fler aktier i utdelningsbolagen vi äger). Köpandet under ”krisen” – en del träffade vi riktigt nära botten, annat på vägen ner, och en del även på vägen upp igen – har verkat väldigt positivt för vår portfölj. Dessutom känns det som en hälsosammare börs med nedgångar lite då och då. Det är ju så det sett ut historiskt, och att vi nu skulle vara unika och immuna mot en kraftig nergång/krasch ser jag som fullständigt osannolikt.
Men nu tar det i alla fall emot att köpa. Våra månatliga, automatiska köp ligger fortfarande och tuggar, dem petar jag inte på, men enskilda aktier känns i många fall rätt övervärderade. Investmentbolag, min favorittyp, ligger generellt med låga rabatter hela vägen upp till höga premier. Och jag har ett stort motstånd mot att köpa investmentbolag till hög premie… Investor ligger fortfarande skapligt, men det är vårt absolut största innehav och kommer inte fyllas på på ett tag.
Så just nu puttrar det mest på. Uppåt. För att världen inte riktigt vet vad den ska göra med alla pengar som finns överallt, från alla stimulanspaket och liknande, och de låga räntorna som gör att bankkonto är helt meningslöst att ha pengarna på. Och allt spinner fortare, och fortare.
Idun industrier låter spännande och vi har anmält intresse för IPO:n. Ett konglomerat, värdeinvesterare, med uttalad pilotskola (att de som driver företaget har ett stort ägande i företaget) och idén är att behålla bolagen till tids ände. Känns som min typ av företag. Dessutom ska Spiltan investera i dem, och jag gillar Spiltan. Vi får se om vi får tilldelning.
Vad gör ni med era pengar just nu? Kör ni äkta FIRE-stil och kör med automatiska insättningar på Lysa eller liknande, eller investerar ni i enskilda aktier? Eller gömmer ni pengarna i madrassen, samlar dem på hög i krigskassa?
Årsutmaningen, vecka 12 – dags att ta en närmare titt på matkategorin. 2018 la svensken i genomsnitt 12,5 % av sin disponibla inkomst på mat (men då är restaurangbesök inte medräknade – lägger man till kategorin ”hotell, restaurang och fika” går det åt 6,6 % av den disponibla inkomsten ytterligare). Det innebär att det är en av våra största utgiftskategorier, tillsammans med boende och transport. Ändå lägger vi idag mindre på mat, tack vare lägre priser i och med större import, och högre löner.
Mat är en kategori som ofta dyker upp för diskussion i privatekonomigrupperna på Facebook som jag följer, och våra matkostnader var för egen del anledningen till att jag blev intresserad av privatekonomi till att börja med.
Hur mycket lägger du på mat?
Efter att ha gjort sammanställningarna över dina/era utgifter bör du ha en idé om hur mycket pengar du lägger på mat. Blev du förvånad över siffran?
Det finns underlag för hur mycket man ”bör” lägga på mat. Swedbank tycker att ensamboende lägger 2 770 kr, två vuxna sammanboende 5 540, barn 0-6 år runt tusenlappen, och därefter successivt uppåt mot vuxennivån. Konsumentverket tycker att en vuxen 18-30-åring som äter all mat hemlagad kan/får lägga 2 950 kr i månaden (700 kr mindre om man äter lunch ute).
Matkostnader för vuxna enligt Konsumentverket.
Det finns givetvis hänsyn att ta – allergier och olika sorters specialkost kan mycket väl kosta mer än när man inte måste ta hänsyn till sådant. Men fundera över hur era kostnader står sig mot dessa schablonbelopp.
Minska matkostnaderna
Medvetenhet. Det första steget mot att sänka matkostnaderna är det du gör nu – att bli medveten om hur mycket du i nuläget lägger på mat. Det går inte att göra något åt något man inte har koll på. Från och med nu kan du göra medvetna val.
Minska matsvinnet. Att minska matsvinnet är bra för både miljö och plånbok. Vi svenskar slänger mängder av mat varje år som hade kunnat ätas som den bara omhändertagits bättre. Se till att ha koll på vad som finns i framför allt kylen, men även frysen, och använd det du köpt hem. Spara resterna och använd till matlådor, eller kör en rest-kväll. Frys in frukter och bär som börjar bli dåliga, eller gör bananpannkakor på svarta bananer.
Matlådor. Grundtips nummer ett brukar vara matlådor och ja, om du har för vana att lägga 80-150 kronor dagligen på lunch kommer matlådor spara dig mycket pengar.
Mer vego. Också ett väldigt vanligt förekommande tips. För vår del har vi blivit mer flexitarianer, då min familj inte är så förtjust i bara bönor och linser, men blandar jag i linser i köttfärsen så att det blir 50/50 är det ingen som klagar. Billigare, och minskar köttkonsumtionen.
Planera. Vi planerar vår veckomeny varje söndag och försöker då göra det med följande ”recept”: En dag kött, en dag kyckling, en dag fisk, en dag soppa, en vegetarisk, och en-två ”valfria” dagar. Vi planerar maten utifrån vad vi har hemma och vad som är på erbjudande för veckan, så att vi slipper panikköpa något som inte alls är på erbjudande.
Välj rätt butiker. Lågprisbutikernas som Willys och Lidl har generellt just lägre priser. Hemköp, Coop och Ica är generellt dyrare. Vi brukar storhandla på Willys, och sedan köper jag sådant som är på bra extrapris i de andra butikerna när tillfälle ges.
Köp kort datum. Många affärer har numera lådor med kort-datum-produkter. Här kan du spara 30-70 % av den ordinarie kostnaden. Men tänk på att bara köpa om det är något du kommer hinna använda – annars blir det bara dyrt trots det låga priset.
Odla eget. Du behöver inte ha någon enorm trädgård för att kunna odla lite eget. Odla t ex basilika i en kruka, eller ha en hink med körsbärstomater. Groddar är superenkelt att odla. Även potatis går utmärkt i hinkar. Se till att odla sådant du själv äter, annars blir det bara slöseri.
Baka. Om du äter mycket bröd finns det också en hel del pengar att spara på att baka eget. Att baka eget bröd kostar några få kronor. Från frukostfrallor till saftiga bröd, från hamburgerbröd till kanelbullar – det är billigare (och godare!) att göra eget. Min favoritbok för brödbak hittar du här.
När Cosmonomics bakar bröd...
Plocka. Blåbär, björnbär, hallon, äpplen, och svamp är alla exempel på saker som är dyrt i affär men gratis i våra skogar och trädgårdar. Har du inga egna äppelträd, hör med någon vän som har äppelträd i trädgården, eller leta i stan efter ”allmänna” träd. Ta sedan omhand om naturens skatter – frys in, safta, sylta, lägg in, torka, och så vidare.
Gör storkok. Använd till matlåda och till att ha extra matlådor i frysen efter behov. Med några matlådor i frysen slipper du dessutom hamna i ”äh vi tar hämtmat ikväll”, utan kan snabbt plocka fram när orken tryter.
Medvetna restaurangbesök. Gå inte på restaurang bara för att du inte orkar laga mat, eller på slentrian – gör ett aktivt val. Restaurang är dyrt och gräver snabbt hål i plånboken. Det betyder inte att det råder restaurangförbud, men att du ska gå på restaurang för att njuta av att någon annan lagar maten och upplevelsen runtikring, inte bara för att du är trött eller ”alltid gör det”.
Regina Lund bölar i Aftonbladet om hur synd det är om henne som hotas av vräkning. Trots att hon låtit bli att betala hyran i fyra månader var vräkning något hon inte trodde hände i Sverige.
Hon berättar att hon inte har haft pengar att betala hyran till sin tvårumslägenhet i södra Stockholm och bostadsföretaget Familjebostäder har vänt sig till inkasso och Kronofogden. Fordran gäller obetalda hyror från augusti till december förra året på totalt 31 668 kronor.
Jag är kanske fyrkantig, men jag tycker att det är rätt snällt att man får bo kvar i sin lägenhet trots att man inte betalat för det på fyra månader. Eller idkar bostadsföretag välgörenhet?
Jag förstår att man som artist haft det tufft det senaste året. Jag har ett par gamla kompisar som är i showbusiness och de är förbannade på alla regler som hindrar dem från att jobba. Men Regina Lund är, enligt Wikipedia, en 53-årig ”svensk skådespelare, sångare, låtskrivare, poet, författare. Hennes filmografi är ganska lång, hennes diskografi är ganska lång, och hon verkar ha gjort ganska mycket.
HUR är det möjligt att hon inte har några som helst besparingar efter en hel karriär för att klara sämre tider? (Dessutom är hon enligt Wikipedia clairvoyant, så hon borde ju sett det komma). Enligt texten hade hon bröstcancer (dock 2013, friskförklarad 2018), men… jag undrar fortfarande hur det inte kan finnas några besparingar.
Hon berättar att hon kämpar dag och natt för att få in intäkter och för att få ett kortare uppskov med hyresinbetalningarna tills hon kommit på fötter igen.
Och om man nu inte har den ekonomiska förberedelsen, är det då inte så att man borde inse det något tidigare, och se till att man skaffar sig någon annan typ av inkomst? Eller är just showbiz-folk sådana att de omöjligen kan göra något annat än just showbiz? Eller för den delen som Aftonbladet frågar, varför har hon inte vänt sig till socialen? Jo, det har hon gjort samma dag som intervjun är:
Det tog en del kämpande med min stolthet men till slut ringde jag.
Om man är rädd för att inte ha någonstans att bo, hur kan man då vänta i månader innan man ber om hjälp? Eller räknade hon med att hon skulle få bo kvar i lägenheten i oändlig tid oavsett om hon betalade för det eller inte?
Och åh, vad glad jag är att våra skattepengar ska gå till att hon ska få bo kvar, bara för att hon inte kan planera sin ekonomi.
Familjebostäder, som inte uttalar sig om det enskilda fallet, verkar ha förståelse för att folk har det svårare just nu, och gör upp planer med enskilda som hamnat på obestånd. Men det verkar inte som att Lund alls hört av sig till dem, och då är det ju svårt. Hon verkar istället bara ha tagit för givet att hon skulle få bo kvar.
Elfte veckan av Årsutmaningen, och idag är det dags att titta över dina – eller din familjs, om du har en familj – försäkringar.
Vilka försäkringar är måsten?
Trafikförsäkringen är den enda försäkring du måste ha enligt lag – om du har bil, givetvis. Har du ingen trafikförsäkring blir får man en straffavgift från trafikförsäkringsföreningen.
I övrigt finns det inget lagkrav på några andra försäkringar – men det finns flera andra försäkringar som är lämpliga.
Försäkringar du bör ha
Hemförsäkring
Hemförsäkringen är den första på listan oavsett om du bor i lägenhet eller villa. Du behöver en försäkring per boende, och den gäller normalt för hela familjen. Hemförsäkringen är en paketförsäkring med egendomsskydd, reseskydd, ansvarskänsla och rättsskydd – men olika försäkringar ger olika hög ersättning och ersätter olika exakta händelser. Allrisk- och drulleförsäkring kan läggas till. I en villaförsäkring ingår även försäkring för byggnaden, medan en hemförsäkring för en bostadsrätt har ett bostadsrättstillägg.
Reseförsäkring
Reseförsäkringen som ingår i hemförsäkringen gäller bara i 45 dagar, och blir du borta längre är det viktigt med ytterligare en försäkring som täcker om du blir sjuk eller skadad. Du vill inte fastna skadad eller sjuk utomlands utan en försäkring.
Bilförsäkring
Utöver trafikförsäkringen, som som sagt är tvång, och som ger ersättning vid personskador vid en krock, behövs en bilförsäkring som ersätter skador på din bil. För nya bilar ingår det oftast en vagnskadegaranti i tre år, och då behövs bara en så kallad halvförsäkring. När denna går ut behövs en helförsäkring. Har du en äldre bil kanske du anser att bilens värde inte är så högt att du behöver en helförsäkring, utan att det räcker med en halvförsäkring. Köper du en hel- eller halvförsäkring ingår trafikförsäkringen, så den behöver inte köpas separat.
Försäkringar man kan överväga
Barnförsäkring
En barnförsäkring ger ersättning för sjukdom och olycksfall. I förskola och skola gäller en försäkring från samhället, men all tid utanför är de oförsäkrade utan barnförsäkring. Ska man teckna en barnförsäkring bör man göra det så snart som möjligt efter födseln, för att inte riskera att det blir en massa undantag som blir tillämpliga.
En del, framför allt i FIRE-sfären, argumenterar för att det är bättre att sätta av motsvarande peng som barnförsäkringen kostar och investera det, eftersom det dels inte är säkert att försäkringen behöver användas, och dels inte säkert att försäkringen täcker. Det finns gott om exempel där någon varit ett par dagar utanför någon gräns för när något måste upptäckas, eller att det finns finstilta undantag som gör försäkringen ogiltig när den väl behövs. Sparar du undan motsvarande mängd pengar har du en garanterad summa när barnen blivit vuxna, istället för att en försäkring måste fall ut. Å andra sidan kan det hända saker där försäkringen hade behövts.
De flesta föräldrar väljer att ha en barnförsäkring. Fundera själv över vad du känner dig trygg med.
(Sjuk- och) olycksfallsförsäkring
Det finns såväl olycksfallsförsäkringar som kombinerade sjuk- och olycksfallsförsäkringar. Desto mer de täcker, desto dyrare givetvis. De ger engångsbelopp när man drabbas av de sjukdomar och/eller olycksfall som försäkringen täcker – men det finns många undantag. Skulle din ekonomi drabbas hårt om du blev sjuk eller råkade ut för en olycka? Då är detta en försäkring att överväga.
Livförsäkring
Livförsäkring är bra framför allt för familjer, där en förälderns bortgång kan ge en kraftig påverkan på ekonomin. Livförsäkringen ger ett förutbestämt belopp om den försäkrade dör, och kan vara viktigt om man t ex har stora lån på sitt boende där familjen vill bo kvar.
Djurförsäkring
Djurförsäkring beror på vad det är för djur – givet för en häst, men inte nödvändigtvis för en katt, kanin eller marsvin. Veterinärkostnaderna kan bli höga, men det beror på hur du tänker dig agera om ditt djur blir sjukt eller skadat. Fundera över vad din ekonomi klarar av.
Försäkringar man lugnt kan skippa
Prylförsäkringar
De där försäkringarna man får erbjudande om när man står och ska betala grejen är helt onödiga. Prylförsäkringar av alla de slag är till för att affärerna ska tjäna mer pengar. Se till att ha en bra hemförsäkring och lägg pengarna du inte lägger på prylförsäkringar till din buffert istället.
ID-skydd
Ingår i de flesta hemförsäkringar – kolla vad som ingår i din hemförsäkring innan du betalar extra för mer ID-skydd.
Tandvårdsförsäkring
För de flesta blir en tandvårdsförsäkring dyrare i det långa loppet än att betala för din tandvård.
Vad styr om du ska ha en försäkring eller ej?
Försäkringar är till för att betala dig om något oförutsett händer. Desto mer buffert och tillgångar du har, desto större är din förmåga att betala själv för det oförutsedda, och då sjunker egentligen ditt behov av försäkringar. Har du däremot inte någon buffert alls blir försäkringarna givetvis desto viktigare. Som vanligt blir det dock något av ett Moment 22 – den som inte har pengar i sin buffert tvingas lägga de pengar den borde lägga i bufferten på alla olika försäkringar istället.
I vissa fall ingår det försäkringar via din arbetsgivare, glöm inte att kolla upp vad de erbjuder. Om de inte ingår, så finns det ibland förmånliga priser på försäkringar genom din arbetsgivare.
Vad du behöver är det bara du som kan veta, även om ovanstående är lite av en vägledning. Se till att du sover gott om natten.
Vilka försäkringar har du? Vilka har du valt och valt bort? Varför? Vet du vad dina försäkringar kostar dig om året?
Jag är lite av en blandad kompott av intressen – jag jobbar som läkare, jag forskar inom hjärt-kärlsjukdom, och jag drivs av viljan att hjälpa folk till bättre mående och bättre privatekonomi. Dessutom skriver jag böcker, bakar tårtor, är mamma till tre underbara barn och gift med världens bäste man. Den här bloggen fokuserar framför allt på privatekonomi och allra mest på hur man hittar en balans i livet.
Köp min bok!
”I could not put your story down except when I had to. You have written a compelling, readable, entertaining book.”
~ A-M Mawhiney, author
Plugga bättre
Förbättra din studieteknik i 10 steg
Cosmonomics @ Instagram
This error message is only visible to WordPress admins
Error: No feed with the ID 1 found.
Please go to the Instagram Feed settings page to create a feed.
Affiliates
För aktier och fonder
Avanza
På Avanza har vi alla våra aktieinnehav, och har haft i flera år. Den användarvänligaste appen med alla funktioner vi behöver.
SAVR
Uppstickaren SAVR med lägre priser på fonder. Jag har flyttat vårt fondsparande till SAVR eftersom även små skillnader procentuellt blir stora pengar när man sparar i många år.
Webbhotell
One.com
Jag använder One.com för Cosmonomics såväl som för alla siter jag sköter via LCV Konsult AB. De har bra priser och fantastisk service och jag har varit nöjd med dem i över tio år.
Fotoböcker mm
Jag älskar fotoprodukter och gör två fotoböcker för varje år, plus när vi åker på semester, och dessutom är det julkort och väggkalendrar. Smartphoto har bra kvalitet och bra priser, och därför använder jag dem frekvent.
Telefoni
Vimla
Billigare telefoni med Vimla – ingen uppsägningstid, ingen bindningstid, och inga dolda avgifter.
