Stulen cykel, mycket jobb
Innan jul stals min cykel. Jag har haft min elcykel i 1,5 år och på jobb ställer jag den inomhus, hemma i vårt öppna cykelförråd, låst med ett tjockt, av cykelhandlaren rekommenderat kedjelås.
Inte hindrade det tjuvarna.
Det hade snöat, så när jag på morgonen kom ut för att ta cykeln syntes det fina spår i snön av både skor och cykeldäck.
Suck.
Det var dels känslan av att de tagit något som är mitt. Svordomar. Och sedan… allt meck som följer på det. Polisanmälan, försäkringsanmälan, leta upp information om hur mycket cykeln (och barnsitsen, och låset) kostade när de köptes in och vad de kostar att köpa nya nu, ramnummer, med mycket mera. Och sedan beställa ny cykel eftersom det inte funkar något vidare att vara utan cykel.
Och sedan ringde polisen, dagen efter, och meddelade att de hittat cykeln, till allas vår chock. What, liksom? Var den inte på väg utomlands? Nej, den stod i en cykelkällare i andra änden av stan, och någon uppmärksam person hade noterat dess närvaro och att den inte brukade stå där.
Så maken fick åka iväg och hämta den.
Därpå följde att meddela försäkringsbolaget att vi fått tillbaka cykeln, men med diverse skador (batteriet bortryckt, och det kan bara tas bort med nyckel egentligen, barnstolen borta, cykellåset uppklippt). Jag fick också avbeställa den nya cykel jag redan beställt. Cykeln fick vi ta till reparatören och de fick lämna in underlag till försäkringsbolaget och sedan informerade de hur mycket de tänkte betala ut och…
Ugh.
Sedan visade det sig att batteriet var restat (ihop med hela resten av världens varor för närvarande). Jag fick till slut tillbaka cykeln den här veckan. Nu ska vi montera en ny barnsits på den. Jag ska se till att varenda jäkla gång ta ut batteriet. Och hoppas att idioterna kan hålla fingrarna i styr.
Träligt är bara förnamnet. Några tusenlappar minus blev det ju också av det hela, och ärligt talat hade det varit enklare om polisen bara inte hade hittat cykeln. Jag är glad att det inte hände när jag jobbar åtminstone — med ett spädbarn används cykeln ytterst begränsat, till skillnad från när jag jobbar och cyklar varje dag.
Det är på det hela taget en erfarenhet jag kunnat vara utan.
