15 02 2021 | Årsutmaningen, FIRE, Investeringar |
Detta inlägg innehåller annonslänkar till Avanza och SAVR.
Vecka sju av Årsutmaningen – den här gången är det dags att investera dina första kronor på börsen. Trots att jag tycker att majoriteten av pengarna ska gå till bufferten om du inte har en sådan, är det bra att ta ett första steg in i börsen redan nu. På sikt är det där dina pengar ska bo, jobba och föröka sig, så det är bra att vänja sig.
Vad är börsen?
Om du redan har koll på vad börs, aktier och fonder är, hoppa över det här och gå till nästa rubrik. Det här är inte på något sätt heltäckande, bara en väldigt snabb intro. Vill du läsa mer finns det många böcker om börsen och aktier.
Så vad är börsen? Jag tar Wikipedia till hjälp:
En börs är en marknadsplats där man köper och säljer olika saker till marknadspris. De vanligaste är börser för aktier och andra finansiella instrument ((…)) För att möjliggöra handel används en mäklare som mäklar transaktioner, ofta kallad för börsmäklare.
Så på börsen kan man köpa aktier, som är en liten del av ett aktiebolag, om det aktiebolaget är noterat på börsen. Exempel på företag som finns på svenska börsen är H&M, Astra Zeneca, ett gäng banker, med många fler (totalt ca 300 på Stockholmsbörsen/Nasdaq, ytterligare på Nordic Growth Market, NGM), och på den utländska marknaden finns sådant som Alphabet (som äger Google), Apple, Microsoft, Disney, och många, många fler.
Priset på aktierna bestäms av marknaden, hur man värderar företaget. Om många vill köpa går priset upp, om många vill sälja går priset ner, ungefär, i sin tur baserat (oftast) på hur företaget går. För att köpa eller sälja aktier betalar man en avgift, courtage, som bestäms av börsmäklaren.
Vill man slippa köpa enskilda aktier (alltså slippa välja företag själv) kan man istället köpa fonder. Wikipedia igen:
En investeringsfond är en samling av en rad olika värdepapper, ofta kallad för portfölj, som ägs av många människor tillsammans, vilka är andelsägare. Portföljen kan bestå av olika typer av aktie- eller räntebaserade värdepapper. En fondandelsägare är ägare till en del av fondens förmögenhet.
En fond kan förvaltas aktivt eller passivt. Vid aktiv förvaltning är det en person (eller flera) som bestämmer vilka bolag som köps och sälj i fonden enligt riktlinjer som satts upp för fonden. Dessa personer vill givetvis ha betalt, vilket betyder att avgiften du betalar för fonden blir högre än för en passivt förvaltad fond. En passivt förvaltad fond, eller indexfond, följer istället ett marknadsindex. Därmed behövs ingen förvaltare som ska ha betalt, och fondavgiften blir betydligt lägre. Ibland fuskar fondbolagen med sina indexfonder och kallar dem aktiva, vilket gör att de tar ut högre avgifter trots att de har väldigt låga omkostnader. För fonder betalar du inget courtage, utan en procentuell avgift på den mängd pengar du har investerade.
Sikta på att hitta indexfonder med låga avgifter i första hand. När du blir mer varm i kläderna kan du, om du vill, göra aktiva val att köpa dyrare fonder – men indexfonder är och förblir en bra grund oavsett din kännedom om börsen.
Skapa ett konto hos en nätmäklare
Det finns två större nätmäklare i Sverige, Avanza (affiliatelänk, använd gärna så stöttar du bloggen) och Nordnet. Utöver dem går det att köpa och sälja aktier och fonder via många vanliga banker. För något år sedan tillkom uppstickaren SAVR där du kan köpa fonder till en lägre avgift. Jag har skrivit mer om SAVR här.
Vill du göra det här extra enkelt, och slippa ens lägga ut en hundralapp? Använd min länk till SAVR, så får du 100 kr investerade i SEB Hållbar Sverige Indexnära, en indexfond med låg avgift (jag får ingenting på den länken). Vill du vara snäll mot bloggen, använd istället den här affiliate-länken till SAVR.
Det finns även ”fondrobotar”, som till exempel Lysa. Där svarar du på frågor om din riskbenägenhet, sparhorisont, med mera, vilket slutar med ett förslag från Lysa om hur du bör investera. Sedan sätter du helt enkelt upp ett månadssparande och Lysa sköter allting, så att du kan glömma allt vad investeringar heter, mot en avgift. Jag har inte använt Lysa, men det gör IGMR.
Att skapa konto hos nätmäklarna är enkelt. Jag har konton hos såväl Avanza och Nordnet som SAVR. Vill du bara investera i fonder – vilket är en bra början om du är helt ny på börsen – kan du hålla dig till SAVR, alternativt automatisera det med Lysa. Det kostar ingenting att öppna eller ha konto hos någon av nätmäklarna – deras intäkter kommer från courtage vid köp och sälj av aktier, respektive från en procentuell avgift på fonder. Vanliga banker tar ibland ut skalutgifter för konton, undvik dessa. SAVR tar ut en plattformsavgift, men den är baserad på hur mycket pengar du har på SAVR, och blir alltså noll om du inte har några pengar på kontot där. SAVRs plattformsavgift är inräknad i kostnaden för fonderna, så när du tittar på avgiften är det allt du betalar för den (och den är ändå lägre än på Avanza och Nordnet).
På ditt nyöppnade konto bör du sedan öppna ett investeringssparkonto, ISK. ISK är ett schablonbeskattat konto för köp och sälj hos börsmäklaren, så att du istället för att betala 30 % skatt på vinster betalar du 0,375 % (2020 och 2021 års skattesats) på kapitalet som står på kontot oavsett om du gör vinst eller förlust. Du slipper också krånglet vid deklaration jämfört med ett aktiefondkonto (AF-konto). Alternativet till ISK är en kapitalförsäkring (KF), mer om det här.
Vad ska du investera i?
När du har öppnat konto är det dags att investera. I rubriken till det här inlägget står det hundralapp, men du kan välja mer eller mindre efter vad din ekonomi tillåter. I första hand ska du som sagt prioritera att betala av dina skulder och skapa en buffert. En del fonder har minimikrav på 100 kr (några säkert mer än så), men många har lägre minimikrav än så.
Några fondtips för din hundralapp:
- Avanza: Avanza Global (årlig avgift om 0,10 % av investerat kapital)
- Nordnet: Nordnet Indexfond Global, USA eller Europa (samtliga 0,20 % i avgift)
- SAVR: Vanguard US 500 Stock Index Inv USD Acc (0,20 % i avgift), SEB Hållbar Sverige Indexnära (0,24 % i avgift)
Dessa är inte de fonder som avkastat bäst senaste året eller åren, men är billiga indexfonder som utgör en bra grund eftersom de alla följer breda index på stora marknader. Avanza har sin gratisfond Avanza Zero, men den följer OMXS30, alltså de 30 största bolagen på Stockholmsbörsen, och är således förhållandevis smal.
Till Avanza och Nordnet tror jag att man måste ha satt över pengar innan köp (men det kan man göra snabbt med Swish åtminstone till Avanza), medan SAVR kan dra direkt från ett kopplat bankkonto. På samtliga nätmäklare kan du sätta upp ett automatiskt månadssparande direkt till en eller flera fonder, där pengarna dras från valt bankkonto.
Hur känns det att ha gjort din första investering? Vilken fond valde du? För dig som investerat sedan tidigare, vilka fonder föredrar du? Har du testat SAVR?
11 02 2021 | Månadsavstämning |
Okej, efter att i årssammanfattningen nöjt ha konstaterat att vi klarat oss undan Covid, blev vi givetvis sjuka i Covid. Det är oklart om det var barnen som drog hem smittan från dagis, då de var sjuka i en märklig magsjuka dagarna innan jag blev dålig med feber, eller om jag dragit hem det från jobb, men Covid-positiv blev jag i alla fall i mitten av januari. Det blev som tur var en mild sjukdom, där min trettioniogradiga feber bara varade ett dygn, därefter mest hosta och snorig – en halvjobbig förkylning. Tuffast var väl egentligen att ha barnen hemma i en vecka då både jag och maken var mer eller mindre sjuka, medan de var väldigt pigga.
Nu har vi i alla fall haft det, och tack och lov blev det inte så illa.
Inkomster
Eftersom min sjukdom inte gick in i systemet förrän efter lönekörningen blir det påverkan först på nästa lön. Makens hanns dock med, så hans var ett par tusen lägre än den annars skulle varit. På det hela taget ligger januariinkomsterna en bit under medelinkomsten för 2020, eftersom vi inte hade så mycket extra utöver lönen in. Barnbidrag och minimal föräldrapenning för egen del.
Utgifter
Det blev en del stora utgifter i januari. Värmesystemet i källaren slutade fungera i december dagarna innan jul och behövde fixas, vilket till vår förvåning och tacksamhet (eftersom mina föräldrar kom över julen och bor i gästrummet i källaren, som antingen annars var bastuhett eller iskallt) faktiskt gjordes innan jul. 16 000 kr blev det, men det var inte så mycket att diskutera – det var inte något vi kunde byta själva.
Vi bokade faktiskt också en resa i november till Kanarieöarna, och betalade handpenningen på det. Charter med två kids, love it (faktiskt, helt ärligt). Ser otroligt mycket fram emot det. En försäkring hade sin årsförnyelse i januari också på ett par tusen.
Matkostnaderna landade på 6 200 kr, där den största grejen var vår första beställning av en köttlåda från Gårdssällskapet (1 495 kr). Det var en himla trevlig låda, och vi lär inte behöva köpa kött på ett tag…
Sparkvoten blev i och med allt detta relativt låg – 28,8 %. Vi hoppas på bättring till nästa månad, men förhoppningsvis har vi då inte ett värmesystem som brakar samman…
Investeringar
Med liten marginal nådde vi ett nytt ATH, delvis tack vare nyspar men också börsuppgång.
Hälsa
Nja. Covid bekräftat för oss vuxna, barnen hade sin skumma magsjuka som kanske eller kanske inte var Covid. Men ändå tacksamt att vi inte blev sjukare. Förutom första veckan då jag var rätt tagen av Covid så har jag ändå lyckats hålla 10 000 steg i princip varje dag, med promenader i närområdet. Någon träning har det inte blivit alls sedan Covid.
Skrivande
I januari släppte jag min bok om Studieteknik, vilket sedan faktiskt sålt ett gäng ex – jag är så stolt! Jag har översatt min roman till engelska och blev färdig med det (tack Covid) precis innan månadsskiftet. Via en av mina skriv-grupper på Facebook hittade jag en editor som nu har den engelska versionen och ska återkomma med feedback inom tre veckor, mycket spännande och mycket nervöst! Min författar-sida CamillaVavruch.com är också live.
Bloggen
7 600 besök under januari (9 800 i januari 2020). Jag har påbörjat Årsutmaningen vilket inte genererar så mycket kommentarer, men däremot ett helt gäng nya mottagare av nyhetsbrevet. Välkomna!
Mest populära inläggen:
- Ditt liv tillhör samhället – tro inte att du får göra något eget av det
- Vecka 2: Lista tillgångar och skulder
- Mål för 2021
- Vecka 1: Hitta ditt varför
- Årssammanfattning: 2020
8 02 2021 | Årsutmaningen, FIRE, Hushållsekonomi |
Sjätte veckan av Årsutmaningen är här. Den här veckan är det dags att ta tag i att bygga en buffert.
Vad är en buffert?
En buffert är en pengakudde som du kan använda när det kommer oväntade utgifter. En buffert är en trygghet som du kan luta dig mot när något oväntat händer. En av fem klarar inte av en oväntad utgift på 12 000 kr – en buffert hjälper dig att bli en av de andra 80 % istället.
Hur stor ska bufferten vara?
Det är en mer eller mindre ständig diskussion inom den privatekonomiska sfären gällande hur stor bufferten ska vara. Det enkla svaret på hur stor bufferten ska vara är att det inte finns ett enda svar. Buffertens storlek beror på följande:
- Din ekonomi i övrigt
Har du några miljoner investerade är behovet av en buffert förmodligen mindre än om du har noll kronor på kontot. Däremot spelar det inte så stor roll vad du har i lön, eftersom någon med hög lön som gör av med hela sin inkomst är i samma riskabla situation som någon som har lägre lön och gör av med hela sin inkomst.
- Din familjesituation
Det är stor skillnad på om du är är ett singelhushåll, eller om du har barn (eller någon annan) att försörja.
- Din boendesituation
Att bo i hus är större risk för ekonomin än att bo i bostadsrätt, och att bo i hyresrätt är allra minst risk.
- Dina övriga åtaganden
Om du har bil, båt, fritidshus, med mera, måste detta givetvis räknas in i hur stor buffert du har, eftersom varje åtagande innebär att det kan hända något som kräver pengar för att fixas.
Många baserar sina uträkningar om hur stor bufferten ska vara på inkomsten (till exempel tre eller sex månadslöner), men jag (och många med dig) tycker att det är rimligare att basera bufferten på utgifterna. Det är ju trots allt det du faktiskt gör av med, alldeles oavsett om utgifterna är större (om du lever på lån) eller mindre än inkomsten.
Personligen tycker jag att någonstans mellan tre och sex månaders utgifter passar mig och min familj väl. Då äger vi ett hus, bil, och har två barn, men har samtidigt ett ordentligt kapital på börsen som trots allt finns om allt skulle gå åt skogen samtidigt. Det finns de som argumenterar för ett helt års inkomster i buffert, men man får väga säkerheten av detta mot utebliven avkastning (om motsvarande mängd pengar skulle vara investerade på börsen). Andra argumenterar för att man bör investera istället, och mer eller mindre skippa budgeten. Vad svaret blir för just dig – när du sover gott om natten – vet bara du.
Hur bygger man en buffert?
Det enkla svaret är att man bygger buffert på samma sätt som man gör allt annat i privatekonomi: successivt. I din budget som vi gjorde för två veckor sedan skulle du ha med en post för sparande, helst 10 % av din nettolön. Har du ingen buffert så bör detta sparande gå till din buffert tills den når nivån du bestämt dig för.
Sätt upp en automatisk överföring till ditt buffertkonto (om du inte gjorde det redan när du gjorde din budget vecka 4), som dras samma dag som din lön kommer in, för att vänja dig vid att du har mindre att röra dig med. För att inte riskera att nalla av bufferten när du inte borde rekommenderar jag att du har din buffert på en annan bank än din vanliga. På så sätt krävs det mer energi för att komma åt pengarna, jämfört med om du ser dem i listan när du loggar in på din vanliga bank.
Bufferten ska inte investeras på börsen. Bufferten bör finnas tillgänglig på ett bankkonto, gärna ett med så mycket ränta du kan hitta samtidigt som du har insättningsgaranti, så att du inte råkar behöva den samma dag som börsen går ner 20 %. Detta innebär att bufferten över tid minskar i värde eftersom räntan inte överstiger inflationen, men det är priset man får betala för tryggheten.
Vad ska bufferten användas till?
Oväntade utgifter, med betoning på oväntade. Det innebär att buffertsparandet inte ska användas till semesterresor eller julklappar – det är inte oväntade utgifter. Bufferten kan också användas om du t ex skulle bli av med jobbet, eller om du blir sjukskriven. Till syvende sist bestämmer du själv vad bufferten får användas till, men min rekommendation är att vara restriktiv så att den finns när du väl behöver den.
Behöver du använda dig av din buffert, se då till att månaderna som följer används för att fylla upp bufferten till den nivå du bestämt på förhand.
Hur tänker du med storleken på bufferten? Har du den på en annan bank än ditt lönekonto? Vad tycker du att bufferten är till för?
4 02 2021 | FIRE, Hushållsekonomi |
För ett tag sedan träffade jag en bekant och halkade – via diskussion om pensioner – in på ämnet sparande. Hen har ett par år kvar till pension, och hade en längre utläggning om nivån på de kommande pensionsutbetalningarna kommer bli. Det hade tydligen varit ett huvudbry, eftersom hen under lång tid haft en delad anställning med två huvudmän, och därför var det där med pension högst oklart fram tills nyligen.
Nu var hen tacksam eftersom det kommit fram att hen, istället för att få ca 40% av sin nuvarande lön i pension, istället kommer få runt 70%.
Och det var ju tur det, för ”Det hade aldrig gått på bara 40%.”
Ungefär där trillade vi in på diskussionen om sparande, eftersom jag ryckte på axlarna och sa att jag inte är så brydd med vad pensionen blir. Vårt privata sparande är det som kommer trygga min pension, inte det offentliga.
Hen då, med en årslön på uppåt 1,5 miljon före skatt (i lön, hen driver också eget aktiebolag)?
Hen har inte en krona sparad.
Jag vet att det är så här. Jag vet henoms livsstil, jag vet att bara för att man har hög lön så betyder det inte att man har en intelligent inställning till pengar. Men… ändå. Jag fick en smärre chock. Det är ingen korkad person, hen är riktigt smart och har titlarna för att bevisa det. Ändå hade hen ingen aning om att det finns något som heter ISK (kommentaren när jag sa att vi får motsvarande en månadslön i utdelningar var, ”Jamen sen är det ju 30% skatt på det”, och såg ut som ett frågetecken när jag sa, ”Nej, vi har dem på ett ISK” – ”Vaddå ISK?”).
Det var till och med så illa att hen berättade att med den nuvarande inkomsten är det ibland svårt att få ihop det. Pengarna rinner mellan fingrarna.
Nu har hen inga större bekymmer att hitta extragig vid sidan av, och få bra betalt för det, så gissningsvis (förhoppningsvis) blir det väl okej ändå (och så blev ju pensionen bättre än väntat). Men ändå. Hen är typexemplet på lifestyle inflation, på hur en hög lön innebär höga utgifter. Det är stort hus, sommarhus, renoveringar, fin båt, fina bilar, dyra viner, dyr mat, resor, och så vidare.
När man väntar sig att inkomsterna alltid kommer att stiga, då förstår jag att det blir en oro när pensionen närmar sig.
Jag och maken har tillsammans inte lika höga inkomster som hen har, men vi har ändå ett snitt över året på 40% sparande. Vi har fortfarande många år av jobb kvar (eftersom vi inte är intresserade av tidig pension, bara jobb på egna villkor), och vår ekonomiska position är redan betydligt bättre än min bekants. Det är jag stolt över.
Tyvärr fanns inget intresse för att lära sig heller. ”Det finns ju inget att spara”, lydde devisen, för lönen tog ju hela tiden slut.
Stöter ni på den här typen av människor runtom er?
Vill du börja se över din ekonomi? Jag har en liten serie som heter Var börjar man?
1 02 2021 | Årsutmaningen, Hushållsekonomi |
Redan femte veckan på Årsutmaningen, tänk vad fort det går – det har redan blivit februari. Om du hängt med i utmaningen har du vid det här laget koll på varför du gör det här, på ditt nettovärde, dina inkomster och utgifter, och du har en budget. Så vad är nästa steg?
Den här veckan kommer vara väldigt olika för olika personer som läser det här, eftersom vi ska titta på skulder och hur man kan börja beta av dem. Vissa har väldigt låg skuldsättning, andra desto högre men med bra villkor, och en del har höga skulder till dåliga villkor.
Vad är bra och dåliga villkor?
I princip har studielån och bolån bra villkor. Visst kan man ha något sämre villkor än grannen vad gäller bolånen, men över 2,5 % i ränta tror jag att det är få som har idag (så länge vi pratar om lån upp till 80 % av bostaden, har man tagit blancolån för resten är det en helt annan historia). Räntan på studielånen ligger för 2021 på 0,05 %, så ett bättre lån än så går inte att få (om man inte får räntefritt lån från föräldrarna eller nåt!).
Dåliga villkor är lån med hög ränta. Sedan 2018 får räntan vara max 40 % över referenspunkten, men det är fortfarande en väldigt hög ränta. Lägger man dessutom till att det gärna tillkommer diverse avgifter (fakturaavgift, uppläggningsavgifter, etc) så kan den så kallade effektiva räntan (vad du totalt betalar för att ha ett lån) vara en bra bit högre, framför allt på smålån.
Mellan ”bra” och ”dåliga” villkor finns lån som ligger lite på gränsen. Till exempel ligger billån ligger på någonstans runt 5-6 % eftersom de har en säkerhet i bilen. Dessa bör i min mening också betalas av, men de har inte samma höga prioritet som blancolån.
Hur ska man ta sig an sina lån?
Det finns två metoder som framför allt läggs fram: snöbollsmetoden och lavinmetoden. Jag har skrivit om dem tidigare.
Snöbollsmetoden går ut på att skriva upp alla sina skulder från minsta till största belopp, och sedan börja betala av det lägsta beloppet. På så sätt får man relativt snabbt en känsla av framgång när man betalar av sina första småskulder, och får då energi att fortsätta. Problemet är att man inte tar hänsyn till räntan, vilket gör det till en mindre effektiv metod än lavinmetoden.
Lavinmetoden går ut på att lista alla sina skulder från högsta till lägsta ränta, och sedan börja med den med högst ränta. På så sätt får man snabbast bort de lån som kostar mest. Detta är matematiskt mest effektivt, men kan givetvis kännas lite mindre kul psykologiskt, om man känner att man behöver den där känslan av framgång som man får av snabba ”wins”.
Oavsett vilken metod man använder måste man givetvis hela tiden betala minimum på övriga lån – men det man kastar allt extra man har på, är antingen den minsta skulden (snöboll) eller den med högst ränta (lavin).
Andra tips
Oavsett vilken metod man väljer så finns det några tips utöver att bara börja betala av sina skulder.
- Har du skulder hos Kronofogden, eller skulder hos Inkasso, börja med dessa alldeles oavsett ränta. Få bort skulderna hos Kronofogden eftersom många saker försvåras extremt av att ha Kronofogdeskulder och anmärkningar där, och när du inte längre är hos Kronofogden, se till så att du inte hamnar där igen.
- Ring lånebolagen och förhandla med dem. Gör avbetalningsplaner och se om du kan få fryst ränta, eller till och med räkna av redan betalda räntor. Har du skulder med höga räntor som tickat på under lång tid kan du ha betalt mer än din skuld redan, och då ha ett bra förhandlingsläge.
- Hopbakslån är bara bra om du får en bättre ränta på hopbakslånet än du hade på ursprungslånen. Om du har lån med 8, 12 respektive 22 % ränta är det förmodligen inte ett bra steg att byta till ett hopbakslån med 20 % ränta. Kan du däremot få ett hopbakslån med 8 % ränta är det desto bättre.
Lån med bra villkor
För bolån finns det krav på amortering ner till 50 % av bostadens värde. Bolån över 70% av bostadens värde ska amorteras med 2 % per år, mellan 50 och 70 % ska man amortera 1 %. Ytterligare krav finns om du lånar mer än 4,5 gånger din bruttoårsinkomst. Men därefter finns inget krav, och det är upp till var och en att bestämma om man vill fortsätta amortera ner sina lån. Eftersom bolån i nuläget är så billiga är det många (inklusive jag och min man) som väljer att ha kvar bolånen och istället investera våra pengar, med tanken att vi kommer avkasta mer än vad bolånet kostar. I USA verkar det vara en större grej att betala av sitt boende, men vad jag förstår är även deras räntor högre och därför är det en annan situation.
Däremot finns det ofta möjlighet att sänka kostnaden även för bolånet, framför allt om du haft lånet i flera år på samma ställe och inte förhandlat. Var inte rädd för att ringa och prata med banken – det värsta du kan få är ett nej! Har du en välordnad ekonomi kan det vara en stor fördel att ”shoppa runt” bland banker och se vem som erbjuder bäst ränta. Genom den metoden fick vi ner vårt bolån till 1,08%.
På samma sätt som diskussionen om huruvida man ska betala av bolånen, kan man diskutera huruvida man ska betala av sina studielån i snabbare takt än vad som krävs. Om du istället investerar motsvarande summa är sannolikheten väldigt stor att du får en bättre avkastning än de 0,05 % som lånet kostar. Å andra sidan är en skuld en skuld, och det känns kanske bättre att gå genom livet skuldfri. I vilket fall som helst bör studielånen vara den sista skulden du betalar av, med tanke på den låga räntan.
Sammanfattning
Det viktigaste du kan göra när det kommer till dina lån, framför allt om du har lån med dåliga villkor, är att börja betala av dem. Välj en metod som passar dig och gör allt du kan för att bli av med dem. Du kommer sova bättre på natten, och din framtid kommer bli ljusare av att bli av med dem. Och sen, när du är skuldfri: ta inga nya lån.
Hur tar du dig an dina lån? Hur tänker du kring bolån och studielån?
