2 11 2020 | Hem & trädgård, Mat |
Odlingsåret är nu i princip över. Tack vare uterummet har vi fortfarande ett gäng tomater kvar att skörda, men i övrigt är det i princip slut.
Erfarenheter från året
- Välj dina grödor. Det här är tredje året vi odlar ”på allvar” och vi har valt att fokusera mycket mer på enstaka grödor, istället för att odla lite av allt. Potatis är inte det man sparar mest pengar på att odla själv, men vi njuter oerhört av att kunna gå ut och plocka upp vår egen potatis och tillaga den direkt, så vi har valt att ha en hel del potatis. Tomater var ett annat fokus, eftersom det är ljuvligt att kunna gå ut och plocka solvarma tomater och äta direkt. Det har därför blivit mycket stabilare skörder av ett mindre antal grödor, vilket känns som att det funkar bra för oss.
- Dela med vänner. Vi sådde inga egna tomat- eller paprikaplantor, men fick från flera håll. Vi delade i gengäld med oss av kålrabbiplantor. Det gör att man kan se till att förodla många av en sort så att man garanterat får några bra plantor (istället för att bara försöka sätta precis så många som man vill ha, med risken att några inte blir bra), men fortfarande få fler typer av grönsaker.
- Ta vara på allt. Vi har faktiskt gjort det det här året, fullt ut. Kilovis med bär, stora zucchinis, mängder med potatis. Allt har tagits om hand den här gången.
- Vattna med regnvatten. Vi samlar regnvatten på sommaren sedan ett par år tillbaka, och vattnar nästan uteslutande med det, bortsett från några enstaka veckor under sommaren då det regnat för lite och tunnorna blivit tomma. Sedan i våras samlar vi även vatten från uterummet, så det har ökat mängden tillgängligt regnvatten.
Årets skörd
- 10 kg rabarber, det mesta eget men en del av det från grannarna, men även plockat ytterligare som vi inte vägt utan bara gett bort direkt
- 13,5 kg röda vinbär från egna buskar + en grannes
- 3,5 kg svarta vinbär från egna buskar
- 2 kg vita vinbär från egna buskar
- Drygt 3 kg krusbär
- 5,7 kg havtorn
- Drygt 9 kg björnbär (från vår enda, underbara buske!)
- 4 st zucchini, vardera 1-2 kg
- Runt 12 kg potatis, kanske mer
- Drygt 300 gram chili
- Tomater i mängder, ej vägt
- Ett gäng paprikor
- Några physalis
- Kålrabbi, ej vägt men 6-7 st
- Blåbär, ej vägt, men första året med en del skörd
- Jordgubbar, ej vägt men överraskande många och lång säsong (och underbart goda…)
- Smultron, ej vägt
Av detta har vi gjort:
- Rabarbersaft
- Vinbärssylt och -saft i olika färger
- Krusbärssaft
- Havtornssylt och -saft
- Björnbärssylt
- Chiliolja och örtsalt
Och givetvis ätit en massa, potatisarna har blivit ljuvliga potatisklyftor i ugn. En del bär finns kvar, vi brukar behålla över året och ha i smoothies, tårtor, med mera. Vita och röda vinbär hade jag i en efterrättspaj i somras, och jag gjorde en vinbärsmousse till tårtan samma dag.
Huruvida odlingen är ekonomiskt lönsam eller inte har jag inte räknat på, men jag skulle tro att den är det med tanke på att vi bara köper enstaka fröer själva och resten byter vi till oss. Vi använder mycket lite av kommunalt vatten för att vattna, vilket också sparar. Gödsel har vi både bokashi och hämtar hästgödsel från en bekant. Så det är förhållandevis lite utgifter. Vi köpte nya krukor när vi hade fixat uterummet, men de ska ju stå där under många år framöver är planen, så de kommer i längden inte vara vidare dyra, och då behövdes det också köpas en del ny jord. Vi köpte också en del nya burkar och flaskor, men eftersom vi får tillbaka många av dem när de getts bort och folk ätit ur dem, borde vi nu inte behöva köpa nytt på flera år. Sammantaget är det nog svårt att hävda att vi skulle gå minus på det här. Och det är så himla gott att det inte spelar så stor roll.
29 10 2020 | Hushållsekonomi, Side-hustle, Spara pengar |
Jag använder cashbacksidor så fort möjligheten finns när jag ska shoppa online. Det funkar ju inte på sidor som Sellpy och liknande, men av de större siterna är det få som inte erbjuder cashback. Apoteksköp, enstaka barngrejer som vi köper nytt, mobilskydd, med mera ger alla cashback. Jag brukar, framför allt vid köp för större summor, ägna ett par minuter åt att kolla de olika cashbacksidorna eftersom de ofta har lite olika cashbacknivå.
Så vad är cashback? Cashback är att du får tillbaka en viss procent av det du handlar. Det bygger på att butikerna har affiliatesamarbeten med reklamlänkar och cashbacksidorna samlar dessa reklamlänkar så att de är enkla att hitta, och sedan delar de på kakan med dig när du går genom deras site. Köper du för 100 kr kanske du hittar att det är 4% cashback, och då har förmodligen cashbacksiten tagit motsvarande mängd. I vilket fall som helst är det pengar till dig i slutändan.
Ibland har cashbacksiterna superbra erbjudanden, som t ex när Miljonlotteriet kör sina driver eller när man får betalt för att byta elbolag. De har också inte helt sällan rabattkoder.
Jag glömmer oftast bort pengarna som står på cashbacksidorna, men nyligen tog jag ut från alla där jag kunde ta ut (de har minimisummor man måste komma upp i för att ta ut pengar). Totalt har jag via Refunder fått drygt 3 500 kr totalt de senaste åren (för att det är min favorit med flest butiker), och från Cashbackshopping hade jag 478 kr att ta hem. På Bonusway stod det 491 kr.
Så bli medlem du också! Gör du det via mina länkar stöttar du samtidigt bloggen och får ut lite extra själv.
Refunder: 50 kr till dig, 100 kr till mig när du handlat för minst 100 kr (inom 45 dagar från registreringen)
Cashbacker: 50 kr till mig när du handlat för minst 100 kr
Cashbackshopping: 50 kr för oss båda när du fått 10 kr i uttagbar cashback
BonusWay: 50 kr i bonus till dig, 50 kr till mig
MyBonus: 50 kr i välkomstbonus för dig och jag får 10% av den totala årsåterbäringen på det du handlar
Reward Network: ingen välkomstbonus, men man tjänar pengar om man värvar någon (jag får % på återbäringen du får, och värvar du får du i din tur % på vad de handlar)
Om du tillhör kategorin som kan hantera kreditkort (alltså betalar av hela fakturan när fakturan kommer, inte börjar delbetala), skaffa gärna ett kreditkort som också ger cashback. Det gör t ex Shell mastercard och Preem mastercard, med många fler. Det finns också flygbolag som ger poäng så att man senare kan byta in dem mot resor, om det skulle vara mer aktuellt.
26 10 2020 | Allmänt, Inte ekonomi |
Vi började med viktväktarna för drygt två månader sedan.
(Vilket i en bisats kan sägas gick till så här om kostnaden: Gick in på VVs hemsida, gick inte med för att vi hade satt startdatum ett par dagar senare. När jag sedan gick in på Facebook kom det snart annonser med VV för halva priset, så vi tog det i tre månader. När jag nu skulle säga upp abonnemanget fick vi båda omedelbart erbjudande om en gratis månad. Så nu blir det totalt fyra månader med VV till en kostnad motsvarande 1,5 månad till fullpris. Nice.)
Anyway, detta har gjort att maken börjat titta på att ha annat än vanlig komjölk i teet, eftersom komjölk måste betalas med ”smartpoints” och man har begränsat med smartpoints varje dag. Så kom vi in på de olika alternativen i mjölkväg, vilket i första hand verkar vara havremjölk respektive sojamjölk.
Jag började då fundera på vilken av dessa som är mest miljövänlig. Svaret? Långt ifrån enkelt.
- Komjölk kostar i form av kossor som fiser metangas, måste käka något (ofta importerat foder, t ex soja, vilket bidrar till dålig odling på annan plats på planeten) och behöver stora ytor för att må bra. Samtidigt kan den också bidra positivt till vissa miljömål, framför allt om djuren betar vilket ger artrika hagmarker. (Komjölk innehåller också vitaminer och spårämnen som inte finns i de andra två, så det är nyttigt.). Med hänsyn till proteininnehåll är komjölk och havremjölk ungefär lika i ”arealeffektivitet” – och ännu mer positivt när man ser till proteinkvalitet och möjligheten till ekologisk produktion. ”Av de animaliska livsmedeln är mjölk ett av de mest resurseffektiva” (källa: Matlust).
- Havremjölk (havredryck) görs på havre som har lägre miljöpåverkan räknat per kilo – men den ger absolut inte ett rikt odlingslandskap och växt- och djurliv, utan utarmar jorden. Havreodling kräver att det finns animalisk produktion i jordbruket, eftersom höns och kor äter upp restprodukterna (minst 1/3 av odlad havre blir halm). Produktionen använder också mer bekämpningsmedel. En viss mängd havredryck tar dock mindre mark i anspråk än motsvarande mängd komjölk.
- Sojamjölk kommer från soja som produceras på andra sidan jordklotet eftersom det inte finns förutsättningar för sojaodling i Sverige, och dels har man då transporten och dels utarmar odlingen markerna. Å andra sidan kräver sojaodlingarna minst plats för mest mängd dryck av de tre, så det är ”sannolikt den mest effektiva produktionen av högvärdigt protein i jordbrukssystemet” (källa: Matlust). Utsläppen av växthusgaser vid odling och produktion är låga.
Jag tycker att denna lilla dykning in i världen av ”miljövänligt” och ”klimatvänligt” visar rätt tydligt på varför det är så svårt att ”välja rätt”. Vi behöver variera, vi behöver både det animaliska jordbruket och det vegetabiliska. Är närodlat, icke-ekologiskt bättre än ekologiskt från andra sidan jordklotet? Eller är det tvärtom? Är ekologisk odling alls bättre, eftersom det kräver mer yta (skördarna per hektar är mindre) och därmed blir det mindre koldioxidbindande skog över, som en rapport säger? Samtidigt ger ekologisk odling mer biologisk mångfald, även om skillnaden i artrikedom inte är så stor.
Enkelt är det inte, och det här är bara vad jag hittat när jag tittat lite snabbt.
För övrigt gillar jag slutsatsen i ”Matlust”, både ur ett miljö- och kostnadsperspektiv (även om vatten inte är något alternativ för maken i teet):
”Kriget i mejeridisken” är kanske inte i första hand en fråga om vilken produkt som är bäst eller sämst för miljön eller hälsan utan är en strid mellan världsbilder, värderingar och olika kommersiella intressen. Just som måltidsdryck behöver vi inte dricka vare sig mjölk eller vegetabiliska ersättningsprodukter, kranvatten är det klart bästa alternativet ur miljösynpunkt.
Källa: Matlust: Mjölkprodukter och vegetabiliska alternativ till mjölkprodukter – miljö, klimat och hälsa
22 10 2020 | Hushållsekonomi, Månadsavstämning |
Hej och hå vilka katastrofmånader som kommer ibland. En sparkvot på 7 % – yep. Sämsta månaden sedan jag började mäta. Visst finns det förklaringar, men det är ju inte utan att jag tittar på siffrorna och river mitt hår en aning. Även om vi förra månaden nådde upp till årets sparmål (insåg jag i efterhand), även om portföljen är på nytt ATH (all time high), och även om de saker pengarna runnit iväg på är bra, vettiga saker som jag har full kontroll på.
Inkomster
En ytterst medelmåttig månad inkomstmässigt med en bra bit under årssnittet i total nettoinkomst. Förutom de sedvanliga lönerna så var det lite VAB som betalades från Försäkringskassan, några medicinkompendier sålda, och pengar jag fick tillbaka från förra månadens utlägg på ett träningskort (efter denna återbetalning genom friskvårdsbidraget kostade ett års träningskort på Nordic Wellness mig 100 kr, vilket jag tycker är en helt rimlig peng…).
Utgifter
Den största utgiften är cykelförrådet vi nu väntar på ska levereras. Jag har dels tröttnat på att cyklarna ska stå ute i ur och skur och därmed sannolikt får en kortare livslängd än om de står skyddade, dels trött på att äldsta dottern (och jag själv) blir irriterad på blöt sadel på morgonen, och dels att det ser så skräpigt ut när cyklarna står längs huskanten. Eftersom cykelförrådet kommer synas från vardagsrummets stora fönster var det inte aktuellt att bygga något litet skjul i trä och korrugerad plåt, utan vi valde att köpa ett betydligt finare och därmed dyrare. Detta står för en stor kaka av månadens utgifter. Ovanpå det köpte vi årskort till Kolmården under deras årskortsvecka, vilket innebär att de är 50 % billigare än vanligt. Med detta räcker det med typ 1,3 besök så har det betalat sig, och eftersom vi är där minst 4-5 gånger per år är det väldigt värt. Vi har också betalt makens livförsäkring, samt delbetalat en resa som kanske eller kanske inte blir av – men blir den inte av är ju avbokningsreglerna mycket generösa för närvarande. Slutligen köpte vi Cmore för 8 månader framöver eftersom det var ett billigare månadspris än annars, och det är enbart för att maken vill se hockeyn. I Corona-tider får de ju inte gå dit live, så då är det här bästa lösningen, om än att det är en streamingtjänst jag i övrigt helst hade sluppit.
Matkostnaderna landade på rimliga 4 300 kr plus en femhundring i utemat, vilket jag är mycket nöjd med. Övrigtkategorin, som under sommaren rusat iväg flera gånger, landade på 4 700 kr, vilket även det känns bra.
Men totalt sett blev alltså sparkvoten 7 %, vilket jag inte är nöjd med och vilket är långt, långt ifrån målet om 40%. Nya tag nästa månad. Sett över året snittar vi 45 % per månad just nu.
Investeringar
Den här månaden trillade det in utdelningar, vilket känns som att det nästan är första gången det här året. Vi kommer absolut inte upp till målet vi satte pre-Corona vid årsskiftet, men det är alltid trevligt när det plingar till i mobilen.
Under månaden har jag pysslat med en flytt av våra fonder från Avanza till Savr. Savr har betydligt lägre fondavgifter, vilket gör det framför allt på sikt är mycket värt att flytta. Savr har en plattformsavgift men även med den inräknad (vilket den är i alla fondavgifter som presenteras där) har de flesta fonder en lägre, i många fall väsentligt lägre, avgift. Både mina och makens fonder och barnens fonder flyttas, bortsett från Avanza Global som givetvis inte finns på Savr. Planerar ett inlägg framöver om Savr.
Hälsa
Bortsett från VAB med ett snorigt men i övrigt friskt barn har vi haft en bra månad. En mindre utgift både i augusti och september har varit medlemskap i Viktväktarna, vilket för egen del lett till en viktnedgång på 7 kg, vilket är åter till pre-gravidvikt och där är jag mycket nöjd. Både jag och maken trivs bra med Viktväktarna, gillar maten och strategin. Vi har dessutom båda kommit igång med träningen ordentligt, där jag återupptäckt BodyCombat som jag gick på när jag var yngre men nu inte deltagit i på många år. Med en tioårig ”karriär” i ju-jutsu känns mycket igen och det är riktigt roligt. Maken har för övrigt gått ner 10 kg och vi hejar på varandra hela tiden.
Skrivande
Efter en hel del funderingar har jag nu börjat översätta min roman till engelska, detta efter att ha accepterat att publiken för svensk fantasy är minimal, medan den på engelska är betydligt större. Det är roligare än väntat att översätta och texten förbättras ytterligare av verktyget ProWritingAid som jag fick tillgång till (värvningslänk; om du köper via länken får bloggen en liten slant). Rekommenderas varmt. Jag är nu på femte kapitlet – det går ganska långsamt, men det går framåt. Jag har också haft en testläsare som läst manuset, och jag har skrivit om två kapitel efter förslag, vilket jag känner lyfte boken ytterligare.
Bloggen
Knappt 7 000 besökare under september (6 972 för att vara exakt). Jämfört med samma månad förra året har antalet besökare ökat med 40%, så det är ju himla trevligt. Jag fortsätter med två inlägg i veckan och har kämpat på bakom kulisserna med olika plugins som inte riktigt fungerat som jag önskat.
Populäraste inläggen:
- Sanningar om sig själv
- Klädkostnader enligt Konsumentverket
- Kära pengar
- Recension: Genusdoktrinen
- Att vara doktor på vårdcentralen
19 10 2020 | Hushållsekonomi, Medicin |
Jag började skriva om utmattningssyndrom och vem som blir utmattad i del 1. Här fortsätter jag med mina tankar på området.
Så vad gör vi åt det?
Det här är knäckfrågan. The million dollar question. Eller säkert miljard-frågan, för sjukskrivningarna för utmattning kostar samhället enorma summor. I många fall är det arbetgivarens ansvar att förändra arbetsplatsen och -uppgifterna, det är systemfel med offentliga verksamheter med alldeles för lite resurser och samma i privata företag som vinstmaximerar, och så vidare. Samtidigt kommer många av dessa saker inte att ske, och de gör dessutom varken till eller från för den enskilda individen som är på väg mot eller redan utmattad. Så vad kan vi som enskilda individer göra? Här är några tankar:
1. Frångå heltidsnormen
Heltidsnormen är inte en norm som utvecklats för att det är det bästa för människor — det har satts av samhället för att det är det bästa för samhället/staten/skatteintäkterna/produktionen. Det är inte det bästa för varje enskild individ. Varför ska vi jobba fem dagar i veckan för att vara lediga två? Varför ska vi försöka pressa in umgänget med våra partners och barn, vår träning, och allt annat vi behöver göra på kvällstid och på helgen? Ifrågasätt heltidsnormen.
2. Ekonomi som tillåter andra prioriteringar
Många ser det som ekonomiskt omöjligt att gå ner i arbetstid, att den livsstil de vant sig vid kräver den mängden lön in varje månad som de har med heltid. Jag brukar ibland ställa frågan hur de då ska klara av att vara hel- eller deltidssjukskrivna, om de vandrar hela vägen in i den famösa väggen. Då påverkas ju ekonomin högst avsevärt, och det utan att man själv har kontroll. Bättre då att lägga om på förhand och skapa utrymme. Många har inte ens tänkt tanken när jag börjar prata med dem om huruvida det är rimligt att jobba heltid. Är heltidsnormen något att fortsätta med? Vad kan man lägga om i ekonomin, vilka utgifter kan man dra ner på, för att istället kunna gå ner i tid? Att gå ner i tid och istället ha möjlighet att till exempel baka sitt eget bröd, träna ordentligt, och helt enkelt ta hand om sig kommer med tiden att spara ytterligare pengar.
3. Byta arbete
Rösta med fötterna — funkar inte arbetet för dig, så byt. Det finns andra, bättre jobb. Du har inte sålt din själ för att du skrivit på ditt anställningskontrakt, du har uppsägningstid precis som alla andra. Du ”sviker” inte alla andra för att du säger upp dig — däremot tar du hand om det viktigaste du har: dig själv. Även för denna punkt är ekonomin viktig så skapa luft i systemet, så underlättar du för dig själv.
4. Prioritera dig själv
Även om livet runtomkring är stressigt, se till att hålla fast vid dina goda vanor. Om det sedan är att pilla i trädgården eller springa marathon spelar inte så stor roll, bara de inte prioriteras bort. Se också till att göra pulshöjande aktiviteter minst tre gånger i veckan, så att hjärta får jobba och du får ut lite endorfiner, det mår både kropp och själ gott av. Se till så att kroppen får arbeta medan hjärnan får vila (det betyder att det inte är någon vidare återhämtning att landa i soffan och köra seriemaraton).
5. Gå i terapi
Det finns bra terapi med olika typer av samtalsterapeuter som kan hjälpa till med ångest, depression, stresshantering och höga krav på sig själv. Ta hjälp av dem, de finns där för att du ska må så bra som möjligt. Det är inte en svaghet att gå till en terapeut, det är att ta ansvar för sig själv.
6. Var inte ett offer
Kanske en provokativ rubrik, men ändå sann för många. Med tillräckligt mycket nedtryckningar av orimliga chefer, stress på jobbet och tyngden av all världens problem på sina axlar blir känslan till slut för många att det inte finns något de kan göra åt sin situation. Det finns det trots allt för de allra, allra flesta. Säg upp dig. Säg ifrån på arbetet. Kontakta en samtalsterapeut för att lära dig hantera stress och ångest. Ät, sov, träna, och vila. GÖR NÅGONTING för att förändra din situation. Oavsett sjukskrivning, diagnos, och terapi så kommer din livssituation alltid att vara upp till dig att hantera – ingen läkare, sambo, eller magisk fe kommer att förändra det åt dig. Ta ansvar. Du kan aldrig bli sjukskriven från ditt liv, det kommer ändå alltid att vänta på dig när du tar dig ur soffan. Ändra dina egna förutsättningar.
Sammanfattning
Varför så många blir utmattade är ett mångfacetterat problem där det inte finns några enkla lösningar. Det var och en av oss kan göra är att ta ansvar för oss själva, på olika sätt enligt förslag ovan. Har du fler förslag och funderingar? Dela gärna med dig.
