27 07 2020 | Hushållsekonomi |
17 175 kr.
Enligt Swedbank är det så mycket vi ska kunna spara varje månad, sett till att vi har bil, barn och hus.
Det är inte jätteförvånande direkt, att deras undersökning visar att sammanboende utan barn i bostadsrätt är de som kan spara mest (”DINK” – double income, no kids – har ju generellt det bäst förspänt) medan ensamstående med barn har minst sparutrymme. DINKarna kan spara 48% av sin disponibla inkomst, medan den senare kategorin anses kunna spara (eller ha över till annan konsumtion än levnadskostnaderna) 16%.
Den långa rapporten finns här.
Levnadskostnader
Swedbanks beskrivning av levnadskostnaderna de räknat med:
Rimliga levnadskostnader är kostnader för mat, kläder, skor, hygien och hälsovård samt kostnader för att resa till arbetet och för att ha barnen på förskola eller fritids. Till levnadskostnaderna hör också kostnader för möbler, vitvaror, mobiltelefon, dator, TV och internet. Här finns även kostnader för sport och fritid samt kostnader för försäkringar och akassa. I våra kalkyler av levnadskostnader utgår vi inte ifrån en miniminivå.
Man räknar med 2 770 kr per vuxen och månad i matkostnad, vilket definitivt inte är någon låg matkostnad. Man utgår från maxtaxa för barnomsorg, 30-dagarskort för resor i kommunen (dock inte året runt, utan delar av året går man utan och kanske cyklar eller har semester), att det finns olycksfalls-, sjuk- och livförsäkringar samt barnförsäkring, och så vidare. Det är inte på något sätt minimum.
Sparande
Generellt säger man att familjer ska kunna spara typ 20 000 kr. De allra flesta lär tycka att det är mycket, medan vi som skriver och läser och lyssnar på finansbloggar och -poddar förmodligen inte tycker att det är lika extremt. Att spara ens 16% av sin inkomst är något många tycker är omöjligt, oavsett barn och boendestatus. Sen är det givetvis så att denna post inte bara är tänkt för sparande, utan definieras så här:
Posten sparande och övrig konsumtion ska räcka till kostnader för semesterresor, restaurangbesök och lite dyrare nöjen. Den här posten ska även räcka till olika typer av sparande som sparande till pension eller till köp av bil eller båt.
Vad gäller inkomst är det inte någon extremhög inkomst de räknat med, men heller inte någon miniminivå. T ex för sammanboende med två barn:
Familjen har en disponibel inkomst som är 108 procent av den disponibla inkomsten för två vuxna oavsett om de har barn eller ej. Källa är SCB:s tabell ”Disponibel inkomst för hushåll efter hushållstyp, hushållsföreståndarens ålder samt förändring i procent.
De avslutar med att tycka att det inte borde vara något problem för i princip något hushåll att spara minst 10% av sin disponibla inkomst. Lite ”lagom” som slutsats, för egentligen visar de med sina siffror att den stora majoriteten kan spara mycket mer. Men de flesta har inte lust med uppskjuten belöning, utan vill ha allt nu, nu, NU. Och då blir det inte så mycket sparande, utan det blir semesterresor och fina bilar och nya kläder och besök på nagelsalongen och allt annat.
Men det är kul med en rapport som försöker sig på att göra en bedömning om vad vi borde kunna spara, utan att lägga till att man ”förstår” att folk vill ha än det ena, än det andra precis nu.
23 07 2020 | Allmänt, Hem & trädgård, Inte ekonomi |
Innehåller reklamlänk för Chipolo
Min man tappar bort sina nycklar typ två gånger i veckan. Varenda gång hävdar han att det är jag som ”gömt” dem, för att jag ska få glädjen att springa runt i huset och leta på alla ställen han kan tänkas ha lagt dem. Vi har försökt med ett system där han alltid skulle lägga sina nycklar på ett och samma ställe, men det höll bara i ett par veckor.
För någon månad sedan fick jag nys om Chipolo. En liten tagg till nycklarna som kopplas till Chipolo-appen och så kan man trycka på en knapp i telefonen så låter nycklarna.
Så enkelt. Så bra.
Maken undrade om det var ett förtäckt sätt att säga till honom att han börjar bli dement. Jag vill bara slippa leta nycklar varannan dag.
Chipolo har redan sparat oss tid och panik. Ena gången maken ringde sina nycklar låg dem i hans ficka. Det hade tagit ett rätt bra tag innan vi hade hittat dem där, tänker jag, om han nu inte märkte det redan från början…
Själv har jag (faktiskt) inte behövt använda det hittills, men jag köpte till mig också. Jag köpte även till makens jobbnycklar (som även de tenderar att ”försvinna” här hemma), och kort till våra plånböcker.
Med min länk får du 20% rabatt på ditt köp hos Chipolo. Jag rekommenderar dem verkligen. Köper flera av er så får jag en gratis Chipolo (den tänker jag ge bort!).
20 07 2020 | Företagande, Side-hustle |
(Idag är det vår bröllopsdag. Grattis till oss, älskling!)
Eftersom jag håller på att dra igång mitt tredje företag lyssnar jag på sånt som inspirerar mig i detta, vilket för närvarande är första (och än så länge enda) säsongen av podcasten Rebel Entrepreneur. Det är en podcast som ligger under ChooseFI-paraplyet, och den är riktigt trevlig. Ansvarig är Alan Donegan som ville skapa en podcast med ”the entrepreneurial and start-up education I wish I had when I was beginning”.
Mitt favoritavsnitt hittills är avsnitt två (och jag är inne på att lyssna på sista avsnittet), som heter ”5 ways to start a business with no debt”.
Donegan och co vänder sig mot att grundtipset för nyblivna företagare alltid är ”make a business plan and take out a loan to build the business” (företagsplan + lån, kunderna kommer väl av sig själv?). Så vilka är de fem sätten att dra igång ett företag utan att ta lån?
1. Vad kan du få gratis?
Man behöver inte köpa allting själv. Kolla runt i bekantskapskretsen, finns det folk där som har grejerna du behöver? Finns det någon i bekantskapskretsens bekantskapskrets? Mängder med prylar ligger och dräller överallt till ingen nytta. I början kanske du inte behöver senaste modellen av mikrofon för att kunna starta en podcast. Till exempel.
2. Vad kan du låna?
Och då är det inte pengar vi pratar om, utan samma princip som med vad du kan få gratis. I omgivningen finns det ofta mycket av det som behövs. Här diskuteras även möjligheten att t ex låna en liten del av en lokal för att köra en ”pop-up” (det ditt företag har att erbjuda, men under en kortare tid), så det handlar inte bara om grejer. Än bättre för möjligheten att just låna en lokal är om ditt pop-up i sin tur kan driva folk till det företag som ger dig ytan. De har som exempel att en frisörsalong tar in en nagelspecialist, där båda tjänar på det eftersom det åtminstone delvis är överlappande klientel. Eller ett escape room i en pub (avsnitt #4).
3. Vad kan du byta?
Om jag gör din hemsida kan du skicka mina fakturor. Om jag klipper ditt hår kan du vara min personliga tränare. Om jag X för dig så gör du Y för mig. Jag har använt mig av det här: under lång tid skötte jag en hemsida för en hudsalong, och jag fick ansiktsbehandlingar i utbyte. Byten är dessutom skattefria.
4. Vad kan du sälja?
Det sägs att ”alla” har ett gäng tusenlappar i garaget i form av grejer som inte används. Nu tror jag inte att det gäller riktigt alla, men visst har de flesta av oss något att sälja för att kunna stoppa in pengarna i företaget istället.
5. Hur kan du sälja ditt värde innan du skapat din produkt?
Det här är en av Rebel Entrepreneur/Pop-up business schools grundbultar. Sälj din tjänst/vara innan den finns, så att dina kunder är med och betalar för den istället för att du ska betala den från början och sedan sälja och hoppas att det finns köpare. Donegan själv tar som exempel att sälja en kurs till ett företag/en målgrupp. Han skriver inte kursen förrän han har sålt in den till ett gäng köpare, för varför göra jobbet innan han vet att det är någon som vill betala för det? Gör bara minimum för att ha en produkt att visa upp, och sälj den (antingen med en deposition eller fullbetalning, beroende på pris och vara/tjänst mm, och använd pengarna du får in till att köpa in sakerna du behöver/för att kunna lägga tiden du behöver/etc.
Jag tycker att det här är ett mycket spännande tankesätt. Framför allt punkt fem ägnar de tid åt i nästan varje avsnitt, och de har också ett helt avsnitt på ämnet (#11). Som exempel har de en entreprenör som bakar kakor, tårtor och cupcakes. Hon fick in en order på 100 cupcakes, köpte grejerna till det, gjorde cupcakes – och stod där sedan med 100 cupcakes och alla utgifter, eftersom beställaren inte svarade och inte dök upp. Därför: sälj först och ta betalt, och skapa sedan.
Det är säkert inte helt enkelt i alla branscher, men de har en intervju med ett par som kör escape rooms (#4) och där valde de att sälja förhandsbiljetter till sitt första escape room och använde pengarna från förköpen till att bygga själva rummet. Så tänk bredare än att ha produkten färdig när du säljer den, för om du skapar den och det sedan inte finns någon köpare, då blir det dyrt i både tid och pengar.
Podcasten rekommenderas varmt till alla som funderar på egen låda. Det är en boost av positivitet och energi bara att lyssna på den.
16 07 2020 | FIRE, Hushållsekonomi |
Ibland tittar jag på vår ekonomi och undrar om vi ens ”får” vara med i FIRE-gänget. Medan andra gör allt för att använda överblivet virke för att bygga nya fräcka grejer, eller flyttar för att minska boendekostnaderna, eller käkar bönor och annat billigt för att hålla matkostnaderna nere så bygger vi ett uterum som kom som byggsats, vi vill absolut inte flytta härifrån trots att det säkert skulle bli billigare på en annan plats, och vi äter kött flera gånger i veckan.
Ska vi bli ekonomiskt fria kommer det ta ytterligare ett decennium, sett till våra nuvarande utgifter och inkomster.
Vi kan hålla en hög sparkvot eftersom vi har höga inkomster. Inte så att de är extrema på något sätt – vi jobbar trots allt inom regionen, inte privat – men de är bra. Skulle jag bli ensamstående skulle livet inte alls vara lika enkelt (sett utifrån lön, sparpengar och försäkringar skulle göra att det fungerade bra ändå, det är ju trots allt sådan trygghet vi sparar till).
Vi håller drygt femtio procents sparkvot, men det känns ändå inte som att vi är tillräckligt FI(RE)-iga ibland för att få ”vara med”. Det är helt och hållet något i mitt eget huvud, ingen som sagt något, men tankarna finns där ändå.
För den delen så planerar vi ju inte att gå i pension alldeles oavsett om vi blir ekonomiskt fria.
ChooseFI brukar säga att FI(RE) inte är ett one-size-fits-all, utan en serie medvetna val för att ta sig till den plats man vill komma. Vad man vill nå och hur man når dit är olika för olika personer och familjer. Det är nog det mest hälsosamma sättet att se på det. Vi har vår väg att följa, vi lägger pengar på de saker vi tycker är viktiga och ger en ökad livskvalitet – inklusive ett fantastiskt uterum som vi använder dagligen, kött till middagen, eller att vi bor kvar i huset vi tycker så mycket om.
Så med den definitionen ”får” vi vara med, även om känslan är att vi inte följer FI(RE)-vägen.
Känner ni er som en del av FI(RE)-rörelsen? Vill ni vara en del av den?
13 07 2020 | FIRE |
På sistone har jag sålt en del begagnat. Det blir lite i omgångar, när jag känner att jag har något som är värt tillräckligt för att göra jobbet med att lägga ut det och (framför allt) ta alla mess man får från folk som inte vill betala det satta priset (”ey vad är pris om jag köper snabbt”), som vill ha det hemkört (25 min bort för en vara på 50 spänn), som vill ha svar på frågor de själva kan kolla upp (jag lägger med länken till IKEAs sida för byrån och får ändå frågan om storleken på byrån), och så vidare.
Men det är en trevlig känsla i magen att sälja begagnat, att få lite pengar för saker som blivit värdelösa för en själv.
Våra sälj på sistone
Vi bytte garderob till femåringen nyligen eftersom hon haft en barngarderob och framför allt hennes klänningar nu blivit för långa för ytan som finns att hänga dem. Så jag tittade på IKEA och konstaterade att en PAX skulle vara bra, inte minst för att en sådan kommer kunna växa med henne och förändras efter behov. Men 2 600 kr för en garderob? Nja. Begagnat blev det istället. Inom två dagar hittade jag en med precis den inredning jag önskade, och vi prutade ner den till 1 600 kr. 1 000 kr billigare än ny.
Hennes gamla garderob flyttade in i lillans rum. Hon ändå höll på att i sin tur växa ur Malm-byrån som är så lagom för bebiskläder men suboptimal när kläderna blir färre och klänningarna blir fler. Och Malmen åkte i sin tur ut på Marketplace, där jag fick 300 kr för den (inte illa för en byrå vi köpte begagnad för fem år sedan).
Annat jag sålt på sistone är två cyklar och ett larm. Den ena cykeln var min nio år gamla trotjänare, som jag fick en tusenlapp för. Den andra var en cykel vi köpte till femåringen, men där vi senare fick ett fördelaktigt erbjudande på en annan cykel (ett cykelpaket, både en sparkcykel som femåringen hett önskat sig, och en vanlig cykel) i bättre skick. Så vi sålde den vi först köpt – för en hundring mer än vi köpte den.
Slutligen har vi bytt larm här hemma. Maken hade inte en tanke på att vi kunde sälja komponenterna till det gamla larmet, men det gick alldeles utmärkt och det var härifrån på mindre än 12 timmar.
Tips för att sälja begagnat
Mina bästa tips för att sälja begagnat:
1. Ta bra bilder. För att kunna ta bra bilder, se till att objektet i fråga är rent och prydligt. Barncykeln vi sålde var smutsig och med en korg som hängde på sniskan – efter lite avtorkning och med hjälp av en skruvmejsel kunde vi lägga ut den för mer än vi köpt den. Med larmet la jag ut alla komponenter prydligt så att de syntes bra på bilden, inte i en hög av sladdar och plast. Lägg också gärna ut flera bilder, t ex både utsida och insida av en garderob. Finns det skador på varan, försök inte gömma undan dem utan visa den på en egen bild för att undvika besvikelse när en köpare kommer och tittar.
2. Skriv bra text. Det är inte någon roman som ska skrivas, men saker som mått, skick och var det finns är alltid relevant. Länk till sida med mer information, t ex IKEAs sida med varan i fråga, är bra och kan åtminstone i teorin göra att du slipper en del frågor. Är det kläder eller textil är det relevant om det finns djur i hemmet och om ni röker. Nämn i texten om det finns någon skada. Ju dyrare vara, desto viktigare att texten är korrekt vad gäller språk och grammatik, för att ge ett bra intryck.
3. Kolla pris. Se om din vara säljs begagnad av någon annan, och i så fall, vad är skicket jämfört med det du säljer? Ta det som utgångspunkt för ditt eget pris. Förvänta dig i princip aldrig att du ska få igen hela inköpspriset om du köpt varan ny.
4. Annonsera på rätt ställe. Marketplace, Facebook-grupper, Blocket, Tradera… det finns mängder med ställen att sälja på. Välj ett ställe som är relevant för din vara. Säljer du en garderob är Tradera förmodligen inte aktuellt, utan du vill ha någon som köper lokalt. Köp-och-säljgrupper för barnprylar är oftast bäst för just den typen av grejer.
5. Säsong. Om det är aktuellt för din vara, välj att sälja under rätt säsong. Att sälja vinterkläder och skidor mitt i sommaren är svårt, medan cyklar (uppenbarligen) går som smör i solsken.
Andra alternativ
Orkar du inte lägga ut grejer själv till försäljning? För kläder, inredningsprylar, böcker, skor, med mera finns Sellpy som säljer åt dig. De tar dock en stor del av kakan, så du får ut klart mindre av att sälja via dem än om du säljer själv. Är du inte medlem än, använd gärna min länk för att bli det så får både du och jag 50 kr i bonus om du säljer för mer än 200 kr inom 6 månader från det att du signar upp dig.
