Tacksamhet

Tacksamhet

Vad är du tacksam för?

Jag funderar inte särskilt mycket över den frågan. Jag tycker mig sällan ha tid, tror jag, att fundera över det.

Man borde nog fundera över det oftare.

De senaste dagarna, sedan Det hände, har jag tänkt mycket på det. Den enorma tacksamhet jag känt över att ha någon att komma hem till efteråt. Vänner som ställt upp alldeles enormt, som kommer och håller sällskap och ringer och lyssnar. Föräldrar som finns där, ibland med distraktion, ibland med frågor, alltid med stöttning.

Tacksamhet över den trygghet jag har att luta mig mot.

Även tacksamhet över sjukvården, att den finns och fungerar när den verkligen behövs. Vi kan gnälla mycket – och jag är på insidan dagligen i professionell kapacitet – över långa väntetider och svårigheter att få komma till. Det klagas över timtal på akuten och för få läkartider på alla mottagningar. Men som jag nu sett själv både som patient och som läkare så: när det behövs så funkar det. När det är akut så behöver man inte vänta.

Jag är tacksam över att kunna gå ut från huset barfota och sätta fötterna i gräset. Titta på hur tomaterna växer i vårt växthus, hur potatisens blast bara växer sig tätare. Jag kan dra in doften av vinbärsbuskarna och se alla de vita bär som snart kommer bli röda och svarta (och vissa bara bli större vita, för vi har två vita vinbärsbuskar i trädgården också).

Barnen som drar i mig, som skriker ”MAMMA!” när jag hämtar dem på förskolan. Som ger världens bästa kramar.

En man jag älskar, som älskar mig, som jag kan prata med, luta mig mot när jag inte orkar stå på egna ben.

Och jag är tacksam över min egen kropp, som hanterar det som hände så gott den kan. Som läker i sitt eget tempo. Som har gett mig mina två barn, som tar mig runt i livet.

Det finns så mycket att vara tacksam över.

Dela:
Att överleva

Att överleva

Ibland kommer livet emellan.

Man kan diskutera ekonomi tills korna kommer hem, sparkvoter och huruvida investeringarna ska skötas via en fondrobot eller vara i noga selekterade aktier. Jag kan sitta med mitt Excel-dokument och noggrant föra in varje utgift, ha stenkoll på allt — och ändå…

Plötsligt händer något som man inte alls rår för, eller för den delen rår på.

Något som ingen god ekonomi i världen påverkar.

Jag överlevde. I en annan tid, eller i nutid i en annan del av världen, hade jag kanske inte gjort det.

Just nu finns inte orken att baka eget bröd eller göra egen pesto. Just nu finns knappt orken – och framför allt finns inte lusten – att äta. Just nu finns inte förmågan att hantera arbetet, inte ens bara administrationen. Just nu finns ingenting annat än återhämtning, sömn och vila. Att långsamt komma tillbaka.

Men jag är tacksam. Tacksam att jag lever. Tacksam att jag har min familj, min älskade man, mina underbara barn, mina fantastiska vänner.

Den känslan hoppas jag stannar kvar.

Dela:
Månadsavstämning: maj 2020

Månadsavstämning: maj 2020

Inkomster

Våra basinkomster, i princip, med lite minus för VAB. Drog in några hundralappar på att sälja prylar, några hundralappar på att göra en tårta. Fått lite från Försäkringskassan men väntar på mer för VAB. Fick lite pengar tillbaka för att vårt uterum blev mer än två veckor försenat, men det var marginellt. På det hela taget en av våra lägre inkomstmånader det här året.

Utgifter

Klart mest pengar har gått till trädgården, där det framför allt är färdigställandet av uterummet som kostat. Vi köpte lite krukor och sånt också, och givetvis jord att fylla krukorna med. I övrigt har vi en del utgifter vi kommer få tillbaka på ett eller annat sätt (via jobb eller företag). Det jag ogillar mest i budgeten är att matköpen i butik uppgick till 5 800 kr, vilket är betydligt mer än ”ska” lägga. Eftersom jag dessutom inte kan säga riktigt varför det blivit så, så blir det något att titta närmare på framöver. Maken och jag fick möjlighet till dejtnight och gick på vår favoritrestaurang vilket drog upp utgifterna för utemat, men till skillnad från matvarubutiksköpen så är jag helt okej med det. Det är ett medvetet val, något vi njuter av väldigt mycket, och dessutom något vi gör sällan nuförtiden eftersom det kräver barnvakt (än mindre de senaste månaderna med Corona).

Totalt sett landade vi på en sparkvot på 36,53%, vilket inte är så högt som jag satt som mål (40%). Snittet för året ligger dock fortfarande bra, på 52,5%.

Investeringar

Våra investeringar/vår förmögenhet nådde en ny all time high (ATH som det så fint förkortas). Det är kul att se pengarna växa, även om jag gärna sett att nedgången varat längre så att man hunnit köpa ännu mer. Som det var utnyttjade vi dippen väldigt väl, men börsen har återhämtat sig otroligt fort. Vi fortsätter med regelbundna insättningar i fonder, aktier, Lendify, barnspar, löneväxling, med mera. Investor är vårt ohotade största aktieinnehav. Några utdelningar blev det också, om än betydligt mycket mindre än förra året på grund av Corona-orsakade uteblivna utdelningar. Aja. Det är inget vi lever på ändå.

Hälsa

Lillan har tvingats vara hemma från dagis enligt deras (idiotiska) regler. Jag sitter på vårdcentralen och säger att folk kan gå till jobb trots kvarstående rethosta eller liknande milda symtom om det gått 7 dagar sedan insjuknandet och de i övrigt mår helt bra. Min tvååring får däremot inte gå på dagis eftersom hon snorar. På fyra veckor har hon varit där typ fyra dagar. Vid något tillfälle hade de tre barn på plats, resten hade skickats hem. Men hon har mått alldeles utmärkt hela tiden. Så hälsomässigt har det varit bra. Jag har gått mycket promenader när jag varit hemma med henne, och det pillas ju friskt i trädgården vilket är starkt hälsofrämjande för mig. Det är underbart med varmare väder som gör att man kan vara ute större delen av dagen.

Bloggen

Totalt var det drygt 5 000 sidvisningar i maj, vilket väl ligger ungefär som det brukar. Jag håller på mitt koncept om två inlägg i veckan, vilket känns bra och är något jag hinner med när livet i övrigt är ganska upptaget.

  1. Klädkostnader enligt Konsumentverket – ett gammalt inlägg som tydligen fått nytt liv
  2. Vad är viktigast – mina tankar om min specialisering
  3. När är man rik
  4. Jag startar mitt tredje företag
  5. Rätten till en bostadsrätt – om bostadsmarknaden

Skrivande

Skrivandet är svårare att räkna på just nu. Jag skriver inte så mycket nytt (annat än blogginlägg) men håller på att hårdredigera min första roman för att korta ner den och göra den bättre. Att skriva om här och där efter hand gör det dock väldigt svårt att räkna ord, så jag har inte gjort det den här månaden. Jag håller i alla fall fortfarande på med skrivandet, vilket är mitt mål med mitt nyårslöfte. Dessutom har jag startat mitt förlag, Moira förlag AB, under maj, och har därmed tagit ett par steg vidare mot att publicera!

Dela:
Värdet av en manikyr

Värdet av en manikyr

Choose FI-podden har börjat med case studies. Istället för att bara intervjua folk som nått FI(ev RE) om sin resa mot sin finansiella frihet har de börjat intervjua folk som bara precis påbörjat sin resa. Jag gillar greppet, det är rolig omväxling mot att bara höra om hur det var i backspegeln. Dessutom hjälper de till med beräkningarna för vad folk behöver för att bli FI, de diskuterar var i deras budgetar man kan kapa, vad tusen kronor i utgiftsminskning innebär för FI-talet, och så vidare.

I ett av avsnitten intervjuades en tjej som fick frågan om något ändrats av pandemiåtgärderna. Eftersom hon var baserad någonstans i USA har de ju haft mer långtgående interventioner än vi i Sverige. Det här citatet fastnade hos mig:

(…) during COVID, myself and many other people, we’re all faced with, I can’t get my eyelashes done, I can’t get my eyebrows done. I really, really need to get my hair done. I can’t get a manicure, I can’t get a pedicure. And guess what, we all managed to figure it out ourselves. I pulled out those tweezers. And when you think of those expenses, arguably, I think I saved like $1,000 in the last seven, eight weeks of personal grooming that I chose not to do because you couldn’t get it. And I managed just fine. I look the same. In fact, I’m blonder, I look better.

$1000 motsvarar ungefär 8 500 kr idag i Sverige. Plus/minus lite beroende på dag. Men i vilket fall som helst – det är enorma summor den här tjejen lägger på att fixa ögonbrynen och naglarna. Eftersom hon säger att hon är blondare kan man ju gissa at hon även fixar håret själv nu.

(Samma tjej tyckte att $500-600 för en bilbarnstol också var rimligt, för det var den säkraste. Brad och Jonathan försökte men lyckades inte få henne på andra tankar…)

Hur mycket pengar ägnar vi åt att andra ska göra oss ”vackrare”? IGMR skrev nyligen om peak stuff, peak crap, men jag tror ärligt talat inte att det stannar vid grejer. Grejerna är visserligen det som är mest utmattande för vår planet, men annat påverkar också vår ekonomi i stor utsträckning. Både kvinnor och män ska se ut på ett visst sätt och skönhetsindustrin är ytterligare ett ställe där det rullar helt enorma pengar (enbart i Sverige rullar det 20 miljarder kronor årligen). Ögonfransförängning, manikyr, pedikyr, frisör (ett avsnitt av jag tror det var How to money berättade en tjej att hennes ”splurge” är att gå till en frisör och få håret professionellt fönat), vaxning, spray-tan, ansiktsbehandlingar, Botox-injektioner, och så vidare och så vidare hela vägen till ”skönhetsoperationer”.

Och vad verkar folk upptäcka när det inte längre går att få alla dessa saker gjorda? Att de var överflödiga. Att det inte behövs.

Jag fick en fin komplimang för ett par veckor sedan, då en bekant frågade vilken frisör jag går till eftersom jag har så fint hår. När jag förklarade att jag färgar själv, låter mamma klippa håret nån gång då och då, och går till frisören för mer frisyr-klipp typ en gång var artonde månad, då såg hon ganska förvånad ut. För makens del klipper jag honom med trimmer och sax, vilket sparar oss runt 250-300 kr var sjätte vecka (han är nöjdare med det här upplägget eftersom han inte måste försöka få tid hos frisören, och jag klipper honom oftare än han gick dit vilket gör att frisyren hålls i bättre skick). Längdinställningen för trimmern gick sönder igår efter ett par års användning och en ny kostar ca 300 kr vilket kändes dyrt – men som maken konstaterade motsvarar det faktiskt bara en klippning hos frisören.

Jag tror det är mycket här i världen vi behöver fundera över om det är nödvändigt eller ej, varesig det gäller prylar eller vanor.

Om man har 25 000 kr i lön har man ut knappt 20 000 (enligt en onlinekalkylator). Baserat på 40 timmars arbetsvecka blir det runt 125 kr i timmen. Lite snabb googling ger att en enkel manikyr kostar runt 450 kr i Linköping (priserna varierar säkert avsevärt mellan städer, men jag tar det som exempel). Är det värt 3,5 timmes arbete för att få den där manikyren gjord? Det är dessutom en väldigt enkel beräkning av timlön, här har jag skrivit mer om hur det kanske borde beräknas.

Det är givetvis så att man får välja att ha kvar saker i sitt liv som man lägger pengar på. Strävan för de allra flesta av oss är inte att gå mot noll i utgifter. Men många – även jag själv – mår bra av att tänka efter en gång till innan.

Vad har du som du väljer att fortsätta lägga pengar på? Vad har du valt bort efter att ha funderat på saken?

Dela:
Bakar bröd, gör glass, fixar aioli, mixar pesto…

Bakar bröd, gör glass, fixar aioli, mixar pesto…

På sistone har det varit mycket hemmavarande. Yngsta dottern har SNOR och därför är hon inte välkommen på dagis. De senaste fyra veckorna har hon varit där två dagar…

Rabarber

Jag har ägnat en del av tiden åt egenproduktion av mat. Den som följer mig på Instagram har sett att vi skördade vår andra runda av rabarber – över 2,5 kg blev det den här gången, första gången tror jag det var drygt 1 kg – och en del av det blev rabarbersmulpaj. Resten åkte in i frysen i väntan på att vi ska ha tid att safta det.

Pesto

Jag har också gjort egen pesto. Vi köper varje år en basilikaplanta (jag vet, man kan odla, men i det här fallet är det så enkelt att köpa en när de är på erbjudande och jag vet att jag får en bra planta) i typ april och sedan står den i köksfönstret fram till september eller så, och ger oss basilikablad till diverse rätter, t ex sommar-favoriten mozzarella, tomat och basilika. Nu hade den dock fått spader och växt massor så att vi inte hann med, så då gjorde jag pesto. Det är så enkelt och jag har tidigare gjort det på bland annat morotsblast. Något grönt, något nöt (denna gång mandel, annars är pinjenötter traditionellt), olja, vitlök, parmesan, salt och peppar. Ner i mixern och färdigt.

Bröd

Jag fortsätter baka eget bröd. Favoriten är ett lantbröd där jag gör 1,5 gånger receptet och gör två mindre bröd, där det ena är enkelt med bara lite solrosfrön och pumpakärnor i, medan det andra får diverse frukt (torkad aprikos, plommon, russin, valnötter) i sig. Förra veckan bakade jag också källarfranska som vi hade som tillbehör när vi åt skaldjursplatå här hemma i vårt nya uterum.

Aioli

Egen aioli gör jag också regelbundet, den passar till allt från räkor till hamburgare. Ett ägg, 1,25 dl neutral olja, en pressad vitlöksklyfta, och lite salt – och sen gör stavmixern jobbet. Inget behov av att hälla i oljan långsamt, bara i med allt från början. Vi har dock kommit fram till att äggen måste vara butiksköpta, de vi köpt direkt från närliggande gårdar ger inte alls samma krämiga aioli utan då blir den rinnig. Oklart varför.

Isglass

Det senaste jag – eftersom det plötsligt blev högsommar – gjorde var egen isglass. Vi har kvar en del saft från förra året, så jag tog en röda vinbärssaft och hällde i glassformar. Förhoppningsvis blir det ett enkelt sätt att få i barnen vätska när det är så varmt.

Det finns säkert massor mer som vi hade kunnat göra själva, men det här är några av de saker vi numera fixar på egen hand istället för att köpa halv- eller helfabrikat. Vad gör ni för eget som andra brukar köpa färdigt?

Dela: