Side-hustle: Göra hemsidor

Side-hustle: Göra hemsidor

Mitt ena side-hustle är ju tårtor, och den andra är mitt och makens företag, LCV Konsult AB, där jag gör hemsidor och annan grafisk formgivning. Tänkte dela med mig av den senaste hemsidan jag gjort: Paulas hudvård. Jag har gjort Paulas hudvårds hemsida sedan många år (jag tror jag började 2007) och den har genomgått flera versioner allt eftersom internet och webbdesign har gått framåt. Nu var det dags för en rejäl omgörning och en introduktion in i WordPress underbara värld.

Siten är responsiv (alltså ser fin ut oavsett skärmstorlek) och fin att titta på, med möjlighet att skriva upp sig på mailinglista. Jag hade gärna lagt till ett bokningssystem också, men Paula som driver stället är inte lika mycket för dator som jag är, så det får nog vänta…

Dela:
Var börjar man?

Var börjar man?

Är du  ny på det här med ekonomisk frihet/FIRE eller bara på att spara lite grann extra? Tycker du att pengarna rinner iväg lite väl fort när lönen kommer in på kontot? Vi som bloggar om finansiell frihet och sparande har kanske ibland en förmåga att vara rätt långt inne i spar-hacks och sparkvoter, som gör det svårt för en nybörjare som hittar till någon blogg att riktigt relatera. Så var börjar man?

Om du funderar över din ekonomi tycker jag att det allra första steget – och det första jag gjorde, som fick mig intresserad – är att se över vad man har för utgifter, ner till sista kronan, för en månad. Inte någon överslagsräkning i huvudet om att vi ”nog ungefär lägger så mycket på det och så mycket på det”, utan dra ut ett kontoutdrag (eller flera om du har mer än ett kort) och sätt dig ner med penna och papper eller Excel (Excel underlättar). Sedan fyller du i dina utgifter i olika kategorier som du tycker är relevanta, summerar alltihopa, och har ett facit: så här mycket gick det på en månad.

När jag började vår utgifts-Excel för snart två år sedan var kategorierna som följer: Boende, mat, transport och övrigt.

Medan dessa kategorier gjorde susen för att inse att vi la alldeles för mycket pengar på mat var det ändå inte så givande, eftersom övrigt var en alldeles för stor och oöverskådlig kategori. Jag la successivt till kategorier efter hand som jag bestämde mig för vad som var lämpligt.

Idag är våra kategorier: Boende, mat, utemat, transport, hygien, kläder, trädgård, katt, övrigt, extravaganser, månadsavgifter och årsavgifter.

I Excel kan man göra det väldigt fint och färgglatt om man nu är lagd åt det hållet…

Vid sidan av utgifterna bör man ju givetvis skriva upp exakta inkomster. Därefter tittar du på balansen mellan dessa. Finns det något kvar? Hur mycket i så fall? Om inte, hur gör du för att täcka det när pengarna inte räcker?

Kolla vilka utgiftskategorier som är stora. Vanligtvis är det boendet som drar iväg en hel del, och både transport, mat och övrigt kan vara andra kategorier som har en förmåga att bli stora utgiftsposter. Titta över dina månadskostnader i form av abonnemang – om du inte har särskilt mycket pengar över i slutet av månaden brukar det vara en tacksam kategori att se över gällande till exempel TV. Även telefonutgifter och försäkringar går att få ner rejält.

Men som sagt, innan du börjar peta i utgifterna för mycket, om du tycker att det känns jobbigt: skaffa dig en bra bild av hur din ekonomi ser ut. Utan den kanske du tror att du lägger 3 000 kr i månaden på mat, när kostnaden egentligen är 7 000 kr. Eller att du inte shoppar så mycket kläder, men kontoutdraget säger något annat. När du gjort en månad, fortsätt sedan med de efterföljande, helst ett helt år, för att få en bild av hur kostnaderna varierar över året. Till exempel är ju kostnaden för uppvärmning av en villa generellt betydligt högre i det här landet under vinterhalvåret än sommarhalvåret, vilket får till följd att boendekostnaderna är högre på vintern. Å andra sidan kanske det blir mer restaurangmat och kiosk-glassar på sommaren.

Så här är ett bra sätt att börja. Och sedan kan du börja kapa.

Dela:
Halvtidskontroll

Halvtidskontroll

I fredags gjorde jag min halvtidskontroll i forskningen. Vid mitt universitet är det är ett tillfälle att kolla av var man är någonstans på sin väg mot disputationen, för att se om planen verkar realistisk och att handledaren gör sitt jobb. Man har två opponenter som nagelfar planerna, jobbet som redan är gjort och de planerade studierna framåt, och som ställer mer eller mindre tuffa frågor. Till skillnad från disputationen är det dock okej om man inte kan svaret på precis allt.

Jag har varit väldigt nervös inför det hela, eftersom jag inte är särskilt förtjust (underdrift) i att sitta ansikte mot ansikte och försöka formulera mig snabbt och på ett prydligt sätt. Jag är otroligt mycket mer bekväm med det skrivna ordet, där jag kan tänka efter, kolla upp och formulera om vid behov. Dessutom är nog min största skräck här i världen att vara korkad och att alla andra plötsligt ska inse att jag inte alls kan allt det där som de tror att jag kan.

Hur som haver gick det bra. Tydligen kan jag allt det där de tror att jag kan.

Som tur är har jag fantastiska människor omkring mig när jag går upp i spinn som förra veckan. Min bästa kompis kom med en skylt till mig, men istället för mitt namn står det ”Superwoman” på den. Och en glittrig, rosa penna också med ”Superwoman” på. Hon har kallat mig det länge och jag känner väl inte alltid att jag uppfyller det epitetet, men skylten fick ju mig nära nog att börja grina. Maken är min andra stora stöttepelare, som står stadigt fast när jag stormar.

Halvtidskontrollen innebär 1 500 kr mer i lön, om vi nu ska koppla det här inlägget till ekonomi. Men man behöver ju inte koppla allt till ekonomi. Faktiskt tänker jag med det här inlägget mest konstatera att pengar är långt ifrån det mest värdefulla här i livet. Nära vänner och älskade som stöttar och gör en glad är långt mycket viktigare och jag är så otroligt tacksam över att ha dem i mitt liv.

Dela:
Den där sparkvoten

Den där sparkvoten

Sparkvot är ju återkommande bland sparbloggarna. I sin enklaste form är den ju inte mycket att dividera om:

Men när man tittar närmare på det är det ju väldigt mycket som går att diskutera när det gäller båda de ingående delarna.

Till att börja med vad gäller inkomster, som ändå är den av de två faktorerna som nog diskuteras mindre så är det ändå inte självklart. Jag la ut månadsavstämningen för februari och i kommentarerna diskuterade vi huruvida barnbidraget ska räknas in, om det är något som går mer eller mindre helt till sparande (vi sparar 2 000 av de 2 650 kr som kommer in). Det är inte givet åt ena eller andra hållet. Sparar man inte barnbidraget bör det ju definitivt räknas in i inkomster, tycker jag, liksom andra bidrag.

Andra funderingar kan vara t ex om eventuella utdelningar från aktier ska räknas in – kanske återigen beroende på om man plockar ut dem för att leva på dem (då bör de räknas in tycker jag) eller om de bara återinvesteras direkt (då bör de inte räknas in eftersom de aldrig berör privatekonomins flöde av pengar in och ut.

Den andra delen, vad sparande innehåller, är ju en kontinuerlig diskussion. Den första och största brukar vara huruvida amorteringar räknas. Eftersom vi inte amorterar på våra lån har jag inte behövt ta ställning till detta (dock sparar vi resten av året till en större amortering i samband med att vi ska lägga om lånen, så det får väl revideras).

En annan sak är ju barnspar, oavsett om det är hela barnbidraget eller någon annan summa. Det är ju inte spar till MIG, men det är mitt sparande (och sker på mitt konto på Avanza, inte i barnens namn). För min del räknar jag in det i vår sparkvot eftersom det är en del av vårt sparande.

Pappa betalar? gjorde sin månadsavstämning och visade där att sådant som sparas på kort tid, t ex till bilreparation och liknande som kommer komma, inte räknas in i deras sparkvot, utan finns där för att inte göra månaderna så slagiga (ena månaden inga stora extrautgifter, andra månaden tre, så att man går ”minus” på den senare och har en mycket hög sparkvot på den förra). Bör det räknas in i sparkvoten eller ej? Pappa betalar? väljer att lägga det utanför sparandet och därmed blir sparkvoten lägre.

Det finns förmodligen en massa andra inkomster och sparanden som går att diskutera huruvida de ska räknas in i sparkvoten eller ej. För min del ser jag sparkvoten framför allt som ett sätt att jämföra mig från månad till månad och år till år. Att jämföra sig med andra är svårt, med ett begrepp som definieras så olika av olika personer, men man bör inte jämföra sig själv med andra i det här fallet ändå, eftersom våra situationer alla är olika.

Så ta sparkvoten för vad det är: ett sätt att följa din egen ekonomi, på ett sätt som du tycker känns adekvat.

Dela:
Utemat vs matlåda

Utemat vs matlåda

Återgången till jobb påbörjades ju med en treveckors forskningskurs i metodik, och framför allt den första veckan hade vi ganska många föreläsningar och lite halvlånga dagar. Jag hade som vanligt packat väskan med en pet-flaska med kranvatten, matlåda, och, om eftermiddagarna var långa, ett äpple. Det har varit ungefär så min väska har varit packad matmässigt i många år, så det är inget konstigt. Ja, och ett par bestick också, eftersom studentköken inte erbjuder bestick. Sedan satt jag i någon av de många lunchrummen och åt.

Helt själv.

(Det var inte synd om mig, jag trivs att äta själv när jag suttit på föreläsningar och behöver pausa hjärnan lite.)

Nu kanske ett gäng av de andra hade matlådor med och gick någon annanstans, men det slog mig ändå hur många som pratade om vilken restaurang de skulle gå och äta på på lunchen. Hur många koppar köpekaffe som togs med till föreläsningarna, och hur många sötsaker.

Kursen befolkas ju av folk som faktiskt får lön, inte studenter som bara får studielån och -bidrag, men ändå. Om maten går på en 100-lapp, köpekaffet kostar 15 spänn/koppen (kanske? Jag vet inte, jag dricker inte kaffe), och kakan till kostar ytterligare 15 kr, då rinner det iväg 130 kr/dag på mat och fika. Och ärligt talat var det väl snarare en kopp kaffe på förmiddagen och en på eftermiddagen. 130 kr x 5 dagar x 2 veckor (sista veckan hade vi i princip inget schemalagt utom slutexaminationen) blir ju liksom 1 300 kr. Det är rätt mycket pengar.

Matlåda och en frukt kostar, även om man inte käkar portionen-under-tian-mat, definitivt inte 130 kr/dag. Och tar man med kaffe i en termos kan man dricka mer än en kopp och ändå inte komma upp i 15 kr, misstänker jag (trots min dåliga koll på kaffepriser). Räkna 30 kr/dag istället, så besparingen blir 100 kr.

Alla får ju så klart göra precis som de vill, men matlåda är ju så enkelt om man vill spara lite pengar. Och stoppar vi in de 1 000 kr (alltså det man inte lägger på utemat) varje månad i en pengamaskin istället och låter dem växa med 6% om året i 25 år blir ju 697 877 kr. Vilket ju kan vara trevliga pengar att ha som pensionär, eller nåt.

Dela: