31 05 2021 | Årsutmaningen, Hushållsekonomi, Spara pengar |
Juni! Vecka 22 och juni är här imorgon. Efter en rätt regnig och kall maj hoppas åtminstone jag på betydligt varmare väder nu.
Den här veckan är utmaningen en köpfri vecka. Eller månad. Eller till och med år, om du vill slå på stort. Men man kan ju börja lite ”lagom” och köra med just en vecka.
En köpfri vecka
Kör du en köpfri vecka så kan du utmana dig att verkligen inte köpa någonting alls. Inga matvaror – du får klara dig på det som finns i kylen, frysen och skafferiet, vilket förmodligen ökar din kreativitet – och inga nöjesköp eller något annat. Till skillnad från i längre perioder ska du då verkligen inte spendera en krona. Köpfria perioder kan vara väldigt effektiva för att få en att stanna upp och fundera över de köp vi slentrianmässigt gör i vardagen. Kanske köper du energidryck varje dag på jobbet? ”Glömmer” fixa matlåda och måste därför köpa lunch ute? ”Måste” göra en specifik maträtt som behöver specifika ingredienser som inte finns hemma, trots att kyl och frys är fullt av annat som behöver ätas upp?
En köpfri månad
Under en köpfri månad är det desto svårare att komma undan matinköpen (och eventuella inköp av mediciner och liknande), men däremot kan man fortfarande utmana sig själv och hålla nere på ”lyxinköpen” i matväg. Utöver det är det konsumtionen i övrigt som bör skäras bort. Inga nya klädinköp, inget besök hos frisören, ingen runda till bion eller utekväll med kompisarna. Reglerna sätter du, men utmana dig själv!
Ett köpfritt år
För ett köpfritt år, ställ upp dina egna regler för vad som är tillåtet och inte. Har man småbarn är det i många fall svårt att komma undan ett visst inköp av barnkläder (såvida man inte har generös omgivning med äldre barn, som vill bli av med sina) – men vuxenkläder kanske är något man kan låta bli helt? Bestäm också om t ex restaurangbesök är tillåtna, resor, och andra nöjen.
Tips som jag plockat upp från nätet om köpfritt år:
- Ha ett tydligt syfte. Vad vill du göra med pengarna istället? Ha gärna delmål på vägen, för ett år är lång tid.
- Inventera vad du redan har hemma. Vi har ofta mer än vi tror.
- Skriv en lista på vad du är tillåten att lägga pengar på, och skippa allt annat. Tydliga regler är viktigt för att det ska hålla hela året.
- Undvik affärer.
- Var kreativ för att lösa uppkomna behov, istället för att köpa dem. Kan du byta till dig grejer, eller hitta något som skänks?
- Håll det roligt och lustfyllt för att inte tröttna. Kapa inte bort allt kul.
Utöver att du kommer spara en hel hög pengar sparar du också miljön genom att inte hela tiden konsumera. Det tvingar dig att inventera vad du redan har i skafferiet, förrådet, och garderoben. Om det blir ”kris” och du behöver någonting – finns det något annat sätt att lösa det, än att kasta pengar på det (dvs köpa det i affären)? Finns det lokala skänkesgrupper där du kan fråga? När du satt upp regler för dig själv om att du inte får lösa allting genom att köpa nytt kommer du upptäcka att du blir mer kreativ för att lösa problemen.
Det du sparar, oavsett om det är en vecka, månad eller år, använder du förslagsvis i första hand till återbetalningar på lån om det finns sådant, sparkontot om bufferten behöver byggas upp, eller till din ISK för investering om det är där du är i din investeringsresa. Eller är det något särskilt mål du sparar till?
Jag har själv haft kortare perioder av att inte köpa saker, men har aldrig gjort det riktigt organiserat. För närvarande har jag satt upp en nollköpsvision fram till augusti, för att vi behöver rensa ut, inte köpa nytt.
Har du kört en köpfri period? Hur länge? Vad fick du köpa och vad strök du? Gick det bra? Var det kul?
24 05 2021 | Årsutmaningen, Hushållsekonomi, Spara pengar |
Vecka 21 och sista veckan i maj. Jag är fortsatt osäker på var det här året tar vägen, det känns som att allt bara rusar på.
Den här veckan blir det ett lite kortare tips, nämligen att upptäcka biblioteket.
Precis för närvarande kan det vara svårt att upptäcka biblioteket rent fysiskt – här i Linköping är det bara stadsbiblioteket som har öppet, och det mer begränsat än i icke-Covid-tid. Mitt lilla bibliotek nära där jag jobbar har varit stängt i ett år, vilket kraftigt dragit ner på antalet fysiska böcker jag läst. Annars älskar jag att strosa runt i bibliotek – de är lugna, mysiga och det finns tusentals böcker. Å andra sidan finns det stora möjligheter att låna digitalt istället.
Jag skulle tro att alla bibliotek i Sverige idag är anknutna till någon sorts digital utlåningstjänst, där du kan få tag på e-böcker och ljudböcker, och på vissa ställen även en del filmer. Utbudet varierar kraftigt mellan olika bibliotek, men någon form av utbud finns i alla fall. Ofta finns begränsningar på hur många böcker du får låna per vecka, men det tar ju lite tid att läsa böcker så det är förmodligen inte ett jätteproblem för de flesta. Och det bästa? Det kostar dig ingenting.
Så ta chansen! Gå till det fysiska biblioteket om det är öppet och leta upp något spännande – kanske en bok om privatekonomi? Det finns ett gäng att välja mellan, här är några av de jag läst och recenserat. Kolla vad som finns i det digitala utbudet, ladda hem och njut. När du är klar lämnar du bara tillbaka boken, eller inte ens det om du lånar en e-bok eller ljudbok, de försvinner av sig själva. Jämför det med att betala 250 kr för en bok och sedan behöva ha den kvar hemma trots att du redan vet att du med all sannolikhet aldrig kommer läsa den igen.
Använder du dig av ditt bibliotek?
17 05 2021 | Årsutmaningen, Barn |
Barn kostar en miljon hette det när jag var yngre. Idag säger SEB att det kostar närmare en och en halv miljon. Vad vet jag? Det är mycket möjligt att det stämmer – men man kan definitivt göra barnaåren dyrare eller billigare utifrån hur man väljer. Desto äldre barnen blir, desto mer önskemål har de själv om märken och intressen och allt vad det är, men de första fem åren åtminstone går att göra bra mycket billigare genom att inte välja att köpa senaste och nyaste allt.
Prylar som behövs första åren
Första åren är pryltunga, framför allt kanske i början, alldeles oavsett. Men det är också sannolikt den period i livet som man är allra mest utsatt för marknadsföring och tips från allt och alla om saker man bara måste ha.
Det som de facto behövs för spädbarnstiden:
Någonstans att sova
Det behöver inte vara en fancy vagga för tvåtusen spänn. Vi köpte en badbalja på IKEA för 59 kr (tror jag det var, däromkring i alla fall) som båda barnen sovit i de första veckorna av sina liv, trångt och bra för nyfödda som vill ha det just trångt. Dessutom kan den användas som – just det – badbalja! (Och islåda för kalla drycker på sommarens fester.)
Därefter har barnen flyttat över i spjälsäng. Den köpte vi ny (för att vi inte visste bättre…), hade det varit idag hade jag införskaffat den via Marketplace för någon hundralapp. Det finns spjälsängsvarianter för alla önskemål även på begagnatmarknaden, oavsett om det är sova-bredvid-föräldrarnas-säng-typen eller något annat.
En annan variant är att ha bebisen i sängen. En del samsover under lång tid, inte av ekonomiska skäl, men för att de föredrar det. (De säljer inte sällan oanvända spjälsängar inköpta innan bebisen kom, för att de hade en annan plan.)
Kläder
Även bebisar behöver något att ha på sig (om de inte är födda mitt i sommaren som mina barn, som knappt bar kläder innan de var två månader gamla). Det finns en extensiv andrahandsmarknad för barnkläder, där de minsta storlekarna ofta knappt är använda eftersom bebisar har en förmåga att växa galet fort. Har man släkt och vänner med barn är de ofta bara glada att bli av med bebiskläderna de inte orkat sälja.
Blöjor
Det finns både engångsblöjor (den vanliga typen som finns i matvarubutiken), och tygblöjor. Tygblöjor kostar mer i inköp så klart, men man slipper å andra sidan köpa nya paket blöjor var och varannan vecka. Köper man nya tygblöjor har de ett rejält andrahandsvärde, eller så köper man dem begagnade. Frihetsmamman har skrivit mer om detta.
Förflyttningssätt
Barnvagn, bärsele, sjal, babyskydd till bilen… På ett eller annat sätt lär du vilja kunna förflytta kiddo. Allt ovanstående finns på begagnatmarknaden. Tänk på att babyskydd till bilen ska vara max fem år gamla när de används. Du kan också avvakta med flera av dessa tills bebis kommer, och då se vad du behöver.
Övrigt
Beroende på situation så har mamman antingen all mat som bebis behöver, eller så ger man ersättning. Ger man ersättning finns det ett behov av nappflaskor och så, och annars blir det ändå ett behov senare när barnet börjar äta och dricka annat.
Sedan finns det en rad grejer som olika företag gärna vill sälja på dig. Allt från särskilda kuddar till amning, till bröstpumpar och babysitters, från övervakningssystem med både video och ljud och koll på bebisens andning, till en miljard leksaker som ska få barnet att bli smartast i klassen långt innan det är dags för dem att börja i en klass. Mitt råd är: köp inte i princip något av detta förrän bebis är på plats. Ni kommer märka vad bebis och du/ni behöver, och då kan ni köpa det då – allra helst begagnat.
När barnen blir äldre
Även när de blir lite äldre är det enklaste sättet att hålla nere kostnaderna att leta på begagnatmarknaden efter det som behövs. Kläder upp till 7-8 års ålder går definitivt att hitta – något svårare för pojkar än flickor, om svägerskans utsaga är sann ju äldre kidsen blir – och det är mycket som är i fint skick, inte minst efter hand som ungarna inte håller med om sina föräldrars inköp…
Även för leksaker och liknande finns det mycket på andrahandsmarknaden. Pussel, böcker, Barbies, Lego, etc. Lite tålamod så hittar du det.
Saker som är svårare att hålla ner kostnaderna för är fritidsintressen – men även där kan man köpa prylarna som hör till begagnat. Och när barnet blir stort nog, låt det välja så att det inte överhopas av aktiviteter. Vår snart sexåring får ha två aktiviteter i veckan, medan tvååringen bara går på simskola.
Sälj också gärna vidare det du inte längre behöver – eller skänk. För egen del säljer jag bara det jag tror jag kan få ut några hundralappar för, annat åker till Myrorna om det har fler användningar kvar i sig.
Och tänk på att det allra bästa sättet att hålla nere kostnaderna är att hålla nere mängden prylar du köper in, oavsett det är begagnat eller nytt. Barn idag drunknar i prylar – bättre med en högre sparkvot så att du kan vara ledig med barnet istället för att försöka köpa barnen för att du hela tiden måste jobba.
Hur har ni tänkt angående grejer till barnen? Hade ni gjort annorlunda nu än ni faktiskt gjorde?
10 05 2021 | Årsutmaningen, Hushållsekonomi, Mat |
Den här veckan är det dags för en utmaning – en matlådevecka!
Om du brukar äta ute varje lunch så finns det en hel del pengar att över tid spara på att istället ta med sig matlåda till arbetet. Om du lagar mat för 30 kr om dagen i matlåda, medan det kostar 100 kr att köpa lunch ute, sparar du alltså 70 kr om dagen, eller 350 kr i veckan, på att istället ta matlåda fem dagar i veckan. Över ett år, räknat på 45 veckor eftersom det förmodligen är lite semestrar och så, handlar det om 15 750 kr du kan spara. Håller du dig till billigare mat – till exempel Portionen under tians veckomenyer – kan du spara ännu mer.
Så veckans utmaning är till dig som brukar äta ute en eller flera luncher varje vecka: Den här veckan ska du äta matlåda varje vecka.
Det kan få spännande konsekvenser att inte göra som man brukar – kanske får du tillfälle att lära känna andra än de du brukar äta med? På sjukhuset brukar läkarna i mycket större utsträckning gå och äta på restaurangen, medan resterande personal vanligen äter matlåda (om man grovt generaliserar). Maken äter sällan i restaurangen och personalen tycker att det är himla trevligt att en läkare sitter med dem. Vem kan du träffa?
De sparade pengarna kan du lägga in i en indexfond, så får de en möjlighet att växa.
Har du matlåda eller går du iväg och äter lunch? Vad lägger du på lunch varje dag?
3 05 2021 | Årsutmaningen, Hushållsekonomi, Side-hustle |
Innehåller kod för Hygglo och värvningslänk för Refunder
Dags för vecka 18 av Årsutmaningen – och dags att titta lite extra på inkomstsidan. Vilket är egentligen viktigast – inkomster eller utgifter – är en diskussion man kan ha i evigheter. Oavsett hur hög lön man har kan man aldrig bli ekonomiskt fri om man samtidigt gör av med lika mycket (eller mer) pengar. Å andra sidan är det väldigt svårt att nå någon högre sparkvot om man lever med väldigt låg inkomst, oavsett hur mycket man försöker hålla i slantarna. Viktigast av allt är det som på engelska kallas ”the gap” – gapet mellan inkomster och utgifter. Om inkomsterna överstiger utgifterna blir man förr eller senare finansiellt fri, och hur lång tid det tar beror på hur stort gapet är (den som sparar 100 % av sin inkomst är ju egentligen finansiellt fri redan).
För de allra flesta är lönen den främsta inkomsten. Utöver det kan man även ha inkomster från till exempel försäkringskassan (antingen för sig själv i form av sjukpenning eller liknande, eller för eventuella barn såsom barnbidrag och VAB), a-kassa, och diverse andra bidragsdelar. Men vad kan man göra utöver det? Hur kan man få in ytterligare inkomster?
1. Utöka ditt nuvarande jobb
I en del fall funkar det här. Ta extrapass, öka upp din arbetstid (om man inte redan jobbar 100 %), eller ta på dig ytterligare arbetsuppgifter. Ofta är det ett enklare sätt än att gå ut och jaga nytt jobb. Prata med chefen och kolla om det går att göra något extra.
2. Hitta ett sidojobb
Dela ut tidningar eller reklam är ju ett klassiskt tips, men man kan också söka jobb i till exempel äldreomsorgen, eller om man har något särskild kunskap som man kan sätta i arbete. Kan du undervisa andra i något, vara läxhjälp, eller passa barn? Eller kanske gillar du djur och kan bli husdjursvakt?
3. Betalda undersökningar
Det finns gott om paneler man kan registrera sig på, där man svarar på kortare eller längre undersökningar och därigenom tjänar pengar eller presentkort. Exempel på paneler:
4. Sälj grejer
Det här fungerar givetvis inte månad in och månad ut, men de allra flesta har grejer som ligger och skräpar hemma som skulle kunna göras om till pengar. Sälj på Blocket, Facebook Marketplace, Tradera, eller i någon lokal köp-och-sälj-grupp. Eller, när det inte är pandemi, en fysisk loppis?
5. Hyr ut din bostad
Har du ett rum du kan hyra ut via Air BnB eller någon annan uthyrare över helgen, eller när du själv är bortrest. Kanske tillbringar du sommaren i en sommarstuga, och lämnar lägenheten eller huset ledigt för att andra ska kunna bo där istället? Eller kanske kan du dela ditt boende med en inneboende för att sänka dina boendekostnader?
6. Sälj tjänster på nätet
Gillar du att fotografera kan du sälja bilder på nätet. Gillar du att skriva kan man bli frilansskribent. Kan du något annat språk kan du jobba med att översätta texter. Eller kan du bygga hemsidor? Klippa Youtube-videos? Det finns gott om möjligheter att sälja sina tjänster på nätet. Du kan också hyra ut prylar via nätet, t ex via Hygglo (använd kod svart-björk-121a så får du 50 kr att hyra för, och jag 50 kr).
7. Skapa en blogg, hemsida, eller Youtubekanal
Skapa en hemsida med affiliate-länkar som kan bli en extra inkomstkälla. Eller skriv om något där du kan få sponsorer. Du kan också göra videos till Youtube.
8. Hjälp andra
Klipp gräset åt grannarna, hjälp till att köra till återvinningscentralen, baka eller laga mat åt andra, erbjud barnpassning. Fantasin sätter gränser för vad du kan hjälpa andra med.
9. Panta burkar
Många slänger pantburkar på gator och i naturen. Plocka och panta. Träning och en liten inkomst i ett!
10. Utbilda dig till något som ger inkomst
Massageterapeut, personlig tränare, lär dig programmera – möjligheterna är stora och man behöver inte gå på universitetet för att lära sig. Youtube är fyllt av instruktionsvideos, och internet i sig fyllt med massor av undervisning.
Här är några idéer för saker man kan göra för att få en extrainkomst utöver den vanliga lönen. Fundera över vad som passar dig. Tänk på att det ska passa med ditt liv i övrigt – jobba dig inte in i väggen för att utöka din sparkvot med ett par procent. Ibland får man acceptera att ens inkomster under en period är sämre – ofta i åren då man har småbarn – men livet måste också balansera. Lagom är bäst.
Utöver ovanstående kan man givetvis räkna investeringar på börsen med avkastning och utdelningar som extrainkomster, liksom att låna ut pengar via t ex Lendify, eller starta ett eget företag. Jag har inte tagit med dessa eftersom företag täcks i ett senare inlägg, och för att investeringar kräver att man redan har pengar. Detta handlar om att skaffa nya fräscha pengar när man inte har så mycket.
Har du någon extrainkomst? Vilken?
26 04 2021 | Årsutmaningen, Döden, Hushållsekonomi |
Vi närmar oss maj och jag har inte riktigt begripit det. Även om jag längtat och längtat efter denna månad har det känts som att de första fyra månaderna av året har rusat förbi. April försvinner i ett virrvarr av vårväder med sol och ingen jacka, och snöblandat regn, och till och med hagel. Men nu är vi i alla fall på vecka 18 och det har blivit dags för ett så muntert ämne som vad som händer när du dör. Vi ska inte bli filosofiska, så egentligen är ju den långa versionen ”vad händer med din kvarlåtenskap och allt annat du lämnar efter dig när du dör”, men det är för långt för en titel.
I USA-poddarna kallar de detta för ”estate planning”. Jag vet inte om det finns något motsvarande fint ord för oss svenskar, men poängen är att ha en plan för prylarna, pengarna, och anhöriga när du dör.
Pengarna och prylarna
Du kan testamentera alla typer av tillgångar och prylar, allt från saker som är ekonomiskt värdelösa (men kanske har stort affektionsvärde) till hus och annat för hur många miljoner du nu än befogar över.
Det finns en mängd regler om hur man ärver och jag har skrivit om det förr. Enklaste sättet att styra var din kvarlåtenskap går är att skriva testamente. Det är inte vattentätt eftersom det inte går att göra bröstarvingar arvslösa, och inte heller tvinga särkullbarn att avstå arv, men det kan styra en hel del åtminstone. Har du inget testamente följer man istället lagen, i det här fallet ärvdabalken. Har du en mer komplex situation än att du är gift utan barn, eller endast gemensamma barn, bör du vända dig till en jurist för att det ska bli rätt. Testamenten måste bevittnas på ett visst sätt för att de ska bli giltiga.
Barnen
Vem ska ta hand om barnen om både du och den andra föräldern går bort samtidigt, eller om du är ensamstående utan någon annan förälder inblandad? Det finns inget sätt att i Sverige idag bindande bestämma vem som ska bli ny vårdnadshavare för barnet, men man kan skriva ner sitt önskemål och rätten försöker i möjligaste mån att följa det, om det inte är uppenbart olämpliga personer föräldrarna valt.
För att underlätta en extremt svår tid barnets eller barnens liv kan det vara bra att skriva ner sådant som barnens rutiner, telefonnummer till t ex förskola, eventuella sjukdomar och medicinering, och vad de tycker om/inte tycker om. Det gör det lättare för någon utomstående att ta hand om barnet på bästa sätt i en helt ny situation.
Företag och liknande
Har du eget företag? Även om det är ett aktiebolag kan det vara en bra idé att ha något nedskrivet om vad som ska hända med företaget om du går bort. Detta gäller givetvis framför allt om det är enmansbolag, eller om det är du och din partner som har ett företag ihop. Det kan också vara bra att ha nedskrivet var någon annan kan hitta information om företaget, t ex bankkonton och liknande, för att underlätta så mycket som möjligt.
Sociala medier
Vad ska hända med dina profiler på olika sociala medier när du dör? På Facebook finns möjligheten att göra om din profil till en minnessida. Eller vill du att dina profiler ska raderas? Du bestämmer, men ta gärna beslutet innan du dör istället för att lämna det till anhöriga.
Begravningsönskemål
Har du tankar om hur du skulle vilja att din begravning blir? Skriv ner önskemålen så att den som planerar begravningen kan ta med dina önskemål. Det kan handla om allt från vilka blommor du vill ha, musik du vill ska spelas, till vad du vill ska ske med kvarlevorna.
Allt det praktiska
Har du mest hand om räkningarna och ekonomin hemma, eller är den som alltid sköter vissa delar av hushållet? Skriv gärna ner information om t ex vilka räkningar som dras var, var vinterdäcken till bilen förvaras, vilka försäkringar som finns, och så vidare. Det hjälper om du en gång skött mycket av hushållsekonomin, och det nu hamnar på din partners axlar istället. Lever du ensam underlättar detta också, då den som tar över efter dig får en mycket lättare uppgift.
Poängen med att göra dessa förberedelser är inte att någon av oss tror att vi ska dö imorgon. Det är få av oss som tror de, och de flesta av oss kommer leva ett långt liv. Men ibland är olyckan framme, eller en sjukdom vi inte visste att vi hade, och så tar livet slut mycket tidigare än vi hoppades. Förbered ditt liv för att någon annan ska kunna ha hand om det, så blir det mycket lättare för dem i en svår tid. Jag har både i bekantskapskretsen och bland patienter hört gott om historier om att det jobbigaste vid bortgången var att ingenting fanns organiserat, utan det var en enda lång jakt efter papper och information, vilket var ännu svårare när de samtidigt var i sorg.
Vill du göra det enkelt har jag skapat Viktigt att veta, en ifyllnadsbar PDF med allt ovanstående och en hel del ytterligare.
