Den här veckan går delvis in i vecka 13 med månadsutgifterna, men det är dags att kolla mer noga på streamingabonnemangen om du inte gjorde det sist.
Streamingabonneman är luriga, eftersom du anger dina kortuppgifter och sedan ligger det kvar där och dras varje månad, utan att du behöver fundera på det. Det gör att det snabbt kan bli många abonnemang som du glömt att du har, om du inte har koll på utgifterna varje månad.
Numera finns en uppsjö streamingabonnemang. TV är kanske fortfarande det ”alla” har – Netflix, Disney+, HBO, Viaplay, Cmore, och säkert ett gäng till jag inte kommer på på rak arm. De billigaste abonnemangen ligger på runt 100-lappen (numera gärna något över hundralappen) i månaden, vilket ger en årskostnad om 1 200 kr och uppåt. Betydligt dyrare abonnemang förekommer i form av sportabonnemangen på t ex Cmore, där det kan kosta 450 kr i månaden – 5 400 kr om året – att följa sporten man vill se. Kanske finns det ännu dyrare, jag vet faktiskt inte.
Det finns också abonnemang på musik, ljudböcker, med mera. Storytel kostar från 169 kr i månaden, Nextory från 139 kr i månaden. Spotify finns i gratisversionen där man betalar genom att lyssna på reklam, medan premiumversionen kostar från 109 kr/månad.
Sedan finns det abonnemang på tidningar, både fysiska och digitala, och samlingstjänster för tidningar såsom Readly (99 kr/månaden).
Andra streamingtjänster som man kanske inte tänker på är app-tjänster som förnyas månatligen för att ha premiumversionen istället för gratisversionen.
Vad behöver du?
Tittar du på TV för hundratals kronor varje månad? Lyssnar du på Spotify eller Storytel för vad du tycker motsvarar kostanden? Vill du inte ta bort alla streamingtjänster – och det är fullt förståeligt – kan du välja att stänga av och sätta på. Kanske Spotify ena månaden och Storytel en annan? Netflix ena månaden, HBO en annan? Cmore sport har vi i familjen igång under hockeysäsongen, men stänger av så snart säsongen är slut för att slippa betala för en tjänst vi inte använder. Det sparar runt 2 000 kr om året jämfört med att bara ha det liggande.
Använder du de appar du betalar för? Om inte, stäng av betalningarna.
Student?
Något att tänka på är om man är student, då finns det studentpriser på flera av abonnemangen om man fortfarande vill ha dem. Spotify student kostar t ex 65 kr i månaden, Viaplay har 3 månader för 1, och Cmore erbjuder diverse olika rabatter genom Mecenat. Studentkortet och Mecenat har även rabatter på diverse tidningar och annat, och det finns generellt mycket pengar att spara genom att använda sig av studentrabatterna (tro mig, jag gjorde det i många år och sparade massor).
Vecka femton redan. Var tar det här året vägen? Dags för ny vecka med årsutmaningen!
Kreditkort är en historia alldeles för sig när det gäller privatekonomi. Ska man ha dem alls? Eller är de djävulens påfund bara för att sätta oss i skuldfällan? Lyssnar man på folk i amerikanska poddar är de inte helt sällan de förespråkar att inte använda sig av kreditkort, eftersom man ju då handlar på kredit och inte behöver betala för sina köp förrän senare – och då gärna till hiskeligt dyr ränta.
I Sverige är jag inte helt säker på hur det ens fungerar att vara utan kort. Visst, man kan ha kontokort utan kredit, men någon typ av plast skulle jag tro är helt nödvändigt för att ta sig runt i samhället. Alldeles för många accepterar inte längre kontanter. Swish har kommit och ersatt en hel del av kontantbehovet, men jag vet inte om det fungerar fullt ut.
Så, är kreditkort onda? Jag skulle säga att det som vanligt är upp till den som använder kreditkortet.
Gyllene regler för att använda kreditkort
Betala alltid av skulden i sin helhet senast på förfallodatum.
Använd bara kreditkort om du vet att du kommer kunna uppfylla punkt 1. Om du överspenderar bara för att det finns kredit kvar på kortet ska du inte ha kreditkort.
Lyxfällan-deltagare är experter på att göra tvärtemot ovanstående regler, och då hamnar man ju just Lyxfällan.
Så vilket kreditkort ska man ha?
Det här är numera en djungel utan ett riktigt bra svar. Det finns flera kategorier av kort:
Storbankskorten. Vi har Danske bank som vår huvudbank. Med deras kort får vi kredit, men vi får ingen bonus och inga andra fördelar med att handla på kredit. Är det här alternativet kan man lika gärna använda kontokort utan kredit (och vi använder heller inte dessa kort).
Bonuskort. Vi använder oss i dagsläget av Shell Mastercard. Där får man bonus på varje köp och det ger i slutändan antingen en check (om man inte kommer upp i 500 kr på ett kvartal i bonus tror jag det är), eller pengar återinsatta på kontot. Det finns ett flertal sådana här kort, t ex Komplett bank, Preem Mastercard, med flera. Man kan få sin bonus i form av cashback (som Shell), respoäng (t ex Norwegian, SAS), poäng i poängshop (SAS), rabatter, med mera.
Nya sortens app-kort. Vi har Revoluts kort, som dock inte är ett kreditkort, och använder det framför allt när vi är utomlands, eller när jag betalar för varor jag köper på nätet från andra länder, eftersom de inte har något valutapåslag vid växling. Det finns flera andra också.
Vad ska man kolla efter?
Det beror på vad du har för livsstil och önskemål med kortet. Är man någon som reser mycket med SAS när det inte är pandemi så kan ju SAS-kortet vara en himla bra idé för att spara ihop till resor. Vi flyger mycket sällan med SAS, så det är inte lönt för oss.
Jag vill ha ett kort som är:
Kostnadsfritt. Jag vill inte betala en årsavgift för att ha mitt kort, det äter ju snabbt upp den cashback/bonus jag jobbar ihop.
Räntefri kredit över X antal dagar, minst 30. De flesta kort jag tittat på har 45-60 dagar räntefri kredit. Vid denna tids slut ska hela beloppet betalas, enligt gyllene regel #1.
Bonus på alla eller nästan alla köp. Shells undantag är drivmedel och annat köpt hos deras konkurrenter, vilket jag fattar. Allt annat ger poäng.
Shell uppfyller dessa kriterier, vilket är varför vi har det för närvarande. Vi har bytt tidigare, när förutsättningarna för korten förändras (och det gör de regelbundet). Shell har 0 kr i årskostnad, 0,5 % bonus på alla köp utom hos konkurrenter, och 15 öre rabatt/liter när man tankar hos dem. Räntan ligger på 18,15 % så missar man att betala fakturan äter det mycket snabbt upp bonusen, och mycket mer därtill. Regel nummer 1! Kortet har valutapåslag på 2 %, och avgift på uttag i Sverige och utlandet på 3 % – därav Revolut. (Man kan kombinera så att man tar pengar från Shell till Revolut, då får man bonus på Shell, och betalar sedan utomlands/tar ut kontanter med Revolut).
Flera kreditkort har också andra fördelar, såsom mer extensiva reseförsäkringar om man använder kortet till att betala en viss procent av resan. Det finns stora jämförelser att kolla på, t ex Konsumenternas översikt, och när du är nere på finalisterna kan du gå in på respektive korts hemsida och läsa vidare.
Revolut har vi eftersom det är ett toppenkort utomlands. Det är inget kreditkort och ger ingen bonus/poäng, men det är väldigt bra ändå. De har världens smidigaste app, där ingen annan bankapp jag haft kommer i närheten. Man kan ha ett virtuellt kort att använda på nätet (vilket gör att man man stänga ner kortet om det skulle bli kapat). Så snart man gör ett köp med kortet meddelar appen en, så det är inte så att någon okänd som kapat kortet kommer kunna göra tio köp innan du uppmärksammar det. Utomlands finns inget valutapåslag och upp till någon viss summa slipper man uttagsavgifter. Vill du ha Revolut? Använd gärna min länk så stöttar du bloggen.
Vi har genom åren fått tillbaka rätt många tusenlappar genom att använda kreditkort.
Använder ni kreditkort? Vad använder ni för kort? Vad har ni för tankar kring kreditkort?
När man lyssnar på amerikanska poddar brukar de tre stora utgiftsområdena för hushåll vara boende, mat, och transport. Jag är inte säker på att transport över hela landet är en lika stor utgift, men det är ändå en utgift som inte är helt obetydlig för de flesta. Ironiskt nog finns ”transport” inte ens med som kategori i Konsumentverkets beräkningar i ”Koll på pengarna”. Enligt en fråga till Compricer lägger svenska hushåll ca 13 % av disponibel inkomst på transport (men den statistik man hänvisar till där slutade uppdateras 2012, så vet inte om den är aktuell).
Bil
Har du bil? För att räkna ut vad bilen verkligen kostar per år, ta med följande:
Billån (ränta/amortering) om du har ett sådant.
Bränsleutgift – vid det här laget vet du ju hur dina månadskostnader ser ut, så du bör kunna göra ett överslag för hur det ser ut på årsbasis
Skatt
Kostnad för besiktning (ofta runt 400 kr)
Bilförsäkring – hel, halv, eller bara trafikförsäkring
Reparationer, service, etc
Däck – kostnaden för byte av däck om du inte gör det själv, eventuellt däckhotell om du inte har möjlighet att förvara däcken du inte använder själv, samt nya däck när det behövs
Parkering – både där du bor, om du måste betala för den, och när du är iväg med bilen
Värdeminskning är något en del räknar med och andra inte räknar med. Det är inget du betalar för, men det är vad man ”förlorar” över tid genom att äga bilen istället för att sälja den nu. Nya bilar tappar värde mycket snabbare än gamla bilar.
Lägg ihop alla dessa kostnader och dela på 12 så får du din månadskostnad. Hur ofta använder du din bil? Är denna kostnad något du kan försvara, är det nödvändigt för dig? Eller skulle du kunna förändra livet på något sätt så att bilen kunde säljas?
Alternativ till bil
Idag finns många alternativ till egen bil. Dels finns det gott om ställen att hyra bil för kortare perioder, och det finns möjligheter att samåka i bilpooler. Kommunala färdsätt finns på många ställen, men beror givetvis på var man bor gällande hur ofta t ex bussar går och hur långt det är till närmsta hållplats.
Leasing av bilar lyfts ibland fram som något fördelaktigt, och det fungerar för vissa. Tänk dock på att du låser dig till en månadskostnad, oftast i flera år, och fundera över om din livssituation kan komma att ändras under samma period. Du slipper dock den stora köpesumman på en gång – men det bakas in i leasingavtalet. De som leasar ut bilar är inte några välgörenhetsorganisationer. Kontrollera noga avtalet innan du skriver på, så att du vet vad som ingår, hur mycket du får köra, och så vidare.
Cykel och att gå på egna ben är två mycket kostnadseffektiva transportsätt, som inte alltid är tillämpliga av olika skäl, men som också hälsomässigt och miljömässigt har stora fördelar. Om du egentligen bor inom cykelavstånd från jobbet men tar bilen av lathet, utmana dig själv att testa att cykla i två veckor, eller utmana någon arbetskollega. Sedan finns det givetvis många tillfällen då det inte fungerar med cykel, eller att gå.
Hur ser dina transportkostnader ut? Hur ofta använder du din bil om du har en? Har ni ändrat något när det gäller transporten, för att spara pengar, för miljöns eller hälsans skull?
Den här veckan är det dags att se över månadsdragningarna. Till månadsutgifter räknar jag egentligen alla typer av abonnemang – allt från Spotify till Netflix, träningskort, Storytel, tidningsprenumerationer, och mycket mer. Även sådant som kostnad för telefonabonnemang kan läggas till den här.
Enligt Konsumentverket ”får” ett hushåll bestående av fyra personer lägga 2 190 kr på ”medier” varje månad, medan ett ensamhushåll får lägga 1 430 och två personer får lägga 1 660 kr. I denna kategori räknas ”Kostnad för bredband, abonnemang för mobiltelefon, streamingtjänster, dagstidning, med mera” – men däremot inte träningskort.
Vid det här laget har du gått igenom dina kontoutdrag och vet hur mycket som dras åt olika håll. Fundera över om de månadskostnader du/ni har är sådant som adderar värde till ert liv. Behövs det flera olika streamingtjänster för TV? Behöver du ha det dyraste mobilabonnemanget, eller går det att växla ner till något billigare? Använder du ditt träningskort så pass regelbundet att det är något att ha kvar? Bara du vet vad du vill lägga dina pengar på.
Vi har kommit in i att försöka växla vilket streamingabonnemang vi kör för tillfället, så att man inte betalar för flera på en gång, utan byter när det finns något nytt kul på någon annan tjänst. Barnen älskar SVTs barnprogramutbud, så hade vi verkligen velat kapa alla kostnader hade vi kunnat hålla oss till SVT:s gratisapp.
Månadskostnader drar snabbt iväg. Att lägga 109 kr i månaden på en streamingtjänst kanske inte känns så mycket, men på ett år blir det dryga 1 300 kr. Har man flera abonnemang blir det desto mer. Kanske vill du lägga pengarna på något du värderar mer, eller på din framtida frihet?
Hur många abonnemang har ni i ert hushåll? Hur tänker ni kring abonnemang?
Årsutmaningen, vecka 12 – dags att ta en närmare titt på matkategorin. 2018 la svensken i genomsnitt 12,5 % av sin disponibla inkomst på mat (men då är restaurangbesök inte medräknade – lägger man till kategorin ”hotell, restaurang och fika” går det åt 6,6 % av den disponibla inkomsten ytterligare). Det innebär att det är en av våra största utgiftskategorier, tillsammans med boende och transport. Ändå lägger vi idag mindre på mat, tack vare lägre priser i och med större import, och högre löner.
Mat är en kategori som ofta dyker upp för diskussion i privatekonomigrupperna på Facebook som jag följer, och våra matkostnader var för egen del anledningen till att jag blev intresserad av privatekonomi till att börja med.
Hur mycket lägger du på mat?
Efter att ha gjort sammanställningarna över dina/era utgifter bör du ha en idé om hur mycket pengar du lägger på mat. Blev du förvånad över siffran?
Det finns underlag för hur mycket man ”bör” lägga på mat. Swedbank tycker att ensamboende lägger 2 770 kr, två vuxna sammanboende 5 540, barn 0-6 år runt tusenlappen, och därefter successivt uppåt mot vuxennivån. Konsumentverket tycker att en vuxen 18-30-åring som äter all mat hemlagad kan/får lägga 2 950 kr i månaden (700 kr mindre om man äter lunch ute).
Matkostnader för vuxna enligt Konsumentverket.
Det finns givetvis hänsyn att ta – allergier och olika sorters specialkost kan mycket väl kosta mer än när man inte måste ta hänsyn till sådant. Men fundera över hur era kostnader står sig mot dessa schablonbelopp.
Minska matkostnaderna
Medvetenhet. Det första steget mot att sänka matkostnaderna är det du gör nu – att bli medveten om hur mycket du i nuläget lägger på mat. Det går inte att göra något åt något man inte har koll på. Från och med nu kan du göra medvetna val.
Minska matsvinnet. Att minska matsvinnet är bra för både miljö och plånbok. Vi svenskar slänger mängder av mat varje år som hade kunnat ätas som den bara omhändertagits bättre. Se till att ha koll på vad som finns i framför allt kylen, men även frysen, och använd det du köpt hem. Spara resterna och använd till matlådor, eller kör en rest-kväll. Frys in frukter och bär som börjar bli dåliga, eller gör bananpannkakor på svarta bananer.
Matlådor. Grundtips nummer ett brukar vara matlådor och ja, om du har för vana att lägga 80-150 kronor dagligen på lunch kommer matlådor spara dig mycket pengar.
Mer vego. Också ett väldigt vanligt förekommande tips. För vår del har vi blivit mer flexitarianer, då min familj inte är så förtjust i bara bönor och linser, men blandar jag i linser i köttfärsen så att det blir 50/50 är det ingen som klagar. Billigare, och minskar köttkonsumtionen.
Planera. Vi planerar vår veckomeny varje söndag och försöker då göra det med följande ”recept”: En dag kött, en dag kyckling, en dag fisk, en dag soppa, en vegetarisk, och en-två ”valfria” dagar. Vi planerar maten utifrån vad vi har hemma och vad som är på erbjudande för veckan, så att vi slipper panikköpa något som inte alls är på erbjudande.
Välj rätt butiker. Lågprisbutikernas som Willys och Lidl har generellt just lägre priser. Hemköp, Coop och Ica är generellt dyrare. Vi brukar storhandla på Willys, och sedan köper jag sådant som är på bra extrapris i de andra butikerna när tillfälle ges.
Köp kort datum. Många affärer har numera lådor med kort-datum-produkter. Här kan du spara 30-70 % av den ordinarie kostnaden. Men tänk på att bara köpa om det är något du kommer hinna använda – annars blir det bara dyrt trots det låga priset.
Odla eget. Du behöver inte ha någon enorm trädgård för att kunna odla lite eget. Odla t ex basilika i en kruka, eller ha en hink med körsbärstomater. Groddar är superenkelt att odla. Även potatis går utmärkt i hinkar. Se till att odla sådant du själv äter, annars blir det bara slöseri.
Baka. Om du äter mycket bröd finns det också en hel del pengar att spara på att baka eget. Att baka eget bröd kostar några få kronor. Från frukostfrallor till saftiga bröd, från hamburgerbröd till kanelbullar – det är billigare (och godare!) att göra eget. Min favoritbok för brödbak hittar du här.
När Cosmonomics bakar bröd...
Plocka. Blåbär, björnbär, hallon, äpplen, och svamp är alla exempel på saker som är dyrt i affär men gratis i våra skogar och trädgårdar. Har du inga egna äppelträd, hör med någon vän som har äppelträd i trädgården, eller leta i stan efter ”allmänna” träd. Ta sedan omhand om naturens skatter – frys in, safta, sylta, lägg in, torka, och så vidare.
Gör storkok. Använd till matlåda och till att ha extra matlådor i frysen efter behov. Med några matlådor i frysen slipper du dessutom hamna i ”äh vi tar hämtmat ikväll”, utan kan snabbt plocka fram när orken tryter.
Medvetna restaurangbesök. Gå inte på restaurang bara för att du inte orkar laga mat, eller på slentrian – gör ett aktivt val. Restaurang är dyrt och gräver snabbt hål i plånboken. Det betyder inte att det råder restaurangförbud, men att du ska gå på restaurang för att njuta av att någon annan lagar maten och upplevelsen runtikring, inte bara för att du är trött eller ”alltid gör det”.
Elfte veckan av Årsutmaningen, och idag är det dags att titta över dina – eller din familjs, om du har en familj – försäkringar.
Vilka försäkringar är måsten?
Trafikförsäkringen är den enda försäkring du måste ha enligt lag – om du har bil, givetvis. Har du ingen trafikförsäkring blir får man en straffavgift från trafikförsäkringsföreningen.
I övrigt finns det inget lagkrav på några andra försäkringar – men det finns flera andra försäkringar som är lämpliga.
Försäkringar du bör ha
Hemförsäkring
Hemförsäkringen är den första på listan oavsett om du bor i lägenhet eller villa. Du behöver en försäkring per boende, och den gäller normalt för hela familjen. Hemförsäkringen är en paketförsäkring med egendomsskydd, reseskydd, ansvarskänsla och rättsskydd – men olika försäkringar ger olika hög ersättning och ersätter olika exakta händelser. Allrisk- och drulleförsäkring kan läggas till. I en villaförsäkring ingår även försäkring för byggnaden, medan en hemförsäkring för en bostadsrätt har ett bostadsrättstillägg.
Reseförsäkring
Reseförsäkringen som ingår i hemförsäkringen gäller bara i 45 dagar, och blir du borta längre är det viktigt med ytterligare en försäkring som täcker om du blir sjuk eller skadad. Du vill inte fastna skadad eller sjuk utomlands utan en försäkring.
Bilförsäkring
Utöver trafikförsäkringen, som som sagt är tvång, och som ger ersättning vid personskador vid en krock, behövs en bilförsäkring som ersätter skador på din bil. För nya bilar ingår det oftast en vagnskadegaranti i tre år, och då behövs bara en så kallad halvförsäkring. När denna går ut behövs en helförsäkring. Har du en äldre bil kanske du anser att bilens värde inte är så högt att du behöver en helförsäkring, utan att det räcker med en halvförsäkring. Köper du en hel- eller halvförsäkring ingår trafikförsäkringen, så den behöver inte köpas separat.
Försäkringar man kan överväga
Barnförsäkring
En barnförsäkring ger ersättning för sjukdom och olycksfall. I förskola och skola gäller en försäkring från samhället, men all tid utanför är de oförsäkrade utan barnförsäkring. Ska man teckna en barnförsäkring bör man göra det så snart som möjligt efter födseln, för att inte riskera att det blir en massa undantag som blir tillämpliga.
En del, framför allt i FIRE-sfären, argumenterar för att det är bättre att sätta av motsvarande peng som barnförsäkringen kostar och investera det, eftersom det dels inte är säkert att försäkringen behöver användas, och dels inte säkert att försäkringen täcker. Det finns gott om exempel där någon varit ett par dagar utanför någon gräns för när något måste upptäckas, eller att det finns finstilta undantag som gör försäkringen ogiltig när den väl behövs. Sparar du undan motsvarande mängd pengar har du en garanterad summa när barnen blivit vuxna, istället för att en försäkring måste fall ut. Å andra sidan kan det hända saker där försäkringen hade behövts.
De flesta föräldrar väljer att ha en barnförsäkring. Fundera själv över vad du känner dig trygg med.
(Sjuk- och) olycksfallsförsäkring
Det finns såväl olycksfallsförsäkringar som kombinerade sjuk- och olycksfallsförsäkringar. Desto mer de täcker, desto dyrare givetvis. De ger engångsbelopp när man drabbas av de sjukdomar och/eller olycksfall som försäkringen täcker – men det finns många undantag. Skulle din ekonomi drabbas hårt om du blev sjuk eller råkade ut för en olycka? Då är detta en försäkring att överväga.
Livförsäkring
Livförsäkring är bra framför allt för familjer, där en förälderns bortgång kan ge en kraftig påverkan på ekonomin. Livförsäkringen ger ett förutbestämt belopp om den försäkrade dör, och kan vara viktigt om man t ex har stora lån på sitt boende där familjen vill bo kvar.
Djurförsäkring
Djurförsäkring beror på vad det är för djur – givet för en häst, men inte nödvändigtvis för en katt, kanin eller marsvin. Veterinärkostnaderna kan bli höga, men det beror på hur du tänker dig agera om ditt djur blir sjukt eller skadat. Fundera över vad din ekonomi klarar av.
Försäkringar man lugnt kan skippa
Prylförsäkringar
De där försäkringarna man får erbjudande om när man står och ska betala grejen är helt onödiga. Prylförsäkringar av alla de slag är till för att affärerna ska tjäna mer pengar. Se till att ha en bra hemförsäkring och lägg pengarna du inte lägger på prylförsäkringar till din buffert istället.
ID-skydd
Ingår i de flesta hemförsäkringar – kolla vad som ingår i din hemförsäkring innan du betalar extra för mer ID-skydd.
Tandvårdsförsäkring
För de flesta blir en tandvårdsförsäkring dyrare i det långa loppet än att betala för din tandvård.
Vad styr om du ska ha en försäkring eller ej?
Försäkringar är till för att betala dig om något oförutsett händer. Desto mer buffert och tillgångar du har, desto större är din förmåga att betala själv för det oförutsedda, och då sjunker egentligen ditt behov av försäkringar. Har du däremot inte någon buffert alls blir försäkringarna givetvis desto viktigare. Som vanligt blir det dock något av ett Moment 22 – den som inte har pengar i sin buffert tvingas lägga de pengar den borde lägga i bufferten på alla olika försäkringar istället.
I vissa fall ingår det försäkringar via din arbetsgivare, glöm inte att kolla upp vad de erbjuder. Om de inte ingår, så finns det ibland förmånliga priser på försäkringar genom din arbetsgivare.
Vad du behöver är det bara du som kan veta, även om ovanstående är lite av en vägledning. Se till att du sover gott om natten.
Vilka försäkringar har du? Vilka har du valt och valt bort? Varför? Vet du vad dina försäkringar kostar dig om året?
Jag är lite av en blandad kompott av intressen – jag jobbar som läkare, jag forskar inom hjärt-kärlsjukdom, och jag drivs av viljan att hjälpa folk till bättre mående och bättre privatekonomi. Dessutom skriver jag böcker, bakar tårtor, är mamma till tre underbara barn och gift med världens bäste man. Den här bloggen fokuserar framför allt på privatekonomi och allra mest på hur man hittar en balans i livet.
Köp min bok!
”I could not put your story down except when I had to. You have written a compelling, readable, entertaining book.”
~ A-M Mawhiney, author
Plugga bättre
Förbättra din studieteknik i 10 steg
Cosmonomics @ Instagram
This error message is only visible to WordPress admins
Error: No feed with the ID 1 found.
Please go to the Instagram Feed settings page to create a feed.
Affiliates
För aktier och fonder
Avanza
På Avanza har vi alla våra aktieinnehav, och har haft i flera år. Den användarvänligaste appen med alla funktioner vi behöver.
SAVR
Uppstickaren SAVR med lägre priser på fonder. Jag har flyttat vårt fondsparande till SAVR eftersom även små skillnader procentuellt blir stora pengar när man sparar i många år.
Webbhotell
One.com
Jag använder One.com för Cosmonomics såväl som för alla siter jag sköter via LCV Konsult AB. De har bra priser och fantastisk service och jag har varit nöjd med dem i över tio år.
Fotoböcker mm
Jag älskar fotoprodukter och gör två fotoböcker för varje år, plus när vi åker på semester, och dessutom är det julkort och väggkalendrar. Smartphoto har bra kvalitet och bra priser, och därför använder jag dem frekvent.
Telefoni
Vimla
Billigare telefoni med Vimla – ingen uppsägningstid, ingen bindningstid, och inga dolda avgifter.
