Dags för vecka 10 av Årsutmaningen, och om du inte gjort det förr så är det denna vecka dags att prata ekonomi med din partner. Men var börjar man?
Inte helt sällan blir den ene i förhållandet intresserad av ekonomi innan den andre, om man inte träffas med detta som gemensamt intresse. I vissa fall blir den andre i förhållandet aldrig intresserad av ekonomi, oavsett hur den förste försöker.
Börja inte med Excel
Att lägga fram ett Excel-dokument, eller komma dragandes med en utläggning om er nya budget och hur mycket ni inte ska köpa, är sällan en framgångsrik väg att gå. Om din respektive inte redan på förhand är fullständigt såld på det här med ekonomi så kommer det här mest sannolikt att bara framkalla gäspningar, ögonrullningar, och protester.
Börja istället i andra änden. Precis som Årsutmaningen inte började med att göra budget och titta på inkomster och utgifter, utan började med att fråga varför, så börja likadant med din respektive. Vad drömmer din partner om? En resa, att vara hemma med barnen mer, att starta företag, att skriva en bok, att flytta utomlands, att köpa en sportbil, eller något helt annat?
Utgå från era drömmar, dina och din partners, när ni pratar om vilka prioriteringar ni ska göra framöver. Om du redan sett över ekonomi de senaste veckorna har du siffror du kan visa din partner: Ligger ni på plus eller minus i er nettoförmögenhet? Sparar ni varje månad? Hur långt tar detta sparande er, och vilka förändringar vill ni göra?
När ni pratar ekonomi
Man får vara oense. Man får vara oense om vad man värderar i livet, man får ha olika drömmar, och man får vara oense om hur man ska nå dessa drömmar. Det kan mycket väl vara så att en av er är mer materialistisk och gillar att shoppa (kläder, teknikprylar, bilar, eller något annat), medan den andra gärna klarar sig på mindre. Ni är olika, vad gäller privatekonomi precis som i andra delar i livet. Ni kanske inte är helt överens vad gäller hur mycket man ska träna heller, eller hur mycket av er mat som ska vara vegetarisk? Men ju mer ni pratar om er ekonomi, era drömmar och vad ni värderar, desto större blir er förmåga att förstå varandra.
Välj bra tillfällen. Bra tillfällen är förmodligen inte när din partner precis lagt mycket pengar på något som du inte håller med om. Neutrala tillfällen, t ex under en trevlig middag, är bättre. Eller allra helst, prata lite varje dag istället för att samla ihop allt till ett enda tillfälle, då blir privatekonomi ett ämne bland alla andra och så mycket mindre laddat.
Ljug inte. Ljug aldrig för din partner om ekonomin, det är förödande för förhållandet. ”Finansiell otrohet” kallas det, och det kan orsaka lika stora problem i ett förhållande som sexuell otrohet.
Skapa gemensamma mål. Gemensamma mål, oavsett om det handlar om privatekonomi eller något annat, stärker förhållandet. Med gemensamma mål kan ni också ställa varandra till svars för era val (”accountability”), vilket kan hjälpa er båda att hålla er motiverade.
Prata inkomster. Se till att inte bara diskutera era utgifter, utan prata också om era möjligheter att skaffa extrainkomster. Tycker ni att house hacking är aktuellt? Ska ni jobba extra? Eller vill ni hyra ut prylar med Hygglo? Har någon av er en idé för ett extraknäck? Var även här överens, så att inte allt läggs på den ene, då blir det lätt ojämnt i förhållandet.
Ständigt tjafs om pengar? Då kan det vara dags att ta in en tredje part som hjälper er att prata om pengar. Framför allt i skuldtyngda förhållanden kan det vara riktigt tufft att prata om pengar, men även i ekonomiskt ojämna förhållanden, t ex då en tjänar betydligt mer än den andre, eller då den ene tjänar och är sparsam medan den andre gör av med mycket pengar, kan det bli problematiskt. Tveka inte att ta hjälp – har ni inte råd med professionell hjälp, be om hjälp av en vän ni båda litar på.
Gemensam eller separerad ekonomi?
Gemensam ekonomi är när man har allting ekonomiskt tillsammans och betalar alla utgifter tillsammans. Separerad ekonomi är när man istället ansvarar för sin egen ekonomi – ofta med ett gemensamt konto dit man för över pengar för gemensamma utgifter såsom mat (delvis separerad ekonomi), men ibland håller par även detta separerat (helt separerad).
Jag undviker ordet ”delad” ekonomi som annars är poppis, för det är väldigt svårt att veta om det innebär gemensam eller separerad.
Vad är för- och nackdelarna med separerad ekonomi?
Fördelar
Varje person har sina egna pengar. Detta gör att du och din partner kan lägga pengar på det som ni tycker är viktigt. Om den ene vill spara så gör den det, om den andre vill köpa en häftig bil så gör den det.
Det blir en större ekonomisk frihet för individerna i förhållandet.
Det är enklare vid en separation.
Nackdelar
Det är lite krångligare. Ska man dela de gemensamma utgifterna efter inkomst, eller ska man dela 50/50? Vilka utgifter ska man betala ihop? Ofta är det förhållandevis enkelt fram tills man får barn ihop.
Om den ene är hemma med barn mer än den andre kan det behövas någon överenskommelse om kompensation.
Vad är för- och nackdelarna med gemensam ekonomi?
Fördelar
Skillnader i inkomstnivå kan suddas ut, genom att båda har tillgång till varandras pengar.
Det kan bli en ökad tillit i förhållandet, genom att man känner att man har ekonomin ihop.
Nackdelar
Risken för bråk kan vara desto större, framför allt om det är ojämnt i hur mycket man spenderar.
Individerna i förhållandet blir mindre självständiga.
Om den ene sköter allt med ekonomin blir den andre väldigt utsatt genom att hon eller han inte har koll.
Lånar den ene pengar blir båda ansvariga för att betala tillbaka.
Tänk på…
Tänk på att om ni är gifta så spelar det ingen roll om ni har separerad ekonomi om ni skiljer er – så länge ni inte har äktenskapsförord. Har ni inget äktenskapsförord ska era tillgångar delas lika mellan er oavsett om ni under förhållandet haft separerad ekonomi.
Hur gör vi?
Jag och maken har haft gemensam ekonomi i princip sedan vi träffades, vilket är helt tvärtemot vad alla förstå-sig-påare säger. Nyblivna sambos ska absolut inte ha gemensam ekonomi eftersom man inte vet hur den andre beter sig ekonomiskt. Men vi gjorde det, det kändes rätt för oss. Vi kom från väldigt lika bakgrunder, men kom samtidigt in ojämnt gällande ekonomin – jag ägde lägenheten som han flyttade in i och var student på termin två, medan han var nästan färdig och började tjäna pengar ett halvår efter att vi träffades. Det hade inte varit helt givet hur vi skulle leva om vi skulle hålla fast vid separerad ekonomi – men andra par gör säkert helt andra val och prioriteringar.
Har ni gemensam eller separerad ekonomi? Hur pratar ni om pengar i ert förhållande? Är det lätt eller svårt att prata om ekonomi?
Redan veckan 9 av året 2021 – och av Årsutmaningen. Den här veckan ska vi börja titta närmare på de olika utgiftsposterna var och en av oss har.
Boende brukar vara en av de största, om inte den största, utgiftskategorin vi har. Andelen av inkomsten som går till boende är störst bland de som bor i hyresrätt (28 %), medan bostadsrättsinnehavare lägger något mindre (20 %), och villaägare minst (16 %), enligt Hyresgästföreningen. Detta beror både på hyrorna, och på att personer som bor i hyresrätt generellt har lägre inkomster. Anledningen till att kostnaderna för att bo i hus gått ner har till stor del att göra med att räntorna är så låga. Men i vilket fall som helst lägger vi en hel del pengar på vårt boende.
Andel av inkomst som går till boende.
Källa: Hyresgästföreningen
Boendet är också en kategori som kan vara svår att göra något åt. Det är inte lika lätt att byta boende som att börja handla på Lidl istället för Hemköp, eller att köpa barnkläderna begagnade istället för nya. Men nedan följer några saker att fundera över vad gäller boende.
Behöver du bo där du bor?
För många är svaret ett rungande ja – men det kan ändå vara värt att fundera över. I vår ”gig-ekonomi” med allt fler som jobbar hemifrån (något arbetsgivarna dessutom blivit allt mer vänligt inställda till efter Covid-19) kanske det inte finns samma krav på att bo så nära arbetsplatsen som du gör idag? Kan du flytta till ett billigare område, eller till och med byta stad? Jobbar man helt och hållet utan koppling till en fysisk plats kan du till och med byta land, kanske till ett med lägre omkostnader generellt, inte bara vad gäller boende.
Läsa mer om detta? Farbror Fri skriver om sin flytt till Leksand i sin bok ”Ut ur ekorrhjulet”, och även Fru EB har flyttat för att få ner boendekostnaderna.
”House hacks”
Det amerikanska uttrycket ”house hacking” är att använda sitt boende för att generera inkomst, som i sin tur täcker delar av eller hela ens kostnader för boendet.
Simply put, House Hacking is a strategy that involves renting out portions of your primary residence to generate income that is used to offset the cost of your mortgage and other expenses associated with owning a home.
Långtidsuthyrning. Ett rum i lägenheten, eller en egen liten lägenhet i sitt hus, eller ett Attefallshus fixat för ändamålet? Det finns alla varianter. Kompisar till oss har en lägenhet ovanför garaget som de hyr ut – himla smidigt. När jag gick på läkarprogrammet hade jag vänner som bodde i ett litet kollektiv, där en person ägde lägenheten och hyrde ut alla rum utom det den själv använde.
Köpa ett hyreshus – och hyr ut alla lägenheter utom en, som du själv bor i. Hyresgästernas hyror ska då täcka dina hyreskostnader. Tänk dock på att du ansvarar för huset, så inkomsterna från hyresgästerna behöver även täcka de löpande kostnaderna för att hålla efter huset, och en buffert om något större behöver göras.
Korttidsuthyrning. Med t ex Air B’n’B kan du hyra ut en del av ditt boende över en natt, en vecka, eller vilken tid som passar dig. Samma delar av ditt boende som kan långtidsuthyras, kan även korttidsuthyras. Dessutom kan du hyra ut hela ditt boende på kort tid om du t ex åker på semester, eller tillbringar somrarna i ett sommarhus.
Det finns fler varianter på house hacking, som inte innebär uthyrning av ditt eget boende:
Jobb där boende ingår. Givetvis inte något som är aktuellt för alla, men det finns jobb där boende ingår, såsom au pair, eller fastighetsförvaltare. Bor du i ett litet hyreshus kan det finnas möjlighet att få lägre hyra utbyte mot att du hjälper till med praktiska saker i hyreshuset.
Hyr ut din parkeringsplats, om du bor i ett område som är attraktivt vad gäller parkeringsplatser.
Vi hade en inneboende en kortare period, en av mina vänner som inte fick tillgång till sin nya lägenhet förrän en och en halv månad senare. Det var himla mysigt att ha en inneboende, faktiskt, men vi har inte gjort mer sedan dess (eftersom vi använder det rummet som gästrum alla gånger mina föräldrar kommer på besök). 2020 la vi 13,3 % av våra inkomster på boende, plus ytterligare 3,95 % på vår trädgård. Vi ligger således nära de 16 % i snitt som folk lägger på sitt boende, när de bor i villa.
Hur mycket av din inkomst går till boende? Har du gjort något house hack? Vilket i så fall, och vad tyckte du om det? Om inte, är det något du skulle kunna tänka dig?
Vi har nått vecka 8 av Årsutmaningen och den här veckan ska vi titta på hur större utgifter kan hanteras.
Större utgifter drabbar oss alla då och då, mer eller mindre väntat. För helt oväntade utgifter har du skapat eller håller på att skapa din buffert, så du har en planering för dem. Men bufferten ska inte användas för att hantera väntade större utgifter.
Väntade större utgifter kan vara:
Försäkringar, t ex för bil eller boende
Semester, då du kanske vill äta ute mer än vanligt, eller göra utflykter som kostar
Resor
Ny mobiltelefon
Renoveringar
Bilköp
Eller vad som helst annat som är större och inte sker särskilt ofta, och därför inte passar in i budgetmallen
Egentligen gäller samma sak för allt, oavsett vad den väntade större utgiften är: planera i förväg.
Om du vet att bilförsäkringen betalas varje år och går på säg 3 000 kr, lägg då undan 250 kr varje månad i budgeten till detta. Vill du så sparar du pengar som är öronmärkta till den här typen av utgifter på ett eget konto, om du annars riskerar att bli förledd att spendera dem på annat. Gör gärna överföringen automatisk (det är bra att automatisera så mycket som möjligt av sin ekonomi!), så att det inte är något du behöver tänka på, och lägg den automatiska överföringen samma dag som lönen kommer in på kontot. Leta gärna upp ett konto som ger dig någon typ av ränta.
På samma sätt bör du göra en ungefärlig beräkning för vad sommarsemestern kommer kosta. Titta gärna tillbaka på föregående år för att få en uppfattning – och gör sedan som i exemplet med bilförsäkringen ovan: börja spara så snart förra årets semester är över. På det sättet slipper du stå tomhänt och frustrerad när nästa semester kommer.
Genom att spara på det här sättet slipper du också hamna i låneträsket, eller att du sitter med en baksmälla efter semestern och/eller julfirandet. Du mättar munnen efter matsäcken, och du får dessutom öva dig på tålamod. När det gäller konsumtion kanske du i slutändan inser att det där du suktade efter inte var så spännande när du väl tjänat ihop pengarna. Glöm heller inte att kolla begagnatmarknaden, något vi återkommer till framöver, om det är prylar du är ute efter.
Hur löser du de större, väntade utgifterna? Sparar du extra inför sommarsemestern eller julen, eller något annat tillfälle på året?
Detta inlägg innehåller annonslänkar till Avanza och SAVR.
Vecka sju av Årsutmaningen – den här gången är det dags att investera dina första kronor på börsen. Trots att jag tycker att majoriteten av pengarna ska gå till bufferten om du inte har en sådan, är det bra att ta ett första steg in i börsen redan nu. På sikt är det där dina pengar ska bo, jobba och föröka sig, så det är bra att vänja sig.
Vad är börsen?
Om du redan har koll på vad börs, aktier och fonder är, hoppa över det här och gå till nästa rubrik. Det här är inte på något sätt heltäckande, bara en väldigt snabb intro. Vill du läsa mer finns det många böcker om börsen och aktier.
En börs är en marknadsplats där man köper och säljer olika saker till marknadspris. De vanligaste är börser för aktier och andra finansiella instrument ((…)) För att möjliggöra handel används en mäklare som mäklar transaktioner, ofta kallad för börsmäklare.
Så på börsen kan man köpa aktier, som är en liten del av ett aktiebolag, om det aktiebolaget är noterat på börsen. Exempel på företag som finns på svenska börsen är H&M, Astra Zeneca, ett gäng banker, med många fler (totalt ca 300 på Stockholmsbörsen/Nasdaq, ytterligare på Nordic Growth Market, NGM), och på den utländska marknaden finns sådant som Alphabet (som äger Google), Apple, Microsoft, Disney, och många, många fler.
Priset på aktierna bestäms av marknaden, hur man värderar företaget. Om många vill köpa går priset upp, om många vill sälja går priset ner, ungefär, i sin tur baserat (oftast) på hur företaget går. För att köpa eller sälja aktier betalar man en avgift, courtage, som bestäms av börsmäklaren.
Vill man slippa köpa enskilda aktier (alltså slippa välja företag själv) kan man istället köpa fonder. Wikipedia igen:
En investeringsfond är en samling av en rad olika värdepapper, ofta kallad för portfölj, som ägs av många människor tillsammans, vilka är andelsägare. Portföljen kan bestå av olika typer av aktie- eller räntebaserade värdepapper. En fondandelsägare är ägare till en del av fondens förmögenhet.
En fond kan förvaltas aktivt eller passivt. Vid aktiv förvaltning är det en person (eller flera) som bestämmer vilka bolag som köps och sälj i fonden enligt riktlinjer som satts upp för fonden. Dessa personer vill givetvis ha betalt, vilket betyder att avgiften du betalar för fonden blir högre än för en passivt förvaltad fond. En passivt förvaltad fond, eller indexfond, följer istället ett marknadsindex. Därmed behövs ingen förvaltare som ska ha betalt, och fondavgiften blir betydligt lägre. Ibland fuskar fondbolagen med sina indexfonder och kallar dem aktiva, vilket gör att de tar ut högre avgifter trots att de har väldigt låga omkostnader. För fonder betalar du inget courtage, utan en procentuell avgift på den mängd pengar du har investerade.
Sikta på att hitta indexfonder med låga avgifter i första hand. När du blir mer varm i kläderna kan du, om du vill, göra aktiva val att köpa dyrare fonder – men indexfonder är och förblir en bra grund oavsett din kännedom om börsen.
Skapa ett konto hos en nätmäklare
Det finns två större nätmäklare i Sverige, Avanza (affiliatelänk, använd gärna så stöttar du bloggen) och Nordnet. Utöver dem går det att köpa och sälja aktier och fonder via många vanliga banker. För något år sedan tillkom uppstickaren SAVR där du kan köpa fonder till en lägre avgift. Jag har skrivit mer om SAVR här.
Vill du göra det här extra enkelt, och slippa ens lägga ut en hundralapp? Använd min länk till SAVR, så får du 100 kr investerade i SEB Hållbar Sverige Indexnära, en indexfond med låg avgift (jag får ingenting på den länken). Vill du vara snäll mot bloggen, använd istället den här affiliate-länken till SAVR.
Det finns även ”fondrobotar”, som till exempel Lysa. Där svarar du på frågor om din riskbenägenhet, sparhorisont, med mera, vilket slutar med ett förslag från Lysa om hur du bör investera. Sedan sätter du helt enkelt upp ett månadssparande och Lysa sköter allting, så att du kan glömma allt vad investeringar heter, mot en avgift. Jag har inte använt Lysa, men det gör IGMR.
Att skapa konto hos nätmäklarna är enkelt. Jag har konton hos såväl Avanza och Nordnet som SAVR. Vill du bara investera i fonder – vilket är en bra början om du är helt ny på börsen – kan du hålla dig till SAVR, alternativt automatisera det med Lysa. Det kostar ingenting att öppna eller ha konto hos någon av nätmäklarna – deras intäkter kommer från courtage vid köp och sälj av aktier, respektive från en procentuell avgift på fonder. Vanliga banker tar ibland ut skalutgifter för konton, undvik dessa. SAVR tar ut en plattformsavgift, men den är baserad på hur mycket pengar du har på SAVR, och blir alltså noll om du inte har några pengar på kontot där. SAVRs plattformsavgift är inräknad i kostnaden för fonderna, så när du tittar på avgiften är det allt du betalar för den (och den är ändå lägre än på Avanza och Nordnet).
På ditt nyöppnade konto bör du sedan öppna ett investeringssparkonto, ISK. ISK är ett schablonbeskattat konto för köp och sälj hos börsmäklaren, så att du istället för att betala 30 % skatt på vinster betalar du 0,375 % (2020 och 2021 års skattesats) på kapitalet som står på kontot oavsett om du gör vinst eller förlust. Du slipper också krånglet vid deklaration jämfört med ett aktiefondkonto (AF-konto). Alternativet till ISK är en kapitalförsäkring (KF), mer om det här.
Vad ska du investera i?
När du har öppnat konto är det dags att investera. I rubriken till det här inlägget står det hundralapp, men du kan välja mer eller mindre efter vad din ekonomi tillåter. I första hand ska du som sagt prioritera att betala av dina skulder och skapa en buffert. En del fonder har minimikrav på 100 kr (några säkert mer än så), men många har lägre minimikrav än så.
Några fondtips för din hundralapp:
Avanza: Avanza Global (årlig avgift om 0,10 % av investerat kapital)
Nordnet: Nordnet Indexfond Global, USA eller Europa (samtliga 0,20 % i avgift)
SAVR: Vanguard US 500 Stock Index Inv USD Acc (0,20 % i avgift), SEB Hållbar Sverige Indexnära (0,24 % i avgift)
Dessa är inte de fonder som avkastat bäst senaste året eller åren, men är billiga indexfonder som utgör en bra grund eftersom de alla följer breda index på stora marknader. Avanza har sin gratisfond Avanza Zero, men den följer OMXS30, alltså de 30 största bolagen på Stockholmsbörsen, och är således förhållandevis smal.
Till Avanza och Nordnet tror jag att man måste ha satt över pengar innan köp (men det kan man göra snabbt med Swish åtminstone till Avanza), medan SAVR kan dra direkt från ett kopplat bankkonto. På samtliga nätmäklare kan du sätta upp ett automatiskt månadssparande direkt till en eller flera fonder, där pengarna dras från valt bankkonto.
Hur känns det att ha gjort din första investering? Vilken fond valde du? För dig som investerat sedan tidigare, vilka fonder föredrar du? Har du testat SAVR?
Sjätte veckan av Årsutmaningen är här. Den här veckan är det dags att ta tag i att bygga en buffert.
Vad är en buffert?
En buffert är en pengakudde som du kan använda när det kommer oväntade utgifter. En buffert är en trygghet som du kan luta dig mot när något oväntat händer.En av fem klarar inte av en oväntad utgift på 12 000 kr – en buffert hjälper dig att bli en av de andra 80 % istället.
Hur stor ska bufferten vara?
Det är en mer eller mindre ständig diskussion inom den privatekonomiska sfären gällande hur stor bufferten ska vara. Det enkla svaret på hur stor bufferten ska vara är att det inte finns ett enda svar. Buffertens storlek beror på följande:
Din ekonomi i övrigt
Har du några miljoner investerade är behovet av en buffert förmodligen mindre än om du har noll kronor på kontot. Däremot spelar det inte så stor roll vad du har i lön, eftersom någon med hög lön som gör av med hela sin inkomst är i samma riskabla situation som någon som har lägre lön och gör av med hela sin inkomst.
Din familjesituation
Det är stor skillnad på om du är är ett singelhushåll, eller om du har barn (eller någon annan) att försörja.
Din boendesituation
Att bo i hus är större risk för ekonomin än att bo i bostadsrätt, och att bo i hyresrätt är allra minst risk.
Dina övriga åtaganden
Om du har bil, båt, fritidshus, med mera, måste detta givetvis räknas in i hur stor buffert du har, eftersom varje åtagande innebär att det kan hända något som kräver pengar för att fixas.
Många baserar sina uträkningar om hur stor bufferten ska vara på inkomsten (till exempel tre eller sex månadslöner), men jag (och många med dig) tycker att det är rimligare att basera bufferten på utgifterna. Det är ju trots allt det du faktiskt gör av med, alldeles oavsett om utgifterna är större (om du lever på lån) eller mindre än inkomsten.
Personligen tycker jag att någonstans mellan tre och sex månaders utgifter passar mig och min familj väl. Då äger vi ett hus, bil, och har två barn, men har samtidigt ett ordentligt kapital på börsen som trots allt finns om allt skulle gå åt skogen samtidigt. Det finns de som argumenterar för ett helt års inkomster i buffert, men man får väga säkerheten av detta mot utebliven avkastning (om motsvarande mängd pengar skulle vara investerade på börsen). Andra argumenterar för att man bör investera istället, och mer eller mindre skippa budgeten. Vad svaret blir för just dig – när du sover gott om natten – vet bara du.
Hur bygger man en buffert?
Det enkla svaret är att man bygger buffert på samma sätt som man gör allt annat i privatekonomi: successivt. I din budget som vi gjorde för två veckor sedan skulle du ha med en post för sparande, helst 10 % av din nettolön. Har du ingen buffert så bör detta sparande gå till din buffert tills den når nivån du bestämt dig för.
Sätt upp en automatisk överföring till ditt buffertkonto (om du inte gjorde det redan när du gjorde din budget vecka 4), som dras samma dag som din lön kommer in, för att vänja dig vid att du har mindre att röra dig med. För att inte riskera att nalla av bufferten när du inte borde rekommenderar jag att du har din buffert på en annan bank än din vanliga. På så sätt krävs det mer energi för att komma åt pengarna, jämfört med om du ser dem i listan när du loggar in på din vanliga bank.
Bufferten ska inte investeras på börsen. Bufferten bör finnas tillgänglig på ett bankkonto, gärna ett med så mycket ränta du kan hitta samtidigt som du har insättningsgaranti, så att du inte råkar behöva den samma dag som börsen går ner 20 %. Detta innebär att bufferten över tid minskar i värde eftersom räntan inte överstiger inflationen, men det är priset man får betala för tryggheten.
Vad ska bufferten användas till?
Oväntade utgifter, med betoning på oväntade. Det innebär att buffertsparandet inte ska användas till semesterresor eller julklappar – det är inte oväntade utgifter. Bufferten kan också användas om du t ex skulle bli av med jobbet, eller om du blir sjukskriven. Till syvende sist bestämmer du själv vad bufferten får användas till, men min rekommendation är att vara restriktiv så att den finns när du väl behöver den.
Behöver du använda dig av din buffert, se då till att månaderna som följer används för att fylla upp bufferten till den nivå du bestämt på förhand.
Hur tänker du med storleken på bufferten? Har du den på en annan bank än ditt lönekonto? Vad tycker du att bufferten är till för?
Redan femte veckan på Årsutmaningen, tänk vad fort det går – det har redan blivit februari. Om du hängt med i utmaningen har du vid det här laget koll på varför du gör det här, på ditt nettovärde, dina inkomster och utgifter, och du har en budget. Så vad är nästa steg?
Den här veckan kommer vara väldigt olika för olika personer som läser det här, eftersom vi ska titta på skulder och hur man kan börja beta av dem. Vissa har väldigt låg skuldsättning, andra desto högre men med bra villkor, och en del har höga skulder till dåliga villkor.
Vad är bra och dåliga villkor?
I princip har studielån och bolån bra villkor. Visst kan man ha något sämre villkor än grannen vad gäller bolånen, men över 2,5 % i ränta tror jag att det är få som har idag (så länge vi pratar om lån upp till 80 % av bostaden, har man tagit blancolån för resten är det en helt annan historia). Räntan på studielånen ligger för 2021 på 0,05 %, så ett bättre lån än så går inte att få (om man inte får räntefritt lån från föräldrarna eller nåt!).
Dåliga villkor är lån med hög ränta. Sedan 2018 får räntan vara max 40 % över referenspunkten, men det är fortfarande en väldigt hög ränta. Lägger man dessutom till att det gärna tillkommer diverse avgifter (fakturaavgift, uppläggningsavgifter, etc) så kan den så kallade effektiva räntan (vad du totalt betalar för att ha ett lån) vara en bra bit högre, framför allt på smålån.
Mellan ”bra” och ”dåliga” villkor finns lån som ligger lite på gränsen. Till exempel ligger billån ligger på någonstans runt 5-6 % eftersom de har en säkerhet i bilen. Dessa bör i min mening också betalas av, men de har inte samma höga prioritet som blancolån.
Hur ska man ta sig an sina lån?
Det finns två metoder som framför allt läggs fram: snöbollsmetoden och lavinmetoden. Jag har skrivit om dem tidigare.
Snöbollsmetoden går ut på att skriva upp alla sina skulder från minsta till största belopp, och sedan börja betala av det lägsta beloppet. På så sätt får man relativt snabbt en känsla av framgång när man betalar av sina första småskulder, och får då energi att fortsätta. Problemet är att man inte tar hänsyn till räntan, vilket gör det till en mindre effektiv metod än lavinmetoden.
Lavinmetoden går ut på att lista alla sina skulder från högsta till lägsta ränta, och sedan börja med den med högst ränta. På så sätt får man snabbast bort de lån som kostar mest. Detta är matematiskt mest effektivt, men kan givetvis kännas lite mindre kul psykologiskt, om man känner att man behöver den där känslan av framgång som man får av snabba ”wins”.
Oavsett vilken metod man använder måste man givetvis hela tiden betala minimum på övriga lån – men det man kastar allt extra man har på, är antingen den minsta skulden (snöboll) eller den med högst ränta (lavin).
Andra tips
Oavsett vilken metod man väljer så finns det några tips utöver att bara börja betala av sina skulder.
Har du skulder hos Kronofogden, eller skulder hos Inkasso, börja med dessa alldeles oavsett ränta. Få bort skulderna hos Kronofogden eftersom många saker försvåras extremt av att ha Kronofogdeskulder och anmärkningar där, och när du inte längre är hos Kronofogden, se till så att du inte hamnar där igen.
Ring lånebolagen och förhandla med dem. Gör avbetalningsplaner och se om du kan få fryst ränta, eller till och med räkna av redan betalda räntor. Har du skulder med höga räntor som tickat på under lång tid kan du ha betalt mer än din skuld redan, och då ha ett bra förhandlingsläge.
Hopbakslån är bara bra om du får en bättre ränta på hopbakslånet än du hade på ursprungslånen. Om du har lån med 8, 12 respektive 22 % ränta är det förmodligen inte ett bra steg att byta till ett hopbakslån med 20 % ränta. Kan du däremot få ett hopbakslån med 8 % ränta är det desto bättre.
Lån med bra villkor
För bolån finns det krav på amortering ner till 50 % av bostadens värde. Bolån över 70% av bostadens värde ska amorteras med 2 % per år, mellan 50 och 70 % ska man amortera 1 %. Ytterligare krav finns om du lånar mer än 4,5 gånger din bruttoårsinkomst. Men därefter finns inget krav, och det är upp till var och en att bestämma om man vill fortsätta amortera ner sina lån. Eftersom bolån i nuläget är så billiga är det många (inklusive jag och min man) som väljer att ha kvar bolånen och istället investera våra pengar, med tanken att vi kommer avkasta mer än vad bolånet kostar. I USA verkar det vara en större grej att betala av sitt boende, men vad jag förstår är även deras räntor högre och därför är det en annan situation.
Däremot finns det ofta möjlighet att sänka kostnaden även för bolånet, framför allt om du haft lånet i flera år på samma ställe och inte förhandlat. Var inte rädd för att ringa och prata med banken – det värsta du kan få är ett nej! Har du en välordnad ekonomi kan det vara en stor fördel att ”shoppa runt” bland banker och se vem som erbjuder bäst ränta. Genom den metoden fick vi ner vårt bolån till 1,08%.
På samma sätt som diskussionen om huruvida man ska betala av bolånen, kan man diskutera huruvida man ska betala av sina studielån i snabbare takt än vad som krävs. Om du istället investerar motsvarande summa är sannolikheten väldigt stor att du får en bättre avkastning än de 0,05 % som lånet kostar. Å andra sidan är en skuld en skuld, och det känns kanske bättre att gå genom livet skuldfri. I vilket fall som helst bör studielånen vara den sista skulden du betalar av, med tanke på den låga räntan.
Sammanfattning
Det viktigaste du kan göra när det kommer till dina lån, framför allt om du har lån med dåliga villkor, är att börja betala av dem. Välj en metod som passar dig och gör allt du kan för att bli av med dem. Du kommer sova bättre på natten, och din framtid kommer bli ljusare av att bli av med dem. Och sen, när du är skuldfri: ta inga nya lån.
Hur tar du dig an dina lån? Hur tänker du kring bolån och studielån?
Jag är lite av en blandad kompott av intressen – jag jobbar som läkare, jag forskar inom hjärt-kärlsjukdom, och jag drivs av viljan att hjälpa folk till bättre mående och bättre privatekonomi. Dessutom skriver jag böcker, bakar tårtor, är mamma till tre underbara barn och gift med världens bäste man. Den här bloggen fokuserar framför allt på privatekonomi och allra mest på hur man hittar en balans i livet.
Köp min bok!
”I could not put your story down except when I had to. You have written a compelling, readable, entertaining book.”
~ A-M Mawhiney, author
Plugga bättre
Förbättra din studieteknik i 10 steg
Cosmonomics @ Instagram
This error message is only visible to WordPress admins
Error: No feed with the ID 1 found.
Please go to the Instagram Feed settings page to create a feed.
Affiliates
För aktier och fonder
Avanza
På Avanza har vi alla våra aktieinnehav, och har haft i flera år. Den användarvänligaste appen med alla funktioner vi behöver.
SAVR
Uppstickaren SAVR med lägre priser på fonder. Jag har flyttat vårt fondsparande till SAVR eftersom även små skillnader procentuellt blir stora pengar när man sparar i många år.
Webbhotell
One.com
Jag använder One.com för Cosmonomics såväl som för alla siter jag sköter via LCV Konsult AB. De har bra priser och fantastisk service och jag har varit nöjd med dem i över tio år.
Fotoböcker mm
Jag älskar fotoprodukter och gör två fotoböcker för varje år, plus när vi åker på semester, och dessutom är det julkort och väggkalendrar. Smartphoto har bra kvalitet och bra priser, och därför använder jag dem frekvent.
Telefoni
Vimla
Billigare telefoni med Vimla – ingen uppsägningstid, ingen bindningstid, och inga dolda avgifter.
