Vecka 4 av årsutmaningen – dags för något som vissa tycker är toppen, medan andra verkligen inte gillar det: Budgeten.
Förra veckan tittade du på hur dina utgifter har sett ut bakåt i tiden – nu ska du göra en plan för framtiden. Du vet hur stora dina inkomster är, så nu ska dina inkomster fördelas på ett sätt som tjänar dig och din framtid. Redan förra veckan delade du in dina utgifter i kategorier, så använd nu samma kategorier när du ska göra din budget.
Sparande
Sparande kan läggas till först eller sist i budgeten, men mitt förslag är att det är det första du skriver in. På så sätt lurar du dig själv och din hjärna att tro att du har en mindre mängd pengar att spendera på annat. Denna princip kallas ”pay yourself first”, eller betala dig själv först, eftersom du betalar in till din egen framtid. Sätt samtidigt upp en automatisk dragning på motsvarande summa från ditt lönekonto till ett annat konto – buffertkonto eller investeringskonto, beroende på var du är i din sparresa – så att du vänjer dig vid att det är pengar du inte har tillgängliga.
Hur mycket ska man spara då? 10 % av lönen efter skatt är den gängse rekommendationen, även om vi inom FIRE-rörelsen tycker att det är en låg summa att spara. Har du inte sparat alls tidigare är det en bra start, så kan du öka successivt.
Fasta kostnader
Börja sedan din budget med dina fasta kostnader. Fasta kostnader är sådana som inte förändras nämnvärt, och som du inte kommer undan. Hit räknas ränta och eventuell amortering på bolån, alternativt hyra om du bor i hyresrätt, kostnader för el, vatten, värme (om de inte ingår i hyran), internetabonnemang, och kostnad för förskola/fritids för barn.
Du kan givetvis ha fler fasta kostnader (bil- och hemförsäkringar kan räknas till fasta kostnader), men dessa är exempel som många har. Placera ut dem under rätt kategorier i din budget.
Rörliga kostnader
Sedan kommer alla kostnader som du kan påverka och som inte är lika varje månad. Hit hör mat, nöjen, streamingtjänster, kläder, med mera. Utifrån det underlag du skapade förra veckan, gör nu en uppskattning för hur mycket du kan klara dig på och fortfarande vara nöjd med livet. Om du tidigare haft en budget som precis gått ihop utan utrymme för sparande kommer du nu, eftersom du ska sikta på att ha ett sparande, behöva dra ner på något eller några kategorier.
Om du inte har något sparat, och därmed inte har någon buffert att ta av om du får oväntade utgifter, bör du även budgetera för detta. Skapa en kategori som heter ”oväntade utgifter” och sätt en summa där. Om du inte behövt utnyttja denna summa en månad, för över den till ditt sparande istället (till din buffert). ”Oväntade utgifter” är inte tänkt för sådant som ett spontant klädinköp för att du hittade en supersnygg tröja (det går under ”Kläder”), utan just för oväntade utgifter som om diskmaskinen går sönder eller du behöver ett oväntat besök hos tandläkaren. När du har en buffert på plats – och vi kommer dit vecka 6 – behöver du inte längre ha denna kategori kvar, om du inte vill.
50-30-20-budgeten
50-30-20-budgeten (skapad av en konkursexpert och amerikansk senator vid namn Elizabeth Warren) är ett sätt att fördela sina utgifter. Enligt denna idé ska 50% av dina inkomster gå till ”needs”, 30% gå till ”wants”, och 20% gå till sparande och/eller att arbeta ner skulder. Detta är en bra utgångspunkt för din budget.
”Needs” (behov) ska utgöra max 50 % av din inkomst (efter skatt). Denna kategori inkluderar boendekostnader, mat, transport (som är nödvändig, inte nöjeskörning), försäkringar, mm.
”Wants” (vill ha) ska utgöra max 30 % av din inkomst, och består av sådant som nöjen, restaurangbesök, hobbies, gymkort, resor, kläder som inte är nödvändiga, m m.
De sista 20 % ska gå till ditt sparande (helst 10 % eller mer), eller till att arbeta av dina skulder. Ju mer skulder du har, framför allt om de är dyra sett till räntor och avgifter, desto mer av dessa 20 % bör gå till att betala av skulderna.
Detta tankesätt kan hjälpa dig att avgöra hur mycket du ska lägga på varje kategori i din budget. Givetvis är det inget komplett svar på hur mycket du ”får” lägga på varje kategori, och ibland är det svårt att avgöra om något är ett ”want” eller ”need” (i Sverige är en ordentlig vinterjacka nog ett ”need”, men en andra vinterjacka är snarare ”want”), men det kan ge en fingervisning.
Livets roliga
En budget – eller privatekonomi över huvud taget, för den delen – handlar inte om att minimera allt och leva som en asket. Att hantera sin ekonomi handlar om att göra val. Tänk på de drömmar och mål du satte vecka 1 – hur kan din budget hjälpa dig att leva i enlighet med dina drömmar? Vad värderar du? Du behöver inte dra ner varje kategori till absolut minimum (såvida du inte är djupt i skuldsättning och faktiskt behöver börja med att gräva dig ut), utan lägg en budget där du får använda en del av dina pengar till sådant du värderar. Det kan vara att göra utrymme för ett restaurangbesök i månaden, för att köpa ”craft beer” (som killarna i How to money-podden gör), eller något helt annat. Jag värderar till exempel att få göra mina fotoböcker, trots att en fotobok när jag är klar med den oftast kostar tusenlappen (de är rätt många sidr!), och vi har också gett oss själva utrymme till en större matbudget än vi skulle kunna ha, eftersom vi värderar det.
Poängen är att man inte kan ha stora utgifter i alla kategorier – men har man låga utgifter i de flesta kategorier, då håller oftast budgeten för att du ska kunna unna dig i någon kategori. Ekonomisk frihet i framtiden ska inte ske på bekostnad av att livskvalitén i nuet blir sådan att du inte vill fortsätta med det.
Excel, app eller papper och penna?
Själv använder jag Excel för att följa mina utgifter, men det finns flera appar som gör samma sak. Bankerna har också blivit allt bättre på att göra en egen sortering av dina utgifter så att du kan få ut dem på så sätt, men det fungerar givetvis bara om du använder samma bank för allting (det gör inte jag). Du kan givetvis också använda gammalt hederligt papper och penna (men tappar då trevliga funktioner som att kunna räkna ihop summor automatiskt). Det viktigaste är att använda en metod som fungerar för dig.
Vill du ha en Excelfil för budget, utgifter och inkomster? Ladda ner Cosmonomics Excelfil genom att klicka på länken nedan.
Det viktiga är att du, när du är klar med din budget, faktiskt använder den. Återkom regelbundet till den och skriv ner dina utgifter efter hand som de händer, åtminstone någon gång i veckan i början, för att hinna korrigera om det är något som drar iväg alldeles för mycket. Gör du allting enbart i efterhand vid månadens slut kommer du inte kunna korrigera något.
Tredje veckan av Årsutmaningen är kommen och det är dags för lite mer siffror. Förra veckan tittade du på var du är någonstans på din finansiella väg, den här veckan är det dags att titta på hur ditt kassaflöde ser ut.
Varför behöver du veta ditt kassaflöde? För att om du ska komma åt det håll du vill på din finansiella resa, så måste du veta vad du har att jobba med.
Kassaflödet består av allt du har in och allt du har ut varje månad. Du kan göra den här övningen med papper och penna, eller i Excel, eller på något annat sätt som du föredrar.
Inkomster
Till att börja dina inkomster. Här ingår till exempel:
Lön
Föräldrapenning, sjukpenning, och/eller andra ersättningar från Försäkringskassan
Studiebidrag/studielån
Bidrag av olika slag (barnbidrag, bostadsbidrag, socialbidrag, mm)
A-kassa
Side-hustle-inkomster såsom att sälja begagnat, hyra ut prylar, mm
Hyresintäkter
Utdelningar – om du tar ut dem och inte återinvesterar dem
Om du har ett ojämnt inflöde av pengar kan du t ex ta ett snitt på de senaste tre eller sex månaderna.
Utgifter
Därefter kommer dina utgifter, som förmodligen kommer ta längre tid än det tog att skriva ner dina inkomster. Det enklaste brukar vara att ta ett kontoutdrag från det konto-/kreditkort du använder dagligdags. Använder du mycket kontanter blir det en lite större utmaning, men det är förmodligen inte så många som gör.
Utöver det som ligger på ditt kontoutdrag, glöm inte sådant som betalas mot faktura, autogiro, eller Swish, om det inte betalas från samma konto som ditt kort är kopplat till.
Dela upp dina utgifter i kategorier som du tycker är relevanta. Förslag på grundkategorier är:
Boende (hyra, el, värme, vatten, bolån, mm)
Mat (i butik och på restaurang, snacks, take-away-kaffe, mm)
Transport (drivmedel, pendelkort, bilförsäkring, mm)
Kläder (inklusive skor, ytterkläder)
Övrigt (det som inte passar i övriga kategorier)
Tycker du att någon annan kategori är relevant, lägg till det som passar dig och ditt liv. Har du djur, lägg till en djur-kategori (för försäkring, mat, leksaker, utrustning, mm). Har du något specialintresse kan det vara en idé att lägga till det som egen kategori, så att du får se hur mycket pengar som går dit. Abonnemang kan vara en egen kategori (t ex gym, Netflix, Spotify, Viaplay, Storytel, Nextory, mm), och försäkringar kan vara en egen kategori.
Har du utgifter som bara kommer någon eller några gånger om året, såsom försäkringar? Gör ett snitt på vad de kostar per månad, så att du får med även den kostnaden. Alternativt, om de är relativt jämt fördelade över året, ta in en av dem (hela kostnaden) och strunta i resten.
Vill du ha en Excelfil för budget, utgifter och inkomster? Ladda ner Cosmonomics Excelfil genom att klicka på länken nedan.
I det här läget behöver du inte göra något åt dina siffror. Det är bara för att ta fram var du är i nuläget, så att du har något att jobba med framöver.
Har du några reflektioner när du ställt upp dina inkomster och utgifter? Var det som du väntade dig? Är det någon kategori som är större än du väntade dig? Finns det något du direkt känner att du vill börja jobba med?
Vi kommer jobba med dem på olika sätt det närmsta året, men tycker du att det är något särskilt du vill börja titta på så gör det, så klart.
Vecka 2 av Årsutmaningen – är du med? Nu nar du har koll på varför du tänker göra det här är dags att börja titta på lite siffror.
På engelska kallas det ”net worth”, vilket på svenska blir ”nettovärde”, denna siffra som handlar om dina tillgångar och skulder. Ditt nettovärde är enkelt att räkna ut – subtraktion lärde du dig i tidig grundskola – men det kan vara en del siffror att ta fram. Så vilka siffror handlar det om?
På plussidan har du alla dina tillgångar, allt du äger (”all the stuff you own”). I den här kategorin finns allt som du äger som har ett värde. Detta kan vara:
Reda pengar på bankkonto
Investerade pengar
Fastigheter
Fordon
Värdefulla ägodelar såsom konst, smycken, etc.
På minussidan har du alla dina skulder, allt du är skyldig någon annan (”all the stuff you owe”). Detta kan vara:
Bolån
Blancolån
Obetalda kreditkortsfakturor
Billån
Studielån
Lån till andra än banken (föräldrar, vänner, etc)
Var ärlig mot dig själv när du gör den här övningen. Övervärdera inte din bil för att siffrorna ska se bättre ut, och hoppa inte över skulden till din mamma för att den är till din mamma och löper utan någon ränta. Skriv ner alla siffror som är relevanta.
Sedan tar du helt enkelt allt från plussidan och subtraherar allt på minussidan – det ger ditt nettovärde.
Varför ska du räkna ut ditt nettovärde/net worth?
Till skillnad från att lista till exempel din lön – som ju faktiskt inte säger något om något annat än vad din arbetsgivare betalar dig varje månad – ger nettovärdet dig en uppfattning om var du befinner dig finansiellt i nuläget. Man kan missledas att tro att man ligger bra till i sina finanser eftersom man har ett hus eller en lägenhet och ett jobb, men när man tittar närmare på sina tillgångar och skulder visar det sig att skulderna trots allt är större än tillgångarna.
Förutom att visa var du är visar nettovärdet också var dina problem finns, och hur mycket du har att jobba med för att komma till den punkt där du egentligen vill vara.
Blev du överraskad av ditt nettovärde? Var det i så fall en positiv eller negativ överraskning?
Första veckan på Årsutmaningen och det första jag tänker be dig göra är att tänka på ditt varför. Varför vill du förändra din ekonomi och därmed ditt liv?
Det kan tyckas att man borde börja med en budget, eller att titta på inkomster och utgifter, eller bara försöka stoppa flödet av pengar som rinner iväg, men ska du göra en långsiktig förändring i ditt liv måste du veta varför du gör den.
FIRE – Financial Independence, Retire Early – är ett koncept som populariserats av den amerikanske bloggaren Mr Money Moustache, även om idéerna funnits tidigare. Det går ut på att ha så mycket pengar investerade att man kan leva på enbart avkastningen och därför aldrig få slut på pengar. Därmed blir arbete något man kan göra, men inte måste göra. Att tjäna pengar blir något du kan välja, istället för ett krav för att få livet att gå runt. Många av oss siktar inte på att gå i tidig pension, utan bara på FI-delen, alltså finansiell frihet. Att sikta mot FI handlar inte om att sprinta i ett hundrameterslopp, utan det är ett maraton som kommer pågå under lång, lång tid. Vill du verkligen göra en förändring som ger något över tid så gäller det att fundera över varför. Så vad är det du vill uppnå?
Vill du uppnå säkerhet, något att luta dig mot när det stormar?
Vill du ge dina barn en trygghet när de flyttar hemifrån?
Vill du starta ett eget företag?
Vill du sluta jobba när du är trettiofem?
Vill du äga ditt boende utan lån?
Vill du kunna åka på en semester varje år utan att fundera på hur du ska ha råd?
Vill du kunna jobba deltid utan att oroa dig för pensionen?
Eller vill du något helt annat, något jag inte ens kan föreställa mig? Det är också helt okej. Beroende på vad svaret är på din varför-fråga, blir också vägen dit olika.
Fundera på hur ditt liv ser ut idag, och hur du skulle önska att det såg ut om du var helt ärlig med dig själv. Skulle du jobba lika mycket som du gör idag? Skulle du jobba med samma sak som du gör idag? Skulle du bo på samma ställe, ägna din fritid åt samma saker?
Hur skulle ditt liv skilja sig från ditt nuvarande, om du nådde FI?
Det du gör från och med idag handlar om att jobba mot målet. Det kommer bli avsteg, det kommer bli vissa val som är tuffare än andra – men med ett mål i sikte kommer det bli lättare. Det kommer inte handla om att ge upp en massa, det handlar om vad du kommer få genom dina handlingar. Då blir frågan när du står där och funderar över om du ska köpa något om det är mer värt, än det mål du sparar mot. Ibland kommer det trots allt vara helt värt att ändå lägga pengarna på något i nuet – det handlar inte om att leva asketiskt – men som de amerikanska poddarna kallar det: taking action in alignment with your goals and values. Varje val du gör bör ta dig närmare ditt mål och göras i enlighet med vad du värderar i livet.
Om du har en respektive så är det också, den dag du bestämmer dig för att prata med henne eller honom, här du bör börja. Få blir sålda på konceptet att spendera mindre om du kommer och trycker upp en Excel-fil med en budget i ansiktet på dem – men desto fler blir taggade av att prata om sina drömmar, och diskutera hur de kan nå dit. Men det där med att prata med respektive kommer lite senare i den här utmaningen, så vill du inte börja redan nu kan det vänta tills du har lite mer kött på benen.
För veckans övning, skriv ner dina tankar och funderingar om varför du vill uppnå FI. Skriv ner dina drömmar och din motivation – så börjar vi med siffrorna nästa vecka.
Vad har du för drömmar? Vad har du för mål som FI skulle underlätta?
För ganska längesedan (åtminstone ett år sedan) fick jag en idé om att sätta upp en utmaning som skulle gå över ett helt år. Eller ja, inte en utmaning, utan många – närmare bestämt en i veckan. Som en årslång introduktion till att göra av med lite mindre pengar och spara lite mer, och vad man ska göra med mellanskillnaden.
Nu tänker jag starta denna årsutmaning. Vill ni hänga på för varje vecka så gör det, hittar ni det långt senare går det lika bra det. Veckoutmaningarna kommer inte vara bundna till säsong, så det spelar ingen roll när på året du hittar det här.
Jag har gjort en ensidig PDF om man vill ha en översikt över alla utmaningar som kommer, och den får man skickad till sig om man skriver upp sig på mitt nyhetsbrev (då får man mail varje gång jag lägger upp något nytt på bloggen, inget spammande!). En längre beskrivning kommer komma en gång i veckan, för veckans utmaning. Är man redan prenumerant på nyhetsbrevet kommer jag skicka ut Årsutmaningen i helgen.
Så, häng på om ni vill – de första veckorna blir enkla för dem av er av mina läsare som redan är på FIRE-spåret, men sedan kommer det tips, idéer och utmaningar som även de mer inbitna kan ge sig på.
Gott nytt år – och välkomna till 2021 på Cosmonomics!
Jag är lite av en blandad kompott av intressen – jag jobbar som läkare, jag forskar inom hjärt-kärlsjukdom, och jag drivs av viljan att hjälpa folk till bättre mående och bättre privatekonomi. Dessutom skriver jag böcker, bakar tårtor, är mamma till tre underbara barn och gift med världens bäste man. Den här bloggen fokuserar framför allt på privatekonomi och allra mest på hur man hittar en balans i livet.
Köp min bok!
”I could not put your story down except when I had to. You have written a compelling, readable, entertaining book.”
~ A-M Mawhiney, author
Plugga bättre
Förbättra din studieteknik i 10 steg
Cosmonomics @ Instagram
This error message is only visible to WordPress admins
Error: No feed with the ID 1 found.
Please go to the Instagram Feed settings page to create a feed.
Affiliates
För aktier och fonder
Avanza
På Avanza har vi alla våra aktieinnehav, och har haft i flera år. Den användarvänligaste appen med alla funktioner vi behöver.
SAVR
Uppstickaren SAVR med lägre priser på fonder. Jag har flyttat vårt fondsparande till SAVR eftersom även små skillnader procentuellt blir stora pengar när man sparar i många år.
Webbhotell
One.com
Jag använder One.com för Cosmonomics såväl som för alla siter jag sköter via LCV Konsult AB. De har bra priser och fantastisk service och jag har varit nöjd med dem i över tio år.
Fotoböcker mm
Jag älskar fotoprodukter och gör två fotoböcker för varje år, plus när vi åker på semester, och dessutom är det julkort och väggkalendrar. Smartphoto har bra kvalitet och bra priser, och därför använder jag dem frekvent.
Telefoni
Vimla
Billigare telefoni med Vimla – ingen uppsägningstid, ingen bindningstid, och inga dolda avgifter.
