Gott nytt år! Så var det dags att lägga ytterligare ett år till historieböckerna. Efter att 2020 var året då pandemin greppade världen, och 2021 hade förhoppningarna om att det skulle vara Covid-fritt (det blev det ju inte), så hade vi nog alla högre förhoppningar om det här året än det utföll. Ryssland anföll Ukraina, börsen backade, inflationen skenade, el är för de rika, och drivmedel likaså. Inte direkt vad någon av oss hoppades när Covid-hysterin till slut dog ner.
Positivt under året i världen? Världens stöd för Ukraina har varit enormt. Covid är inte längre så hysterisk och nu verkar åtminstone Sverige i alla fall klassa Covid som i princip vilken annan luftvägsinfektion som helst (denna slutsats drar jag av att man nu slutat provta även sjukvårdspersonal, och rådet är istället att stanna hemma vid symtom, vilket ju är hur vi hanterar andra infektioner). Ett malariavaccin har tagits fram och den första vaccinationskampanjen är igång. Det har bara 30% skydd mot allvarlig malaria hos barn, men det är betydligt bättre än 0% skydd. Korallen i Stora barriärrevet har mer levande korall än på 36 år. Vi bytte från rödgrön röra till en högerregering, vilket jag tycker är bra även om runt halva Sveriges vuxna befolkning inte tycker det. Sverige tog hem 18 medaljer i OS i Peking.
Så ja, det finns väl en del positivt ändå.
I vår familj?
Målen för året
Negativt var att vi inte klarade vårt sparmål (nådde 85% av det i kronor uppsatta sparmålet) och vi klarade inte heller målet om en sparkvot på 40% (nådde 36,6%). Å andra sidan berodde det på att jag fick en massa tid med vår yngsta, eftersom jag var hemma med henne på heltid, och det är ju värt mer än pengar. Under hela våren levde vi på i princip en lön och lite pengar från Försäkringskassan (jag pluggade för att optimera så att de större barnen fick vara på förskola och fritids), och eftersom vi samtidigt renoverade hemma tog det det mesta av inkomsterna. Värsta månaderna var mars och april då vi faktiskt gick några tusenlappar minus, och då är det himla skönt att ha ett stort sparande att luta sig mot.
Bästa sparmånaden ser ut att bli december då vi ligger på 68% sparkvot, följt av november med 64% sparkvot. Under hösten har jag dock jobbat två dagar i veckan, vilket givetvis ger högre inkomster (även om maken då varit föräldraledig en dag i veckan och därmed minskat sin inkomst).
Vi uppnådde också vårt utdelningsmål med nöd och näppe, men det gick.
Översikt över privatekonomin under 2022
Våra huvudsakliga inkomster kommer från lön och Försäkringskassan. Utöver våra löner och Försäkringskassan har vi även tagit ut en del pengar från företaget för utlägg som vi betalar med våra vanliga privatkort, och sedan har det varit en del ”övrigt” såsom gåvor till födelsedagar, cashbackutbetalningar/återbäring från företag, och tårtor jag sålt. Under året har jag sålt begagnat för 11 300 kr.
En av de två största kategorierna var boende. Där finns lån, Tekniska verken (el, sophämtning, fjärrvärme och vatten), städning varannan vecka, larm, samt renoveringskostnader. Kostnaderna för väggen som maken och svärfar byggde under våren för att skapa två barnrum av ett jättestort sovrum (23 m2, vem behöver det som sovrum?) ligger således här.
Uppbyggnad av vägg för att dela av det stora sovrummet till två barnrum a ca 11 m2 vardera.
Mat och transport tog lika stor del vardera. Gällande mat snittade vi 5 500 kr i butik och 1 950 kr på utemat, vilket är något högre än jag skulle önska men samtidigt är vi numera fem personer i familjen, vi köper bara ekokött (och det avsevärt mer sällan än vi tidigare köpt och ätit kött), och jag och maken tycker om att äta bra mat på restaurang när vi väl kommer iväg för att ha ”dejt”. Det märks en tydlig trend av att det blir en högre kostnad för mat under sommaren när vi alla är hemma, då vi gärna lägger pengar på t ex jordgubbar och annat färskt som finns då, än vi lägger under vår, höst och vinter. Jul och nyår är ett annat undantag, vilket jag tror att många känner igen. Våra matkostnader har jag skrivit mer om här.
Det har varit en del med bilen som behövt fixas, och sedan gör ju de där drivmedelspriserna sitt. Vi sålde Porschen under hösten, eftersom maken kom fram till att det finns en tid i livet för Porsche och nu är inte riktigt it. Vi kommer lägga pengarna till att betala av huset istället. Det gör i alla fall att nästa års transportkostnader kommer vara lägre.
Pallkragarna i juli
Trädgården är ett prioriterat område för oss båda och det har varit en hel del vi behövt och velat göra där för att få den att må bra. Vi får se om det blir lägre nästa år, det är en post vi båda tycker är viktig och poängen är ju inte mest pengar när man dör, utan att lägga pengarna på sådant som skänker värde.
Blåbärslandsanläggning.
Kläder. Totalt blev det 20 700 kr på kläder och skor över året, vilket således är ett snitt på 1 731 kr i månaden. Helt okej för en familj på fem, med tre snabbväxande barn. Jag håller nere kostnaderna genom att köpa begagnat i mycket stor utsträckning.
Jag har en kategori som heter månads- och årskostnader, för sådant som streamingabonnemang, förskole- och fritidsavgift, månadsgåvor till välgörenhet, linser, försäkringar (allt utom bilförsäkringen, som ligger under bil, bara för att den alltid har gjort det), med mera. En del är sådant det går att göra något åt (streaming, gåvor, etc) medan andra är avsevärt svårare (förskole- och fritidsavgift, till viss del försäkringar).
Övrigt var den enskilt största kategorin, med drygt 15%. Här hamnar helt enkelt allt som inte passar in någon annanstans, från pyssel till barnen, våra aktiviteter, teknikprylar, presenter, med mera. Här ingår också utgifter för min bok och diverse runtomkring den, vilket dock är utgifter som sedan täcks av mitt företag som har min bokutgivning som huvuduppgift. På samma sätt ligger det en del utgifter som har med mitt eller makens jobb att göra, som sedan (flera månader senare när regionens kvarnar malt färdigt…) betalas av jobbet. Övrigtkategorin blir således ganska stor.
Upplevelser
När helst jag funderar över om det är värt att lägga pengar på upplevelser säger pappa att Upplevelser kan ingen ta ifrån en. Maken har samma inställning. Och vi uppskattar upplevelser i vår familj. Så det här året har det blivit två resor utomlands med familjen, och under sommaren gjorde vi som vanligt och semestrade i Sverige. Har aldrig förstått poängen med att åka utomlands på sommaren, här är ju så fantastiskt fint då. Vi åkte till Öckerö och dess närliggande öar i Göteborgs skärgård, vilket var över all förväntan som semester. Vi hade en otrolig tur med vädret.
Jag och min bästa kompis åkte till London och såg Harry Potter and the Cursed Child, vilket var en fantastisk helg.
Harry Potter i London!
Vi har också besökt Kolmården ett gäng gånger eftersom vi har årskort och det är mysigt (men vi har bestämt oss för att inte ha årskort nästa år, då barnen tar det för mycket för givet, och då får de längta ett tag efter att få åka dit så blir det mer speciellt igen). I samband med att vi var i Göteborg var vi på Liseberg en dag. Barnen har också varit ett otal gånger på Leos lekland, där de också haft årskort (det tar betydligt längre tid att göra det värt att köpa årskort, nånstans runt 8-10 besök, än t ex Kolmården, men vi är där rätt ofta så det blir lönt).
Liseberg!
Här hemma har vi fortsatt upptäcka vårt nya närområde. Vi har två badplatser inom ett par minuters gångavstånd och använde dem frekvent (läs: dagligen, ibland två gånger om dagen) under sommaren. Det har också blivit mysiga promenader, och vintertid spolas en bandyplan till isrink så där får barnen öva skridskor, också inom gångavstånd.
Familj, hälsa, och utveckling
Vi har, tack och lov, fått fortsätta ha hälsan i behåll. Diverse förkylningar, höstblåsor, feberrundor, och annat som hör barnfamiljer till har givetvis kommit och gått, men på det stora hela har vi hållit oss friska, och vi hoppas att det fortsätter.
Maken och jag firade nio år som äkta makar. Nästa år blir det the big ten!
Jag har inte tränat så mycket som jag borde, det har varit en hel del annat som kommit före. Jag har dock gått väldigt mycket, genomsnittet ligger på 443 142 steg per månad (således knappt 15 000 steg om dagen, eller 5,3 miljoner steg över året!), eftersom jag i princip gått överallt med barnvagn. Gått och handlat, gått och lämnat och hämtat barnen, gått för att få lillan att sova. Jag har utmanat mig själv med hur många dagar jag kan låta bilen stå.
Under året har jag läst 47 böcker, många av dem i ljudbok medan jag varit ute och gått. Målet var 30 böcker. Favoriter var All Your Perfects by Colleen Hoover, Vinnarna av Fredrik Backman, A Good Girl’s Guide to Murder av Holly Jackson, The House in the Cerulean Sea av TJ Klune, Howl’s Moving Castle av Diana Wynne Jones, The Elf Tangent av Lindsay Buroker, och So this is Ever After av FT Lukens, ihop med Sara Bäckmos böcker om odling. Alla böcker och vad jag tyckt om dem finns på Goodreads.
The Lost Wings av mig!
Jag släppte min första roman, The Lost Wings. Den har sålt mer än de tolv ex som ca 50% av förlagsutgivna böcker säljer (enligt Penguin Random House), så yay, och finns att läsa via Kindle Unlimited, där ett gäng personer läst den. Den har fått bra recensioner och jag är väldigt stolt. Jag släppte också Plugga bättre, en bok om hur man just pluggar bättre på universitetet, vilken sålt betydligt mer utan att jag gjort minsta reklam för den.
Barnen växer så det knakar, och under året har de fyllt sju, fyra, och ett. Äldsta har börjat första klass, mellandottern håller på att lära sig läsa, och den minsta… tja, hon är en liten minitornado, som ettåringar är. I somras lärde sig mellandottern att både cykla, simma, och gunga själv (i den ordningen). Mini började gå några veckor innan hon fyllde ett, trots att hennes mamma tyckte att hon kunnat vänta med det lite till (de blir ju så snabba sen!).
Paw Patrol-chokladbollar till fyraåringens födelsedag.
Det blir avsevärt mindre stress för familjen när en person är hemma. Då kommer man inte hem klockan 17 efter att ha hämtat trötta barn på förskolan, och alla är hungriga och gnälliga och maten borde ha stått på bordet för en stund sedan. Istället har jag oftast kunnat ha middagen redo när maken kommer hem, och även morgnarna (då vi annars lämnar barnen innan kl 7 på morgonen) har varit lugna och behagliga. Sjuåringen går till skolan själv och jag vandrar de 100 metrarna till förskolan med fyraåringen vid halv nio. Mycket skönt på alla sätt.
Sammanfattning
Även om omvärlden inte varit någon munter historia har vi haft ett bra år. Privatekonomiskt inte det mest optimala, vilket det sällan blir när någon är föräldraledig, men för familjen desto bättre. Även om det varit slitigt i perioder, vilket det helt enkelt är med tre barn, så har det faktiskt, när jag tänker efter och tittar på det så här, varit riktigt bra.
Det här blev så långt att jag lägger målen för 2023 i ett annat inlägg…
I den senaste versionen av Koll på pengarna från Konsumentverket verkar de närmast ha gått bananas bara för att inflationen är som den är.
Kläder är den kategori där Konsumentverket alltid verkat leva i en helt parallell värld. För 2023 tycker de att vi ”ska” lägg 4 280 kr i månaden på kläder – det är 51 360 kr om året!
Jag skrev om det lite på Instagram, och konstaterade då att v för 2022 lagt 16 000 kr på hela året på kläder inklusive skor. Samma kväll fick den siffran justeras kraftigt, som det råkade bli. Maken har länge sagt att han vill kolla på Sellpy för att införskaffa lite nya kläder eftersom han inte köpt några nya kläder sedan början av 2020 då vi var i USA, så det började bli dags. En del av hans tröjor var håliga och lövtunna, men han är ungefär lika förtjust som jag i att klädshoppa, så…
Eftersom jag skulle beställa ett par grejer som barnen får i julklapp tänkte vi att det var lika bra att han tog det samtidigt. Så det gjorde han. Vi sorterade på ”nytt” och ”mycket bra skick”. Han hittade tröjor från GANT, Peak Performance, Hugo Boss, och Hampton Republic. Han hittade åtta t-shirts och tröjor, en softshelljacka, och en mysig pullover. När vi fick hem det och efter att ha testat det landade det på sju t-shirts och den mysiga pullovern. Total kostnad för dessa åtta plagg blev 2 800 kr, eller ca 350 kr per plagg. Jag hade också Sellpy credits för nästan en femhundring att lösa in efter försäljningar och Sellpy Circle.
I ett slag blev klädbudgeten för året (inklusive plaggen till barnen) en bit högre, och dessutom var jag och dottern på vår favvo-loppis och hittade fynd. Totalt kommer årets kläder gå på ca 20 000 kr, eller lite knappt 1700 kr i månaden. Fortfarande avsevärt mindre än de 4 000 kr i månaden som Konsumentverket tycker.
Skor är det vi i stor utsträckning köper nytt, även om den minsta i familjen (som bara precis börjat lära sig det här med skor) får ha begagnat – och nya stövlar till barnen och träningsskor till mig och maken står för uppåt 1/3 av årets klädkostnader. För kläder är det mycket Sellpy och mycket av vår favoritloppis som körs med jämna mellanrum. Vi har ju dessutom en hel del kläder som barnen kan ärva av varandra, även om jag har sorterat ut en hel del. Kläderna som är kvar ligger sorterade efter storlek, med ytterkläder i en egen låda.
Vill man ytterligare ”räkna ner” klädkostnaden har jag det här året sålt kläder för runt 1300 kr, plus att jag sålt via Sellpy som inbringat ett antal hundralappar till (men de byter jag till Sellpy credits och använder vid nästa köp, eftersom man då får 5% extra). Att sälja via Sellpy är ingen toppenaffär, men Sellpy Circle (då man zsäljer produkter man köpt via Sellpy en gång) är bättre.
På det hela taget måste det inte vara svindyrt att fixa kläder till varesig växande barn eller en själv. Vi köper begagnat till hela familjen, inte bara barnen, och det känns bättre i både plånbok och för miljön.
Konsumentverkets Koll på pengarna innehåller ju som bekant (för den som läst bloggen ett tag, eftersom jag skrivit om det med oregelbundna mellanrum) kostnadsberäkningar för individer och familjer. Den är rätt intressant läsning, mest eftersom jag inte tycker att den bottnar särskilt mycket i verkligheten av vad som behövs. Möjligen vad folk gärna lägger, alltså vill ha, men inte behövs.
Till exempel tycker den att vi ska lägga över 9 000 kr på mat för vår familj om fem personer (enligt 2022 års upplaga). För närvarande består vår familj av två vuxna och tre barn som är 11 månader, 4 år, och 7 år. Sett till tabellen blir det två vuxna i kategorin 31-60 år, dvs 2 860 kr/person och månad för mat (vi äter matlåda varje dag) och för barnen 1 110 + 970 + 1 410, då de två större barnen äter lunch på förskola respektive skola de flesta vardagar medan den minsta äter allt hemma.
Totalt sett 9 210 kr. I månaden. På bara mat.
Jag har svårt att förstå hur vår minsting skulle komma upp i 1 110 kr i månaden. Hon äter lite av det vi äter (med betoning på lite), dricker välling, äter frukt, och jag gör grötpulver själv av havregryn och paltbröd. Det är inte i närheten av någon tusenlapp på hennes mat. Men det är klart, ska bebisarna bara äta färdig burkmat och klämmisar så går det väl desto mer.
De två större barnen äter inte heller för så mycket som det står i beräkningarna. Fyraåringen är definitivt inte stor i maten, och det är egentligen inte sjuåringen heller.
Jag och min man äter definitivt inte mat för nästan 3 000 kr vardera, och än mindre sedan vi gick över till allt mer vegetarisk kost – men inte ens innan vi gjorde det låg våra matkostnader på 3 000 kr vardera (eller ja, en sanning med modifikation – innan 2017, innan jag började ha koll på våra pengar, så gjorde de det, men då åt vi precis vad vi ville när vi ville och hur ofta vi ville, till den nivå att vi inte längre uppskattade det).
Med mer odling har vi också kunnat skörda egna grönsaker i större utsträckning, och då blir en rätt som grönkålspasta riktigt, riktigt billig (och det är jättegott!). Samma med zucchinipaj, som är sjuåringens favvo. Framöver kommer jag odla mer.
För september låg våra matkostnader på 3 400 kr för hela familjen. Detta gäller mat i butik, samt en beställning mango från CrowdFarming (rekommenderas varmt, inget samarbete). Utöver det la vi 1 800 kr på utemat, där den största posten var min mat när jag var i London med min bästa kompis. Totalt således all mat för månaden för 5 200 kr.
Under en del månader är våra matkostnader högre — främst sommarmånaderna, då alla äter hemma och det är semester, samt runt jul och nyår. Sett över året hittills har vi haft en genomsnittlig kostnad för mat i butik på knappt 5 000 kr.
Det finns stora pengar att spara på att ha koll på matbudgeten. Skillnaden mellan Konsumentverkets beräkningar och våra (räknat på 5 000 kr som är snittet) är 4 200 kr i månaden – eller drygt 50 000 kr om året.
Babypotting — att sätta bebisar på pottan väldigt tidigt — är inte ett sätt egentligen att hushålla med pengarna. Det handlar snarare om kommunikation med bebisen och att lära dem att bajs och kiss inte måste hamna i en blöja och bli utsmetat mot huden och stanna där.
Med det sagt så ÄR det ett bra sätt att också hushålla med pengarna.
Blöjor i Sverige är inte billigt. Medan de små blöjorna (storlek 1 och 2) är skapliga (förmodligen för att företagen vill få en att börja köpa just deras märke och sedan ”bli fast”) så kostar de större blöjorna från storlek 3 och uppåt allt mer. Libero Comfort storlek 3 kostar 124 kr på Willys för 60 st, dvs drygt 2 kr per blöja. Räkna att det går tre-fyra blöjor per dygn, och bebisen växer ur även storlek 3 skapligt fort (sedan kostar nästa storlek lika mycket, men med färre blöjor i (fyrorna har 52 blöjor, femmorna har 48, osv), vilket således ger ett allt högre styckpris.
Så det går en del pengar på blöjor.
Vi har kört babypotting med alla våra barn, med start redan som spädbarn då man istället för att sätta dem på pottan (för att de är alldeles för instabila för det) håller dem i grodposition över vasken. Bebisar kissar gärna när underlivet är fritt, så det är inte så svårt att få dem att göra sina behov om man gör det när det är naturligt – i samband med blöjbyte vilket ofta är före och efter sömn. Det handlar inte om träning utan om att passa på när det är naturligt.
Vi har aldrig varit några fanatiker heller. Våra ungar har blivit ”pottade” i samband med blöjbyte, men vi har inte gjort mer än så när de varit riktigt små.
Nu är trean så stor att vi sedan ett tag tillbaka känner igen hennes läten och ansiktsuttryck när hon ska bajsa. Då är det enkelt att snabbt ta henne till pottan (det går inte att först dricka upp kaffet, det är bara att skynda) och så får hon vänja sig vid att göra sina behov där. Numera skulle jag säga att 7-8 av 10 gånger blir på pottan.
Jag trodde att mannen skulle vara anti pottandet när jag tog upp det med honom inför första barnet, men hans resonemang har alltid varit att ”en bajsblöja mindre kommer alltid vara en bajsblöja jag slapp byta”. Så han har alltid varit positiv, vilket givetvis hjälper.
Det blir ändå en ansenlig mängd blöjor vi slipper byta i och med pottandet. Barnen har också haft en enkel övergång till blöjfrihet (de två stora var båda dag-blöjfria någon månad innan de fyllde två) eftersom de redan haft full koll på vad pottan/toan är till för. Och att bli blöjfri tidigt är ju definitivt ett bra sätt att spara pengar på blöjor.
Tygblöjor är också en möjlighet, men det försökte jag med äldsta och kom aldrig in i på ett bra sätt, så det har fått vara engångsblöjor.
Idag fyller äldsta dottern sju år, hurra för henne, min första älskade unge!
Nu har vi varit en trebarnsfamilj i drygt sju månader. Tiden har gått otroligt fort, och som vanligt är det bisarrt hur mycket snabbare tiden går när barnet väl är fött än innan barnet föds. Jag har genomgått tre fullgångna graviditeter och det har varit horribelt varje gång…
Med tredje barnet har man en viss vana. Det är inte jättemycket man blir orolig över, känner jag. Det vi var mest oroliga över var RS-viruset, eftersom mini föddes mitt i en mycket intensiv RS-period. Vi höll mellandottern hemma från förskolan i nästan tre månader, och även om det också var en utmaning så slapp vi åtminstone RS. Det är ett virus jag har väldigt mycket respekt för, och barnklinikerna var överbelamrade med barn som behövde syrgas och mådde allmänt kasst.
Men lärdomar då?
1. Barn är verkligen olika. Det spelar ingen roll att det är samma föräldrar till alla tre, våra barn har varit otroligt olika på alla möjliga sätt. Vår äldsta sov genom natten i egen säng när hon var sex veckor, och innan dess sov hon gott i en balja bredvid vår säng (vi har alltid använt en IKEA-badbalja den första tiden, det är ombonat och bra för nyfödda).
Vår mellandotter har alltid sovit ganska kasst, men alltid kunnat sova i sin egen säng, men med många uppvaknande.
Mini vägrade sova i egen säng de första fem-sex veckorna, utan skulle sova dikt an mot mig. Det gick inte att lägga ner henne, hon började vråla redan när man lyfte henne. Hon har överlag varit den som velat vara i famnen allra mest, och vägrade vagn under i princip sina första tre månader. Sjal har varit en life-saver. De två andra har tyckt vagn var helt ok från början. (Numera har trean fått lära sig, bebisar går att vänja vid saker…).
Mellandottern har varit napp-beroende, medan mini och äldsta aldrig tyckt att gummi i munnen var något som helst intressant. Båda såg ut som att jag försökte plåga dem när jag gav dem napp.
Mini har inte varit särskilt intresserad av mat (men det blir allt bättre), medan de två äldsta tyckte att det var superkul att börja äta riktig mat. Mini vill helst bara ha bröstet.
2. Barn är ändå ganska lika. Det är fascinerande att se barnen lära sig saker i ungefär samma tempo och på ungefär samma sätt trots allt. Treåringen har nyss lärt sig cykla på trampcykel (balanscykel innan är guld, då lär de sig tramporna på nolltid när man väl byter över), och det har hon gjort på samma sätt som storasyster. Mini lär sig rulla runt, är lika frustrerad som äldsta var när hon var liten och ville kunna saker men inte klarade det än. Det är coolt att ha ungarna med ganska exakt tre års mellanrum, för då ser man verkligen stegen de tar.
3. Begagnat är så klart awesome. Förutom blöjor och någon napp (vilket jag ju ändå testade) har jag inte köpt något nytt till mini. Vi hade sålt vagnen och donerat det mesta av babykläderna, så jag fick ju köpa det, men det köptes på loppis eller via Marketplace. 4 000 för en (helt ny, oanvänd) vagn istället för 10 000 känns bra (och jag borde kunna sälja den för åtminstone 2 000 också). Begagnade bebiskläder finns i enorma mängder, så det är bara att välja och vraka. Även sjal köpte jag begagnad.
4. Skötbord på golvet FTW. Jag slutade med skötbord redan när första var liten, sålde det och har sedan dess bytt blöja på en skötbädd på badrumsgolvet. Tillgång till vatten och ungen kan inte rulla över någon kant och trilla i golvet. Med tanke på mängden ungar jag träffat på akuten som trillat ner från någon möbel är detta bra riskminimering.
5. Trean hänger verkligen mest med. Hon har två storasystrar jag måste ta hänsyn till, ta hand om, och underhålla. Mini får sitta i selen när jag lagar mat, får hänga med till lekland och lekplatser, får titta på när vi gör vad vi behöver göra.
Trean är på en massa sätt enklast hittills, för de stora tjejerna leker med varandra, sexåringen hjälper treåringen med diverse saker, och båda två älskar mini. Mini tycker att storasystrarna är jätteroliga, och barnen har ett sätt med bebisen som får henne att skratta hejdlöst. I jämförelse var det tufft att få nummer två, för då behövde ettan hjälp med diverse och jag hade ingen annan som kunde hjälpa så satt jag och ammade och äldsta behövde hjälp var det bara att lösa det.
6. Man är en lugn förälder. Nu har jag aldrig varit den hispiga typen av förälder, utan för det mesta ganska lugn med att låta barnen utforska världen, men med trean är det ett ännu större lugn. Som sagt ovan är det inte mycket som oroar. Om kiddo sköter magen var femte dag eller varje dag, så länge hon verkar må bra är det okej. Om hon inte är förtjust i mat (och det var hon verkligen inte i början, bättre nu) så kommer det lösa sig med tiden. Om hon inte gillade vagn i början så kommer lär hon sig efter ett tag (det gjorde hon). Och så vidare.
Det finns säkert många fler lärdomar, men de är några som kommer till mig just nu. Nu ska jag gå och se äldsta ha skolavslutning från förskoleklass, och sedan är det födelsedagsfirande och sommarlov!
Det är inte jätteroligt att bo i, framför allt inte med tre barn, men det kommer bli toppen när det är klart åtminstone.
Vi hade tre sovrum på bottenplan (huset består av bottenplan samt källare), men behov av fyra. Visst, barnen kan dela, men vi har så pass långt mellan barnen att det inom en inte allt för avlägsen framtid ändå hade önskats sina egna krypin. Sexåringen tycker att det är VÄLDIGT skönt att kunna stänga om sig när treåringen vill ”vara med” på allting och pilla med alla sexåringens prylar. Så blir det sannolikt inom ett par år med tre- och sexåringen gentemot Baby Bus (som bara är sex månader och därmed inte särskilt busig – än).
Mitt och makens sovrum var ganska onödig stort för ett ställe vi bara sov i och förvarade våra kläder. 22 kvadratmeter är ju trots allt en lägenhet för många. Så vi bestämde oss för att dela av rummet i två och därmed skapa tre barnrum bredvid varandra. Dessutom ligger de med dörren ut mot allrummet, som numera istället är pysselrummet. Det blir toppen.
Andra alternativ övervägdes innan vi kom på den här lösningen: att lägga på ett nytt våningsplan (hade gått på två mille typ), eller att flytta ner sexåringen i källaren (inte optimalt av flera anledningar).
Att dela av vårt rum kommer kosta i storleksordningen 20-25 000 kr när allt är klart, inräknat nya dörrar men utan att räkna arbetstiden för maken och svärfar. Material (reglar, gipsskivor, isolering, mm), elektriker, och ventilationstekniker (för att ett av rummen annars kommer sakna ventilation) ingår. Framöver kommer vi också sätta in ett nytt fönster i det ena rummet, som annars knappt har något ljusinsläpp.
Exakt vad kostnaden blir får vi se efteråt. Aningen mindre än två miljoner för en ny våning blir det i alla fall.
Jag är lite av en blandad kompott av intressen – jag jobbar som läkare, jag forskar inom hjärt-kärlsjukdom, och jag drivs av viljan att hjälpa folk till bättre mående och bättre privatekonomi. Dessutom skriver jag böcker, bakar tårtor, är mamma till tre underbara barn och gift med världens bäste man. Den här bloggen fokuserar framför allt på privatekonomi och allra mest på hur man hittar en balans i livet.
Köp min bok!
”I could not put your story down except when I had to. You have written a compelling, readable, entertaining book.”
~ A-M Mawhiney, author
Plugga bättre
Förbättra din studieteknik i 10 steg
Cosmonomics @ Instagram
This error message is only visible to WordPress admins
Error: No feed with the ID 1 found.
Please go to the Instagram Feed settings page to create a feed.
Affiliates
För aktier och fonder
Avanza
På Avanza har vi alla våra aktieinnehav, och har haft i flera år. Den användarvänligaste appen med alla funktioner vi behöver.
SAVR
Uppstickaren SAVR med lägre priser på fonder. Jag har flyttat vårt fondsparande till SAVR eftersom även små skillnader procentuellt blir stora pengar när man sparar i många år.
Webbhotell
One.com
Jag använder One.com för Cosmonomics såväl som för alla siter jag sköter via LCV Konsult AB. De har bra priser och fantastisk service och jag har varit nöjd med dem i över tio år.
Fotoböcker mm
Jag älskar fotoprodukter och gör två fotoböcker för varje år, plus när vi åker på semester, och dessutom är det julkort och väggkalendrar. Smartphoto har bra kvalitet och bra priser, och därför använder jag dem frekvent.
Telefoni
Vimla
Billigare telefoni med Vimla – ingen uppsägningstid, ingen bindningstid, och inga dolda avgifter.
