Detta inlägg innehåller annonslänkar till Avanza och SAVR.
Vecka sju av Årsutmaningen – den här gången är det dags att investera dina första kronor på börsen. Trots att jag tycker att majoriteten av pengarna ska gå till bufferten om du inte har en sådan, är det bra att ta ett första steg in i börsen redan nu. På sikt är det där dina pengar ska bo, jobba och föröka sig, så det är bra att vänja sig.
Vad är börsen?
Om du redan har koll på vad börs, aktier och fonder är, hoppa över det här och gå till nästa rubrik. Det här är inte på något sätt heltäckande, bara en väldigt snabb intro. Vill du läsa mer finns det många böcker om börsen och aktier.
En börs är en marknadsplats där man köper och säljer olika saker till marknadspris. De vanligaste är börser för aktier och andra finansiella instrument ((…)) För att möjliggöra handel används en mäklare som mäklar transaktioner, ofta kallad för börsmäklare.
Så på börsen kan man köpa aktier, som är en liten del av ett aktiebolag, om det aktiebolaget är noterat på börsen. Exempel på företag som finns på svenska börsen är H&M, Astra Zeneca, ett gäng banker, med många fler (totalt ca 300 på Stockholmsbörsen/Nasdaq, ytterligare på Nordic Growth Market, NGM), och på den utländska marknaden finns sådant som Alphabet (som äger Google), Apple, Microsoft, Disney, och många, många fler.
Priset på aktierna bestäms av marknaden, hur man värderar företaget. Om många vill köpa går priset upp, om många vill sälja går priset ner, ungefär, i sin tur baserat (oftast) på hur företaget går. För att köpa eller sälja aktier betalar man en avgift, courtage, som bestäms av börsmäklaren.
Vill man slippa köpa enskilda aktier (alltså slippa välja företag själv) kan man istället köpa fonder. Wikipedia igen:
En investeringsfond är en samling av en rad olika värdepapper, ofta kallad för portfölj, som ägs av många människor tillsammans, vilka är andelsägare. Portföljen kan bestå av olika typer av aktie- eller räntebaserade värdepapper. En fondandelsägare är ägare till en del av fondens förmögenhet.
En fond kan förvaltas aktivt eller passivt. Vid aktiv förvaltning är det en person (eller flera) som bestämmer vilka bolag som köps och sälj i fonden enligt riktlinjer som satts upp för fonden. Dessa personer vill givetvis ha betalt, vilket betyder att avgiften du betalar för fonden blir högre än för en passivt förvaltad fond. En passivt förvaltad fond, eller indexfond, följer istället ett marknadsindex. Därmed behövs ingen förvaltare som ska ha betalt, och fondavgiften blir betydligt lägre. Ibland fuskar fondbolagen med sina indexfonder och kallar dem aktiva, vilket gör att de tar ut högre avgifter trots att de har väldigt låga omkostnader. För fonder betalar du inget courtage, utan en procentuell avgift på den mängd pengar du har investerade.
Sikta på att hitta indexfonder med låga avgifter i första hand. När du blir mer varm i kläderna kan du, om du vill, göra aktiva val att köpa dyrare fonder – men indexfonder är och förblir en bra grund oavsett din kännedom om börsen.
Skapa ett konto hos en nätmäklare
Det finns två större nätmäklare i Sverige, Avanza (affiliatelänk, använd gärna så stöttar du bloggen) och Nordnet. Utöver dem går det att köpa och sälja aktier och fonder via många vanliga banker. För något år sedan tillkom uppstickaren SAVR där du kan köpa fonder till en lägre avgift. Jag har skrivit mer om SAVR här.
Vill du göra det här extra enkelt, och slippa ens lägga ut en hundralapp? Använd min länk till SAVR, så får du 100 kr investerade i SEB Hållbar Sverige Indexnära, en indexfond med låg avgift (jag får ingenting på den länken). Vill du vara snäll mot bloggen, använd istället den här affiliate-länken till SAVR.
Det finns även ”fondrobotar”, som till exempel Lysa. Där svarar du på frågor om din riskbenägenhet, sparhorisont, med mera, vilket slutar med ett förslag från Lysa om hur du bör investera. Sedan sätter du helt enkelt upp ett månadssparande och Lysa sköter allting, så att du kan glömma allt vad investeringar heter, mot en avgift. Jag har inte använt Lysa, men det gör IGMR.
Att skapa konto hos nätmäklarna är enkelt. Jag har konton hos såväl Avanza och Nordnet som SAVR. Vill du bara investera i fonder – vilket är en bra början om du är helt ny på börsen – kan du hålla dig till SAVR, alternativt automatisera det med Lysa. Det kostar ingenting att öppna eller ha konto hos någon av nätmäklarna – deras intäkter kommer från courtage vid köp och sälj av aktier, respektive från en procentuell avgift på fonder. Vanliga banker tar ibland ut skalutgifter för konton, undvik dessa. SAVR tar ut en plattformsavgift, men den är baserad på hur mycket pengar du har på SAVR, och blir alltså noll om du inte har några pengar på kontot där. SAVRs plattformsavgift är inräknad i kostnaden för fonderna, så när du tittar på avgiften är det allt du betalar för den (och den är ändå lägre än på Avanza och Nordnet).
På ditt nyöppnade konto bör du sedan öppna ett investeringssparkonto, ISK. ISK är ett schablonbeskattat konto för köp och sälj hos börsmäklaren, så att du istället för att betala 30 % skatt på vinster betalar du 0,375 % (2020 och 2021 års skattesats) på kapitalet som står på kontot oavsett om du gör vinst eller förlust. Du slipper också krånglet vid deklaration jämfört med ett aktiefondkonto (AF-konto). Alternativet till ISK är en kapitalförsäkring (KF), mer om det här.
Vad ska du investera i?
När du har öppnat konto är det dags att investera. I rubriken till det här inlägget står det hundralapp, men du kan välja mer eller mindre efter vad din ekonomi tillåter. I första hand ska du som sagt prioritera att betala av dina skulder och skapa en buffert. En del fonder har minimikrav på 100 kr (några säkert mer än så), men många har lägre minimikrav än så.
Några fondtips för din hundralapp:
Avanza: Avanza Global (årlig avgift om 0,10 % av investerat kapital)
Nordnet: Nordnet Indexfond Global, USA eller Europa (samtliga 0,20 % i avgift)
SAVR: Vanguard US 500 Stock Index Inv USD Acc (0,20 % i avgift), SEB Hållbar Sverige Indexnära (0,24 % i avgift)
Dessa är inte de fonder som avkastat bäst senaste året eller åren, men är billiga indexfonder som utgör en bra grund eftersom de alla följer breda index på stora marknader. Avanza har sin gratisfond Avanza Zero, men den följer OMXS30, alltså de 30 största bolagen på Stockholmsbörsen, och är således förhållandevis smal.
Till Avanza och Nordnet tror jag att man måste ha satt över pengar innan köp (men det kan man göra snabbt med Swish åtminstone till Avanza), medan SAVR kan dra direkt från ett kopplat bankkonto. På samtliga nätmäklare kan du sätta upp ett automatiskt månadssparande direkt till en eller flera fonder, där pengarna dras från valt bankkonto.
Hur känns det att ha gjort din första investering? Vilken fond valde du? För dig som investerat sedan tidigare, vilka fonder föredrar du? Har du testat SAVR?
Sjätte veckan av Årsutmaningen är här. Den här veckan är det dags att ta tag i att bygga en buffert.
Vad är en buffert?
En buffert är en pengakudde som du kan använda när det kommer oväntade utgifter. En buffert är en trygghet som du kan luta dig mot när något oväntat händer.En av fem klarar inte av en oväntad utgift på 12 000 kr – en buffert hjälper dig att bli en av de andra 80 % istället.
Hur stor ska bufferten vara?
Det är en mer eller mindre ständig diskussion inom den privatekonomiska sfären gällande hur stor bufferten ska vara. Det enkla svaret på hur stor bufferten ska vara är att det inte finns ett enda svar. Buffertens storlek beror på följande:
Din ekonomi i övrigt
Har du några miljoner investerade är behovet av en buffert förmodligen mindre än om du har noll kronor på kontot. Däremot spelar det inte så stor roll vad du har i lön, eftersom någon med hög lön som gör av med hela sin inkomst är i samma riskabla situation som någon som har lägre lön och gör av med hela sin inkomst.
Din familjesituation
Det är stor skillnad på om du är är ett singelhushåll, eller om du har barn (eller någon annan) att försörja.
Din boendesituation
Att bo i hus är större risk för ekonomin än att bo i bostadsrätt, och att bo i hyresrätt är allra minst risk.
Dina övriga åtaganden
Om du har bil, båt, fritidshus, med mera, måste detta givetvis räknas in i hur stor buffert du har, eftersom varje åtagande innebär att det kan hända något som kräver pengar för att fixas.
Många baserar sina uträkningar om hur stor bufferten ska vara på inkomsten (till exempel tre eller sex månadslöner), men jag (och många med dig) tycker att det är rimligare att basera bufferten på utgifterna. Det är ju trots allt det du faktiskt gör av med, alldeles oavsett om utgifterna är större (om du lever på lån) eller mindre än inkomsten.
Personligen tycker jag att någonstans mellan tre och sex månaders utgifter passar mig och min familj väl. Då äger vi ett hus, bil, och har två barn, men har samtidigt ett ordentligt kapital på börsen som trots allt finns om allt skulle gå åt skogen samtidigt. Det finns de som argumenterar för ett helt års inkomster i buffert, men man får väga säkerheten av detta mot utebliven avkastning (om motsvarande mängd pengar skulle vara investerade på börsen). Andra argumenterar för att man bör investera istället, och mer eller mindre skippa budgeten. Vad svaret blir för just dig – när du sover gott om natten – vet bara du.
Hur bygger man en buffert?
Det enkla svaret är att man bygger buffert på samma sätt som man gör allt annat i privatekonomi: successivt. I din budget som vi gjorde för två veckor sedan skulle du ha med en post för sparande, helst 10 % av din nettolön. Har du ingen buffert så bör detta sparande gå till din buffert tills den når nivån du bestämt dig för.
Sätt upp en automatisk överföring till ditt buffertkonto (om du inte gjorde det redan när du gjorde din budget vecka 4), som dras samma dag som din lön kommer in, för att vänja dig vid att du har mindre att röra dig med. För att inte riskera att nalla av bufferten när du inte borde rekommenderar jag att du har din buffert på en annan bank än din vanliga. På så sätt krävs det mer energi för att komma åt pengarna, jämfört med om du ser dem i listan när du loggar in på din vanliga bank.
Bufferten ska inte investeras på börsen. Bufferten bör finnas tillgänglig på ett bankkonto, gärna ett med så mycket ränta du kan hitta samtidigt som du har insättningsgaranti, så att du inte råkar behöva den samma dag som börsen går ner 20 %. Detta innebär att bufferten över tid minskar i värde eftersom räntan inte överstiger inflationen, men det är priset man får betala för tryggheten.
Vad ska bufferten användas till?
Oväntade utgifter, med betoning på oväntade. Det innebär att buffertsparandet inte ska användas till semesterresor eller julklappar – det är inte oväntade utgifter. Bufferten kan också användas om du t ex skulle bli av med jobbet, eller om du blir sjukskriven. Till syvende sist bestämmer du själv vad bufferten får användas till, men min rekommendation är att vara restriktiv så att den finns när du väl behöver den.
Behöver du använda dig av din buffert, se då till att månaderna som följer används för att fylla upp bufferten till den nivå du bestämt på förhand.
Hur tänker du med storleken på bufferten? Har du den på en annan bank än ditt lönekonto? Vad tycker du att bufferten är till för?
För ett tag sedan träffade jag en bekant och halkade – via diskussion om pensioner – in på ämnet sparande. Hen har ett par år kvar till pension, och hade en längre utläggning om nivån på de kommande pensionsutbetalningarna kommer bli. Det hade tydligen varit ett huvudbry, eftersom hen under lång tid haft en delad anställning med två huvudmän, och därför var det där med pension högst oklart fram tills nyligen.
Nu var hen tacksam eftersom det kommit fram att hen, istället för att få ca 40% av sin nuvarande lön i pension, istället kommer få runt 70%.
Och det var ju tur det, för ”Det hade aldrig gått på bara 40%.”
Ungefär där trillade vi in på diskussionen om sparande, eftersom jag ryckte på axlarna och sa att jag inte är så brydd med vad pensionen blir. Vårt privata sparande är det som kommer trygga min pension, inte det offentliga.
Hen då, med en årslön på uppåt 1,5 miljon före skatt (i lön, hen driver också eget aktiebolag)?
Hen har inte en krona sparad.
Jag vet att det är så här. Jag vet henoms livsstil, jag vet att bara för att man har hög lön så betyder det inte att man har en intelligent inställning till pengar. Men… ändå. Jag fick en smärre chock. Det är ingen korkad person, hen är riktigt smart och har titlarna för att bevisa det. Ändå hade hen ingen aning om att det finns något som heter ISK (kommentaren när jag sa att vi får motsvarande en månadslön i utdelningar var, ”Jamen sen är det ju 30% skatt på det”, och såg ut som ett frågetecken när jag sa, ”Nej, vi har dem på ett ISK” – ”Vaddå ISK?”).
Det var till och med så illa att hen berättade att med den nuvarande inkomsten är det ibland svårt att få ihop det. Pengarna rinner mellan fingrarna.
Nu har hen inga större bekymmer att hitta extragig vid sidan av, och få bra betalt för det, så gissningsvis (förhoppningsvis) blir det väl okej ändå (och så blev ju pensionen bättre än väntat). Men ändå. Hen är typexemplet på lifestyle inflation, på hur en hög lön innebär höga utgifter. Det är stort hus, sommarhus, renoveringar, fin båt, fina bilar, dyra viner, dyr mat, resor, och så vidare.
När man väntar sig att inkomsterna alltid kommer att stiga, då förstår jag att det blir en oro när pensionen närmar sig.
Jag och maken har tillsammans inte lika höga inkomster som hen har, men vi har ändå ett snitt över året på 40% sparande. Vi har fortfarande många år av jobb kvar (eftersom vi inte är intresserade av tidig pension, bara jobb på egna villkor), och vår ekonomiska position är redan betydligt bättre än min bekants. Det är jag stolt över.
Tyvärr fanns inget intresse för att lära sig heller. ”Det finns ju inget att spara”, lydde devisen, för lönen tog ju hela tiden slut.
Stöter ni på den här typen av människor runtom er?
Vill du börja se över din ekonomi? Jag har en liten serie som heter Var börjar man?
Dags för ett nytt år. Jag hoppas intensivt att det blir bättre än det förra.
Vi satte upp mål även förra året, och har följt upp hur de gick, men jag skrev dem inte på bloggen vilket känns lite synd. 2019 skrev jag om våra mål på bloggen, så nu skriver jag om våra mål för 2021 här.
Ekonomi
Vi har satt upp ett nytt sparmål igen, det är första grejen vi gör varje år. Förra året slog vi sparmålet med 29 %, delvis på grund av att vi fick en extra hoper pengar i julklapp, men allra mest för att vi faktiskt sparade en herrans massa pengar förra året. Vi hade klarat vårt mål i vilket fall som helst, vilket jag är stolt över. För det här året har vi höjt sparmålet med ytterligare 12,5%.
Utdelningsmålet är satt till 42 000 kr. Det återstår att se om företagen som förra året lät bli att ge ut utdelningar startar upp igen det här året, och hur utdelningen i så fall blir.
Investera alla utdelningar. Vi plockar inte ut något från börsen när det väl satts in där, och för utdelningarna gäller samma sak. De behöver dock inte återinvesteras i samma aktier.
En sparkvot på i snitt minst 40 % över året. Jag (för det är mest jag som bryr mig om sparkvot) tycker att det är ett lagom mål, där vi inte försakar något men samtidigt sparar gott om pengar varje månad.
Något mål för hur våra portföljer ska gå sätter vi inte och det beror givetvis på att vi inte vet hur börsen går. Någon-några procentenheter bättre än börsen är och har varit målet de senaste åren, och det har vi lyckats med. Lyckas vi inte med det över tid får vi lägga över pengarna i indexfonder istället…
Hushåll
I vår och sommar utmana oss själva att ha så lite sopor som det går. Innan yngsta dottern föddes var vi nere på 3-6 kg/månad under sommarmånaderna (då vi gjorde bokashi av matsvinnet, och återvann nästan allt annat), men när man har ett barn med blöjor är det svårare. Ny utmaning på detta i sommar.
Fortsätta hålla nere matsvinnet på de låga nivåer vi numera lyckats trycka ner dem till. Detta är något jag är stolt över.
Jobb
Göra klart mitt första år av specialisttjänstgöring.
Publicera minst en, helst två, vetenskapliga artiklar, varav en den sista i min avhandling. Om den sistnämnda är färdig nog att skickas till tidskrift innan årets slut kommer jag också vara nöjd.
Genomföra en eller två forskningskurser.
Om konferenserna börjat köras igen, presentera ett abstract på en sådan konferens.
Renoveringar/huset
Eventuellt hitta ett nytt hus att flytta till. Vi har av olika skäl bestämt oss för att flytta, men kommer inte göra det med mindre än att vi hittar Det huset.
Renovera yttertrappan.
Hälsa
Hålla mig på min målvikt som jag nådde i december.
Gå 10 000 steg om dagen i snitt.
Träna minst tre gånger i veckan, antingen hemma eller på gym (om Covid-restriktionerna börjar tillåta det senare igen).
Bloggen
Skriva inlägg varje vecka för Årsutmaningen, och förhoppningsvis inspirera folk till att göra förändringar i sina liv.
90 000 unika sidvisningar över året. Jag ökade med 15 % mellan 2019 och 2020, så ytterligare knappt 15 % är förhoppningsvis görbart.
Skrivande/eget företag
Översätta min roman till engelska (just nu 8 kapitel gjorda) och publicera den. (Jag tror en fantasybok har betydligt större marknad på engelska än svenska, därav översättningen).
Sälja 50 böcker av min roman.
Översätta andra boken i serien till engelska.
Bygga min författarsida.
Skriva tredje boken i serien (på engelska redan från början för att underlätta för mig själv!).
Publicera min studietekniksbok, ”Förbättra din studieteknik” som främst riktar sig till läkarstudenter. Det här målet har jag faktiskt redan uppnått!
Så, det var målen för 2021. En del av det känns mer ambitiöst än annat. Sparandet kommer förmodligen mest gå på autopilot, vi gör inte så stora justeringar där längre eftersom vi sedan länge optimerat till något vi är fullt nöjda med. Skrivandet kommer bli mest utmanande, och vi får se vad som ros i land vad gäller forskningen – en del av det ligger utanför min circle of influence…
Vecka 4 av årsutmaningen – dags för något som vissa tycker är toppen, medan andra verkligen inte gillar det: Budgeten.
Förra veckan tittade du på hur dina utgifter har sett ut bakåt i tiden – nu ska du göra en plan för framtiden. Du vet hur stora dina inkomster är, så nu ska dina inkomster fördelas på ett sätt som tjänar dig och din framtid. Redan förra veckan delade du in dina utgifter i kategorier, så använd nu samma kategorier när du ska göra din budget.
Sparande
Sparande kan läggas till först eller sist i budgeten, men mitt förslag är att det är det första du skriver in. På så sätt lurar du dig själv och din hjärna att tro att du har en mindre mängd pengar att spendera på annat. Denna princip kallas ”pay yourself first”, eller betala dig själv först, eftersom du betalar in till din egen framtid. Sätt samtidigt upp en automatisk dragning på motsvarande summa från ditt lönekonto till ett annat konto – buffertkonto eller investeringskonto, beroende på var du är i din sparresa – så att du vänjer dig vid att det är pengar du inte har tillgängliga.
Hur mycket ska man spara då? 10 % av lönen efter skatt är den gängse rekommendationen, även om vi inom FIRE-rörelsen tycker att det är en låg summa att spara. Har du inte sparat alls tidigare är det en bra start, så kan du öka successivt.
Fasta kostnader
Börja sedan din budget med dina fasta kostnader. Fasta kostnader är sådana som inte förändras nämnvärt, och som du inte kommer undan. Hit räknas ränta och eventuell amortering på bolån, alternativt hyra om du bor i hyresrätt, kostnader för el, vatten, värme (om de inte ingår i hyran), internetabonnemang, och kostnad för förskola/fritids för barn.
Du kan givetvis ha fler fasta kostnader (bil- och hemförsäkringar kan räknas till fasta kostnader), men dessa är exempel som många har. Placera ut dem under rätt kategorier i din budget.
Rörliga kostnader
Sedan kommer alla kostnader som du kan påverka och som inte är lika varje månad. Hit hör mat, nöjen, streamingtjänster, kläder, med mera. Utifrån det underlag du skapade förra veckan, gör nu en uppskattning för hur mycket du kan klara dig på och fortfarande vara nöjd med livet. Om du tidigare haft en budget som precis gått ihop utan utrymme för sparande kommer du nu, eftersom du ska sikta på att ha ett sparande, behöva dra ner på något eller några kategorier.
Om du inte har något sparat, och därmed inte har någon buffert att ta av om du får oväntade utgifter, bör du även budgetera för detta. Skapa en kategori som heter ”oväntade utgifter” och sätt en summa där. Om du inte behövt utnyttja denna summa en månad, för över den till ditt sparande istället (till din buffert). ”Oväntade utgifter” är inte tänkt för sådant som ett spontant klädinköp för att du hittade en supersnygg tröja (det går under ”Kläder”), utan just för oväntade utgifter som om diskmaskinen går sönder eller du behöver ett oväntat besök hos tandläkaren. När du har en buffert på plats – och vi kommer dit vecka 6 – behöver du inte längre ha denna kategori kvar, om du inte vill.
50-30-20-budgeten
50-30-20-budgeten (skapad av en konkursexpert och amerikansk senator vid namn Elizabeth Warren) är ett sätt att fördela sina utgifter. Enligt denna idé ska 50% av dina inkomster gå till ”needs”, 30% gå till ”wants”, och 20% gå till sparande och/eller att arbeta ner skulder. Detta är en bra utgångspunkt för din budget.
”Needs” (behov) ska utgöra max 50 % av din inkomst (efter skatt). Denna kategori inkluderar boendekostnader, mat, transport (som är nödvändig, inte nöjeskörning), försäkringar, mm.
”Wants” (vill ha) ska utgöra max 30 % av din inkomst, och består av sådant som nöjen, restaurangbesök, hobbies, gymkort, resor, kläder som inte är nödvändiga, m m.
De sista 20 % ska gå till ditt sparande (helst 10 % eller mer), eller till att arbeta av dina skulder. Ju mer skulder du har, framför allt om de är dyra sett till räntor och avgifter, desto mer av dessa 20 % bör gå till att betala av skulderna.
Detta tankesätt kan hjälpa dig att avgöra hur mycket du ska lägga på varje kategori i din budget. Givetvis är det inget komplett svar på hur mycket du ”får” lägga på varje kategori, och ibland är det svårt att avgöra om något är ett ”want” eller ”need” (i Sverige är en ordentlig vinterjacka nog ett ”need”, men en andra vinterjacka är snarare ”want”), men det kan ge en fingervisning.
Livets roliga
En budget – eller privatekonomi över huvud taget, för den delen – handlar inte om att minimera allt och leva som en asket. Att hantera sin ekonomi handlar om att göra val. Tänk på de drömmar och mål du satte vecka 1 – hur kan din budget hjälpa dig att leva i enlighet med dina drömmar? Vad värderar du? Du behöver inte dra ner varje kategori till absolut minimum (såvida du inte är djupt i skuldsättning och faktiskt behöver börja med att gräva dig ut), utan lägg en budget där du får använda en del av dina pengar till sådant du värderar. Det kan vara att göra utrymme för ett restaurangbesök i månaden, för att köpa ”craft beer” (som killarna i How to money-podden gör), eller något helt annat. Jag värderar till exempel att få göra mina fotoböcker, trots att en fotobok när jag är klar med den oftast kostar tusenlappen (de är rätt många sidr!), och vi har också gett oss själva utrymme till en större matbudget än vi skulle kunna ha, eftersom vi värderar det.
Poängen är att man inte kan ha stora utgifter i alla kategorier – men har man låga utgifter i de flesta kategorier, då håller oftast budgeten för att du ska kunna unna dig i någon kategori. Ekonomisk frihet i framtiden ska inte ske på bekostnad av att livskvalitén i nuet blir sådan att du inte vill fortsätta med det.
Excel, app eller papper och penna?
Själv använder jag Excel för att följa mina utgifter, men det finns flera appar som gör samma sak. Bankerna har också blivit allt bättre på att göra en egen sortering av dina utgifter så att du kan få ut dem på så sätt, men det fungerar givetvis bara om du använder samma bank för allting (det gör inte jag). Du kan givetvis också använda gammalt hederligt papper och penna (men tappar då trevliga funktioner som att kunna räkna ihop summor automatiskt). Det viktigaste är att använda en metod som fungerar för dig.
Vill du ha en Excelfil för budget, utgifter och inkomster? Ladda ner Cosmonomics Excelfil genom att klicka på länken nedan.
Det viktiga är att du, när du är klar med din budget, faktiskt använder den. Återkom regelbundet till den och skriv ner dina utgifter efter hand som de händer, åtminstone någon gång i veckan i början, för att hinna korrigera om det är något som drar iväg alldeles för mycket. Gör du allting enbart i efterhand vid månadens slut kommer du inte kunna korrigera något.
Tredje veckan av Årsutmaningen är kommen och det är dags för lite mer siffror. Förra veckan tittade du på var du är någonstans på din finansiella väg, den här veckan är det dags att titta på hur ditt kassaflöde ser ut.
Varför behöver du veta ditt kassaflöde? För att om du ska komma åt det håll du vill på din finansiella resa, så måste du veta vad du har att jobba med.
Kassaflödet består av allt du har in och allt du har ut varje månad. Du kan göra den här övningen med papper och penna, eller i Excel, eller på något annat sätt som du föredrar.
Inkomster
Till att börja dina inkomster. Här ingår till exempel:
Lön
Föräldrapenning, sjukpenning, och/eller andra ersättningar från Försäkringskassan
Studiebidrag/studielån
Bidrag av olika slag (barnbidrag, bostadsbidrag, socialbidrag, mm)
A-kassa
Side-hustle-inkomster såsom att sälja begagnat, hyra ut prylar, mm
Hyresintäkter
Utdelningar – om du tar ut dem och inte återinvesterar dem
Om du har ett ojämnt inflöde av pengar kan du t ex ta ett snitt på de senaste tre eller sex månaderna.
Utgifter
Därefter kommer dina utgifter, som förmodligen kommer ta längre tid än det tog att skriva ner dina inkomster. Det enklaste brukar vara att ta ett kontoutdrag från det konto-/kreditkort du använder dagligdags. Använder du mycket kontanter blir det en lite större utmaning, men det är förmodligen inte så många som gör.
Utöver det som ligger på ditt kontoutdrag, glöm inte sådant som betalas mot faktura, autogiro, eller Swish, om det inte betalas från samma konto som ditt kort är kopplat till.
Dela upp dina utgifter i kategorier som du tycker är relevanta. Förslag på grundkategorier är:
Boende (hyra, el, värme, vatten, bolån, mm)
Mat (i butik och på restaurang, snacks, take-away-kaffe, mm)
Transport (drivmedel, pendelkort, bilförsäkring, mm)
Kläder (inklusive skor, ytterkläder)
Övrigt (det som inte passar i övriga kategorier)
Tycker du att någon annan kategori är relevant, lägg till det som passar dig och ditt liv. Har du djur, lägg till en djur-kategori (för försäkring, mat, leksaker, utrustning, mm). Har du något specialintresse kan det vara en idé att lägga till det som egen kategori, så att du får se hur mycket pengar som går dit. Abonnemang kan vara en egen kategori (t ex gym, Netflix, Spotify, Viaplay, Storytel, Nextory, mm), och försäkringar kan vara en egen kategori.
Har du utgifter som bara kommer någon eller några gånger om året, såsom försäkringar? Gör ett snitt på vad de kostar per månad, så att du får med även den kostnaden. Alternativt, om de är relativt jämt fördelade över året, ta in en av dem (hela kostnaden) och strunta i resten.
Vill du ha en Excelfil för budget, utgifter och inkomster? Ladda ner Cosmonomics Excelfil genom att klicka på länken nedan.
I det här läget behöver du inte göra något åt dina siffror. Det är bara för att ta fram var du är i nuläget, så att du har något att jobba med framöver.
Har du några reflektioner när du ställt upp dina inkomster och utgifter? Var det som du väntade dig? Är det någon kategori som är större än du väntade dig? Finns det något du direkt känner att du vill börja jobba med?
Vi kommer jobba med dem på olika sätt det närmsta året, men tycker du att det är något särskilt du vill börja titta på så gör det, så klart.
Jag är lite av en blandad kompott av intressen – jag jobbar som läkare, jag forskar inom hjärt-kärlsjukdom, och jag drivs av viljan att hjälpa folk till bättre mående och bättre privatekonomi. Dessutom skriver jag böcker, bakar tårtor, är mamma till tre underbara barn och gift med världens bäste man. Den här bloggen fokuserar framför allt på privatekonomi och allra mest på hur man hittar en balans i livet.
Köp min bok!
”I could not put your story down except when I had to. You have written a compelling, readable, entertaining book.”
~ A-M Mawhiney, author
Plugga bättre
Förbättra din studieteknik i 10 steg
Cosmonomics @ Instagram
This error message is only visible to WordPress admins
Error: No feed with the ID 1 found.
Please go to the Instagram Feed settings page to create a feed.
Affiliates
För aktier och fonder
Avanza
På Avanza har vi alla våra aktieinnehav, och har haft i flera år. Den användarvänligaste appen med alla funktioner vi behöver.
SAVR
Uppstickaren SAVR med lägre priser på fonder. Jag har flyttat vårt fondsparande till SAVR eftersom även små skillnader procentuellt blir stora pengar när man sparar i många år.
Webbhotell
One.com
Jag använder One.com för Cosmonomics såväl som för alla siter jag sköter via LCV Konsult AB. De har bra priser och fantastisk service och jag har varit nöjd med dem i över tio år.
Fotoböcker mm
Jag älskar fotoprodukter och gör två fotoböcker för varje år, plus när vi åker på semester, och dessutom är det julkort och väggkalendrar. Smartphoto har bra kvalitet och bra priser, och därför använder jag dem frekvent.
Telefoni
Vimla
Billigare telefoni med Vimla – ingen uppsägningstid, ingen bindningstid, och inga dolda avgifter.
