Redan femte veckan på Årsutmaningen, tänk vad fort det går – det har redan blivit februari. Om du hängt med i utmaningen har du vid det här laget koll på varför du gör det här, på ditt nettovärde, dina inkomster och utgifter, och du har en budget. Så vad är nästa steg?
Den här veckan kommer vara väldigt olika för olika personer som läser det här, eftersom vi ska titta på skulder och hur man kan börja beta av dem. Vissa har väldigt låg skuldsättning, andra desto högre men med bra villkor, och en del har höga skulder till dåliga villkor.
Vad är bra och dåliga villkor?
I princip har studielån och bolån bra villkor. Visst kan man ha något sämre villkor än grannen vad gäller bolånen, men över 2,5 % i ränta tror jag att det är få som har idag (så länge vi pratar om lån upp till 80 % av bostaden, har man tagit blancolån för resten är det en helt annan historia). Räntan på studielånen ligger för 2021 på 0,05 %, så ett bättre lån än så går inte att få (om man inte får räntefritt lån från föräldrarna eller nåt!).
Dåliga villkor är lån med hög ränta. Sedan 2018 får räntan vara max 40 % över referenspunkten, men det är fortfarande en väldigt hög ränta. Lägger man dessutom till att det gärna tillkommer diverse avgifter (fakturaavgift, uppläggningsavgifter, etc) så kan den så kallade effektiva räntan (vad du totalt betalar för att ha ett lån) vara en bra bit högre, framför allt på smålån.
Mellan ”bra” och ”dåliga” villkor finns lån som ligger lite på gränsen. Till exempel ligger billån ligger på någonstans runt 5-6 % eftersom de har en säkerhet i bilen. Dessa bör i min mening också betalas av, men de har inte samma höga prioritet som blancolån.
Hur ska man ta sig an sina lån?
Det finns två metoder som framför allt läggs fram: snöbollsmetoden och lavinmetoden. Jag har skrivit om dem tidigare.
Snöbollsmetoden går ut på att skriva upp alla sina skulder från minsta till största belopp, och sedan börja betala av det lägsta beloppet. På så sätt får man relativt snabbt en känsla av framgång när man betalar av sina första småskulder, och får då energi att fortsätta. Problemet är att man inte tar hänsyn till räntan, vilket gör det till en mindre effektiv metod än lavinmetoden.
Lavinmetoden går ut på att lista alla sina skulder från högsta till lägsta ränta, och sedan börja med den med högst ränta. På så sätt får man snabbast bort de lån som kostar mest. Detta är matematiskt mest effektivt, men kan givetvis kännas lite mindre kul psykologiskt, om man känner att man behöver den där känslan av framgång som man får av snabba ”wins”.
Oavsett vilken metod man använder måste man givetvis hela tiden betala minimum på övriga lån – men det man kastar allt extra man har på, är antingen den minsta skulden (snöboll) eller den med högst ränta (lavin).
Andra tips
Oavsett vilken metod man väljer så finns det några tips utöver att bara börja betala av sina skulder.
Har du skulder hos Kronofogden, eller skulder hos Inkasso, börja med dessa alldeles oavsett ränta. Få bort skulderna hos Kronofogden eftersom många saker försvåras extremt av att ha Kronofogdeskulder och anmärkningar där, och när du inte längre är hos Kronofogden, se till så att du inte hamnar där igen.
Ring lånebolagen och förhandla med dem. Gör avbetalningsplaner och se om du kan få fryst ränta, eller till och med räkna av redan betalda räntor. Har du skulder med höga räntor som tickat på under lång tid kan du ha betalt mer än din skuld redan, och då ha ett bra förhandlingsläge.
Hopbakslån är bara bra om du får en bättre ränta på hopbakslånet än du hade på ursprungslånen. Om du har lån med 8, 12 respektive 22 % ränta är det förmodligen inte ett bra steg att byta till ett hopbakslån med 20 % ränta. Kan du däremot få ett hopbakslån med 8 % ränta är det desto bättre.
Lån med bra villkor
För bolån finns det krav på amortering ner till 50 % av bostadens värde. Bolån över 70% av bostadens värde ska amorteras med 2 % per år, mellan 50 och 70 % ska man amortera 1 %. Ytterligare krav finns om du lånar mer än 4,5 gånger din bruttoårsinkomst. Men därefter finns inget krav, och det är upp till var och en att bestämma om man vill fortsätta amortera ner sina lån. Eftersom bolån i nuläget är så billiga är det många (inklusive jag och min man) som väljer att ha kvar bolånen och istället investera våra pengar, med tanken att vi kommer avkasta mer än vad bolånet kostar. I USA verkar det vara en större grej att betala av sitt boende, men vad jag förstår är även deras räntor högre och därför är det en annan situation.
Däremot finns det ofta möjlighet att sänka kostnaden även för bolånet, framför allt om du haft lånet i flera år på samma ställe och inte förhandlat. Var inte rädd för att ringa och prata med banken – det värsta du kan få är ett nej! Har du en välordnad ekonomi kan det vara en stor fördel att ”shoppa runt” bland banker och se vem som erbjuder bäst ränta. Genom den metoden fick vi ner vårt bolån till 1,08%.
På samma sätt som diskussionen om huruvida man ska betala av bolånen, kan man diskutera huruvida man ska betala av sina studielån i snabbare takt än vad som krävs. Om du istället investerar motsvarande summa är sannolikheten väldigt stor att du får en bättre avkastning än de 0,05 % som lånet kostar. Å andra sidan är en skuld en skuld, och det känns kanske bättre att gå genom livet skuldfri. I vilket fall som helst bör studielånen vara den sista skulden du betalar av, med tanke på den låga räntan.
Sammanfattning
Det viktigaste du kan göra när det kommer till dina lån, framför allt om du har lån med dåliga villkor, är att börja betala av dem. Välj en metod som passar dig och gör allt du kan för att bli av med dem. Du kommer sova bättre på natten, och din framtid kommer bli ljusare av att bli av med dem. Och sen, när du är skuldfri: ta inga nya lån.
Hur tar du dig an dina lån? Hur tänker du kring bolån och studielån?
Tredje veckan av Årsutmaningen är kommen och det är dags för lite mer siffror. Förra veckan tittade du på var du är någonstans på din finansiella väg, den här veckan är det dags att titta på hur ditt kassaflöde ser ut.
Varför behöver du veta ditt kassaflöde? För att om du ska komma åt det håll du vill på din finansiella resa, så måste du veta vad du har att jobba med.
Kassaflödet består av allt du har in och allt du har ut varje månad. Du kan göra den här övningen med papper och penna, eller i Excel, eller på något annat sätt som du föredrar.
Inkomster
Till att börja dina inkomster. Här ingår till exempel:
Lön
Föräldrapenning, sjukpenning, och/eller andra ersättningar från Försäkringskassan
Studiebidrag/studielån
Bidrag av olika slag (barnbidrag, bostadsbidrag, socialbidrag, mm)
A-kassa
Side-hustle-inkomster såsom att sälja begagnat, hyra ut prylar, mm
Hyresintäkter
Utdelningar – om du tar ut dem och inte återinvesterar dem
Om du har ett ojämnt inflöde av pengar kan du t ex ta ett snitt på de senaste tre eller sex månaderna.
Utgifter
Därefter kommer dina utgifter, som förmodligen kommer ta längre tid än det tog att skriva ner dina inkomster. Det enklaste brukar vara att ta ett kontoutdrag från det konto-/kreditkort du använder dagligdags. Använder du mycket kontanter blir det en lite större utmaning, men det är förmodligen inte så många som gör.
Utöver det som ligger på ditt kontoutdrag, glöm inte sådant som betalas mot faktura, autogiro, eller Swish, om det inte betalas från samma konto som ditt kort är kopplat till.
Dela upp dina utgifter i kategorier som du tycker är relevanta. Förslag på grundkategorier är:
Boende (hyra, el, värme, vatten, bolån, mm)
Mat (i butik och på restaurang, snacks, take-away-kaffe, mm)
Transport (drivmedel, pendelkort, bilförsäkring, mm)
Kläder (inklusive skor, ytterkläder)
Övrigt (det som inte passar i övriga kategorier)
Tycker du att någon annan kategori är relevant, lägg till det som passar dig och ditt liv. Har du djur, lägg till en djur-kategori (för försäkring, mat, leksaker, utrustning, mm). Har du något specialintresse kan det vara en idé att lägga till det som egen kategori, så att du får se hur mycket pengar som går dit. Abonnemang kan vara en egen kategori (t ex gym, Netflix, Spotify, Viaplay, Storytel, Nextory, mm), och försäkringar kan vara en egen kategori.
Har du utgifter som bara kommer någon eller några gånger om året, såsom försäkringar? Gör ett snitt på vad de kostar per månad, så att du får med även den kostnaden. Alternativt, om de är relativt jämt fördelade över året, ta in en av dem (hela kostnaden) och strunta i resten.
Vill du ha en Excelfil för budget, utgifter och inkomster? Ladda ner Cosmonomics Excelfil genom att klicka på länken nedan.
I det här läget behöver du inte göra något åt dina siffror. Det är bara för att ta fram var du är i nuläget, så att du har något att jobba med framöver.
Har du några reflektioner när du ställt upp dina inkomster och utgifter? Var det som du väntade dig? Är det någon kategori som är större än du väntade dig? Finns det något du direkt känner att du vill börja jobba med?
Vi kommer jobba med dem på olika sätt det närmsta året, men tycker du att det är något särskilt du vill börja titta på så gör det, så klart.
Begagnade barnkläder är helt och hållet min grej. De få saker ungarna äger som är nya är i princip uteslutande köpta av någon annan (främst mormor, som då i sin tur brukar hitta grejer på rea). Jag köper såväl skor som vanliga kläder och ytterkläder. Undantaget är trosor.
Facebook: marketplace. Alla kan annonsera, annonserna är gratis. Finns hur mycket som helst där, barnkläder och annat.
Facebook: specifika köp-och-sälj-grupper. Också gratis annonser. Vissa grupper är bättre än andra, jag föredrar Linköping Bloppis-gruppen eftersom allt ligger kategoriserat, så att jag slipper försöka ta mig igenom ett helt flöde av grejer jag inte är intresserad av, utan istället kan gå direkt till t ex 98/104 i storlek på barnkläder, men här gäller det att hitta någon grupp man gillar upplägget på.
Fysiska loppisar. Finns det inte lika många av för närvarande, men de kan vara fantastiska för att hitta barnkläder. Dessutom får man ta på dem, undersöka dem för fläckar och hål.
Myrorna och andra second-hand-affärer. Har ett väldigt varierande utbud och det kan vara jättebra skick eller fullständiga motsatsen.
Tradera. Jag köper sällan eller aldrig på Tradera för jag gillar inte hela budgivningsgrejen, men det finns massor där.
Sellpy. Här har jag köpt en hel del och det tycker jag funkar bra.
Blocket. Finns en del där med, men inte lika mycket.
Vad ska man tänka på när man ska köpa begagnade barnkläder?
Försök få en uppfattning om skicket på kläderna, även om det är på bild. Förhoppningsvis är säljaren ärlig och berättar om det finns fläckar med mera, men det är de inte alltid. Fråga! Och bestäm dig för vad du accepterar. 100 kr för en hel påse kläder kan ju ändå vara okej, även om en del är mer slitet än annat. Barnkläder är ofta lite slitna när man köper dem, men det reflekteras av att priset ofta är lågt jämfört med nypris. Framför allt dagiskläder (som slits hårt) tycker jag det är helt okej om det redan finns någon mindre fläck eller så. Mindre storlekar = mindre slitet ofta, när man kommer ner i bebisålder, eftersom bebisar dels växer ur kläderna för fort och dels inte sliter så hårt på kläderna.
Är det ett rökfritt hem? Det är jätteviktigt för mig åtminstone, liksom om det är ett djurfritt hem – och om det inte är det, vilket djur? Har de varit i närheten av kläderna?
Hur långt är det att hämta kläderna? Tänk på att drivmedel och din tid också kostar.
Annat att köpa begagnat
Man kan köpa mycket annat begagnat till barn också. Här är några saker jag köpt begagnade till våra barn:
Barnvagn. När vi skulle ha en ny barnvagn hittade vi en för tusenlappen på Marketplace.
Skridskor och inlines.
Cyklar. Alla cyklar barnen fått utom en balanscykel äldsta dottern fick för ett par år sedan (som var nedsatt med 80% från ursprungspriset, så den kostade som en begagnad) har varit begagnade.
Den månad jag tycker absolut sämst om på året är äntligen till ända. Nu är det december och det innebär att folk sätter upp ljus i alla fönster och trädgårdar, så även om det fortfarande blir allt mörkare så känns det mycket mysigare än regniga, tråkiga, kolmörka november.
Inkomster
Under årets näst sista månad hade vi min lön, makens lön, lite pengar från Försäkringskassan (mina 15% föräldrapenning + barnbidrag), samt två återbetalningar (en resa i januari som inte blir av, samt en gammal tjänst via Type n Tell jag köpte för flera år sedan, där de nu lägger ner verksamheten och då fick man pengarna tillbaka, trevligt!) och lite cashback på Shell mastercard. Totalt var inkomsterna nästan precis årets snitt.
Utgifter
Den enskilt största utgiften för månaden var våra nya bänkskivor. Men åh, vad nöjda vi är med dem, värt varenda krona! I övrigt köpte jag en del planerade köp under Black Week. Jag brukar skriva upp grejer under hösten och hålla koll på priserna, och vi köpte bland annat nya stekpannor (i ”lättgjutjärn” vilket blir mycket spännande att testa, genomgående positiva recensioner på flera olika sidor), in-ear-hörlurar till maken, och några andra saker som kom med bra erbjudanden.
Maten gick för månaden på 6 000 kr ”i affär”, där i affär är inom citationstecken eftersom 2 000 kr var på Gårdssällskapets stora jullåda. Vi brukar besöka marknader under december, men eftersom det inte blir av kände vi att vi ville lägga lite extra på riktigt trevligt, närproducerat kött med mera till julen. Således är större delen av julmaten redan inhandlad, och kommer inte belasta decembers budget. Jag och maken gick ut och åt, och vi passade på att köpa ett presentkort på samma ställe (Stångs magasin, vår favvo-restaurang) vilket gör att utematen totalt ligger på drygt 4 000 kr.
Sammantaget landar månadens sparkvot på 18,68%, vilket är långt under vårt mål, men vilket jag ändå är nöjd med med tanke på den stora investeringen i huset som bänkskivorna innebar. Jämte den summa vi säger att vi ska spara månatligen är det 45%. Snittet för året vad gäller sparkvot är 43,6%.
Nu ligger vi 1 000 kr ifrån vårt sparmål för året, så det ser ju ut som att vi ska nå i mål med det om inget väldigt oförutsett händer! 🙂
Investeringar
Våra investeringar nådde en ny ATH. Börsen fortsätter tuffa på uppåt och vi hänger med. Vi har inte köpt så mycket, köper mest när någon av våra enskilda långsiktiga innehav dippar lite (Essity och Axfood är två vi köpt på sistone). Vi har inte gått in i något nytt bolag på ett bra tag, utan fyller bara på i de vi redan har. Våra månatliga fondköp är helt automatiserade, så en del går givetvis in även nu. Håller på att flytta de sista av våra fonder från Avanza till Savr.
Hälsa
En frisk och hälsosam månad med mycket promenader och träning, och helt utan VAB. Jag var visserligen i karantän på jobb efter att ha ”högriskexponerats” för Covid-19 under ett akutfall, men blev inte sjuk (skönt!). Mentalt tycker jag att det är jobbigt med Covid och alla inställda grejer som inte händer, ihop med att jag ägnar minst en dag i veckan åt att ha plastförkläde, handskar, visir och munskydd i mina möten med alla infekterade patienter (långt ifrån alla har Covid, men alla med infektionssymtom går till vår infektionslinje, och vi vet ju inte vem som är Covid-infekterad, eller för den delen vem som har influensa).
Skrivande
Jag har ägnat en del tid åt gamla grejer jag skrivit, bara för att få lite omväxling. Redigerat mycket, men inte skrivit så mycket.
Bloggen
7 770 besök under november (5 600 i november förra året).
Några av mina populäraste inlägg har varit de där jag kommenterat Konsumentverkets ”Koll på pengarna” och deras ”rimliga kostnader för hushåll av olika storlekar”. Mina inlägg utgick från 2019 års Koll på pengarna, men eftersom det är nytt år så finns det så klart en 2020-variant också. Så vad är skillnaden?
Matkostnader. För vår familj (2 vuxna 31-60 år, 2 barn 2-5 år) låg beräknad matkostnad på 860 x 2 + 2 470 x 2 = 6 660 kr för 2019. 2020 har detta ökat till 940 x 2 + 2 770 kr x 2 = 7 420. 11% ökning i matkostnaderna på ett år – något mer än de 2% som antas i inflation. Barnen äter sin lunch på dagis, och tre till fyra dagar i veckan äter de även frukost, medan jag och maken har hemlagat alla mål. Ovanpå detta har ”förbrukningsvaror” (”dagligvaror som främst används för vård och skötsel av hemmet som tvätt- och rengöringsmedel, toalett- och hushållspapper med mera”) gått från 270 kr till 280 kr, en betydligt mindre ökning.
(I det gamla inlägget var dock beräkningen på så familjen såg ut då, d v s ett barn 6-11 månader som åt all mat hemma och ett barn 2-5 år, om någon undrar varför siffrorna inte var exakt samma)
Även detta år kommer vi att landa på en snitt-månadskostnad som är något under den kostnad Konsumentverket tycker är rimlig (vi går precis över 7 000 kr sett över året). Jag tycker fortfarande att 7 400 kr för mat varje månad för två vuxna och två ganska små barn är väldigt generöst tilltaget – vi äter ute då och då, vi köper närproducerat kött, Crowd farming-frukt, och så vidare. Det är ju inte i närheten av ett minimum som vi skulle kunna leva på.
Klädkostnaderna har gått från 470 kr månad för en 1-3-åring, 710 kr för en 4-6-åring, och 660 kr/person för vuxna 26-49 år, till 690 kr för 1-3-åringen, 950 kr för 4-6-åringen, och 500 kr/månad för 26-49-åringar. Kanske insåg de att 660 kr i månaden för en vuxen är en bra bit mer än nödvändigt? Däremot vet jag inte varför jag skulle behöva lägga 710 kr i månaden för min femåring, det tycker jag är bisarrt mycket pengar på kläder (11 400 kr om året!). Även 690 kr i månaden för min tvååring (8 280 kr/år) är mycket pengar tycker jag. Men det är klart, ska allt vara nytt från Polaren o Pyret så…
I beskrivningen är det att denna beräkning ska vara för ”ett basbehov av kläder och skor som används till vardags, på fritiden och vid festligare tillfällen. Här ingår även tillbehör som väska, klocka och paraply.” Om vi skulle lägga så här mycket pengar i familjen varje månaden, så skulle vi lägga 31 680 kr om året på kläder. Herregud. Vårt snitt det här året ligger på ca 1 100 kr per månad för hela familjen, eller drygt 13 000 kr om året.
Nya begagnade kläder kan man ha mycket roligt med. Vintermössa och prinsesskjol, absolut!
Personlig hygien går på 650 kr för en 1-3-åring numera (640 förra året), 140 för 4-6 år (140 kr förra året), och 500 kr/månad för 26-49 år (490 kr förra året). Således ingen större skillnad för att det råkat bli 2020 istället för att vara 2019. Samtidigt kan jag ju fortfarande invända att det är mycket pengar på ”hygien”. 1-3-åringen har större budget vilket jag tolkar som orsakat av att den åldern vanligen har blöjor. Eftersom vår yngsta varit blöjfri dagtid sedan hon fyllde två sparar vi mycket pengar där (det går åt en Lidl-blöja om natten numera). Totalt får familjen lägga 1 790 kr på ”hygien” varje månad, eller 21 480 kr om året, vilket jag tycker låter ganska mycket, även om det ska täcka ”sådant som tvål, tandkräm, blöjor, hårklippning med mera samt kostnad för ett årligt tandläkarbesök (undersökning) för vuxna”. Det blir radikalt billigare om man klipper sig en gång var artonde månad, klipper sin man hemma själv, och färgar sitt eget hår… Annars ryker den där potten på 500 per vuxen väldigt snabbt, tänker jag.
Medier-kategorin täcker ”kostnad för bredband, fast telefoni, streamingtjänster, dagstidning med mera.” Denna kategori har gått från 1 210 år 2019 för en familj på fyra, till 1 290 kr per månad det här året. För vår del kostar bredbandet (Bahnhof) drygt en tusenlapp var tredje månad, och sedan har vi våra streamingtjänster (för närvarande Viaplay, samt förskottsbetalat ett år för Disney+), vilket inte ens kommer upp i 200 kr i månaden. Vi stöttar tidningen Kvartal med drygt 100 kr i månaden. Totalt sett blir denna kategori för vår del ca 650 kr i månaden. Eftersom två streamingtjänster egentligen är onödigt (ärligt talat hade jag klarat mig helt utan dem, men resten av familjen gillar TV) är detta ytterligare en generös kategori från Konsumentverket. Det finns också billigare bredband, men vi tycker om Bahnhof som företag och de levererar en stabil tjänst.
Fritid och lek kanske också kan kommenteras. ”Vanliga fritidsaktiviteter, leksaker, böcker, skidor, cykel, föreningsavgift, med mera.” 270 kr i månaden för 1-3-åringar, 450 kr för 4-6-åringar, och 690 kr för 26-49-åringar. 2 100 kr i månaden totalt för vår familj 2019, och detta året mindre med 200 + 410 + 640 per vuxen, totalt 1 250 kr. Någonstans skulle väl svångremmen dras åt? Vår yngsta lägger får inte ”fritid och lek” för några 200 i månaden, det är när jag hittar begagnade böcker för 10-25 kr styck som jag köper det, och cykel behöver hon ju som tur är inte ny så ofta (och även de köps begagnade).
Äldsta dottern går på balett och simskola, så hennes pott på 450 kr äts upp desto snabbare – och då är varken simskola eller balett någon (i nuläget) dyr aktivitet att hålla på med. Skulle de börja rida lär den pengen inte räcka någonstans alls, utifrån vad jag hört om vad det kostar… För min och makens del betalar jobbet via friskvårdsbidraget våra gymkort. Cykel behöver som tur är inte köpas särskilt ofta, till skillnad från för barnen.
Hur stämmer era utgifter överens med Konsumentverkets rekommendationer? Lägger ni mer eller mindre, och i vilka kategorier?
DN hade en artikel om en kvinna i 60-årsåldern som vräks ”mitt i pandemin” från sin lägenhet. Det är väldigt ensidigt i hela artikeln, men redan i ingressen kan man ju börja fundera över hur snyftigt det egentligen är. Damen i fråga har ”runt 80 000” i hyresskuld.
Fakta som framkommer i artikeln:
– Hon är sjukskriven till 75%, jobbar 25%
– Hon har genomgått en skuldsanering
– Hon har en ”kognitiv diagnos” (väldigt ospecifikt)
– Hon har en utmattningsdepression (vilket förmodligen är inkorrekt eftersom det oftast är utmattningssyndrom, sanna utmattningsdepressioner är ovanliga, men det är en parentes)
– Hon har en sambo som hon nu ”måste skiljas från”
– Skulden är gammal, från när kvinnan var ensamstående mamma med småbarn, och skulden exkluderades när hon genomgick skuldsaneringen
Med hjälp av en jurist fick Ann-Katrin möjligheten att bo kvar så länge hon följde en amorteringsplan som fastighetsägaren Hembla gått med på. Men på grund av en miss från arbetsgivaren uteblev hennes lön i oktober och hon kunde inte uppfylla amorteringskravet.
Denna passage gör mig fundersam. Hur kan det komma sig att en missad lön (ca 25% av hennes inkomster) inneburit att hon inte kan betala hyran, när hon får 75% sjukpenning? Hur kommer det sig att de pengar hon fått från sjukpenningen inte i första hand gått till hyran? Hon verkar ju medveten om att hon behöver boendet för att allt ska funka i övrigt, så varför är inte hyran det första hon betalar när det kommer in pengar på kontot?
Jag har full förståelse för hyresvärden. Det är en jättestor skuld, och hyresvärdar är inte någon sorts godhetsapostlar som inte har några kostnader. Hyran ska ju trots allt täcka kostnaderna för att ha hyreshuset. Om alla hyresgäster resonerade som damen, och valde att köpa cigg istället för att betala hyran (i reportaget går hon ut och tar cigg på balkongen), hur skulle det se ut?
Kommentarsfältet är fullt av folk på varsin sida – de som tycker att hon får skylla sig själv, hon har fått många chanser, och de som tycker att Sveriges skyddsnät är för svagt och att det är för jävligt att hon blir utkastad. Men om man inte betalar sin hyra och sen ändå får en ny lägenhet (som då bekostas av skattebetalarna), vad har någon då för incitament att betala hyran i första hand? Visst ska Sverige ha ett skyddsnät, men kvinnan har fått skuldsanering (vilket innebär att man faktiskt slipper betala skulder man dragit på sig), har sjukpenning, och hon har fått massor av hjälp och väldigt många chanser av hyresvärden – hur mycket mer nät ska vi ha?
Man undrar ju också vad damens sambo har för inkomster? Kan inte han bidra till hyran, med tanke på att de båda uppenbarligen vet konsekvenserna av att bli av med boendet?
Borde damen ha en god man? Det är möjligt. ”Kognitiv diagnos” kan som sagt betyda mycket, ADHD, Asperger, depression, demens, med mycket mera. Men det är inte nödvändigtvis så att vi ska anta att hon är inkapabel att sköta sin ekonomi.
I artikeln säger hon:
Det var ju ingen som trodde att det skulle bli så här. Vi skulle ha ett bra liv på ålderns höst.
Men vad har hon gjort för att livet på ålderns höst skulle bli bra? Hon har fått en skuldsanering, men det verkar ju inte ha blivit bättre sedan dess.
Jag kommer oavsett vad inte ifrån frågan om var sjukpenningspengarna tagit vägen. Varför har inte de gått till hyran? Det kan inte vara så att 25% av en tjänst som brukarombudsman kan ge mer pengar (och därmed täcka hyran) än 75% sjukpenning från Försäkringskassan?
Och slutligen, vad har pandemin med saken att göra? Är det värre att bli vräkt nu än för ett år sedan?
Nej, det här tycker jag är ytterligare en i raden av snyfthistorier utan tuffa frågor från journalisterna.
Jag är lite av en blandad kompott av intressen – jag jobbar som läkare, jag forskar inom hjärt-kärlsjukdom, och jag drivs av viljan att hjälpa folk till bättre mående och bättre privatekonomi. Dessutom skriver jag böcker, bakar tårtor, är mamma till tre underbara barn och gift med världens bäste man. Den här bloggen fokuserar framför allt på privatekonomi och allra mest på hur man hittar en balans i livet.
Köp min bok!
”I could not put your story down except when I had to. You have written a compelling, readable, entertaining book.”
~ A-M Mawhiney, author
Plugga bättre
Förbättra din studieteknik i 10 steg
Cosmonomics @ Instagram
This error message is only visible to WordPress admins
Error: No feed with the ID 1 found.
Please go to the Instagram Feed settings page to create a feed.
Affiliates
För aktier och fonder
Avanza
På Avanza har vi alla våra aktieinnehav, och har haft i flera år. Den användarvänligaste appen med alla funktioner vi behöver.
SAVR
Uppstickaren SAVR med lägre priser på fonder. Jag har flyttat vårt fondsparande till SAVR eftersom även små skillnader procentuellt blir stora pengar när man sparar i många år.
Webbhotell
One.com
Jag använder One.com för Cosmonomics såväl som för alla siter jag sköter via LCV Konsult AB. De har bra priser och fantastisk service och jag har varit nöjd med dem i över tio år.
Fotoböcker mm
Jag älskar fotoprodukter och gör två fotoböcker för varje år, plus när vi åker på semester, och dessutom är det julkort och väggkalendrar. Smartphoto har bra kvalitet och bra priser, och därför använder jag dem frekvent.
Telefoni
Vimla
Billigare telefoni med Vimla – ingen uppsägningstid, ingen bindningstid, och inga dolda avgifter.
