28 06 2021 | Årsutmaningen, Hushållsekonomi |
Nu när midsommar har kommit och gått har faktiskt också halva året gått. Själv har jag nu semester i fyra veckor framöver och vi ska bland annat till Danmark, men om ni följt med i Årsutmaningen så blir den här veckan en avstämning.
Kanske är det få som gjort allt som jag tagit upp (kanske är det ingen, jag vet ju inte vad ni pysslar med på andra sidan skärmen!), men den här veckan är tanken att fundera över vad som fungerat bra för dig och vad som inte gjort så stor skillnad.
Fundera dels ur ett livskvalitetperspektiv – det är inte tänkt att livet ska bli torftigt och tråkigt bara för att man ska hitta några extra kronor att beta av skulderna med eller stoppa in i ISK:n (även om det förra är mer motiverat än det senare, om man känner att man orkar hålla i det). Är livet lika bra, eller till och med bättre, om du implementerat några av förändringarna? Visar det sig att vissa saker inte gjort någon som helst skillnad för livskvaliteten och därför går det att fortsätta med det?
Fundera också ur ett ekonomiskt perspektiv – vad har du sparat på att göra förändringarna? Var är du i relation till det varför du satte upp vecka 1? Hur känns det?
Att stanna upp och fundera på vad man håller på med är viktigt oavsett vad det handlar om: jobbet, familjen, livet i stort, och alla små saker vi företar oss (och inte företar oss). Att luta sig mot vad man själv bestämt sig för är viktigt i livet gör att det känns meningsfullt.
21 06 2021 | Årsutmaningen, FIRE, Hem & trädgård, Hushållsekonomi |
Den här veckan är det midsommar, ska ni hitta på något trevligt?
Den här veckan handlar det om något som tagits upp tidigare, bland annat när vi pratade om kostnaden för att ha barn – begagnatmarknaden! Brukar du köpa begagnat? Eller blir det enklaste möjliga utväg genom att köpa nytt varje gång du behöver något?
Begagnatmarknaden är enorm. Hur mycket pengar som omsätts har jag ingen aning om, men med tanke på storleken på Marketplace, Blocket, Sellpy, Tradera, med flera aktörer kan jag bara anta att det omsätts ganska mycket pengar.
Begagnat är miljömässigt bättre än att vi ständigt köper nytt, och samtidigt kostar det oftast en bråkdel av vad samma pryl kostar ny. Prylarna får ”nytt liv” istället för att slängas och det blir win-win för alla. Så nästa gång, innan du gör ett köp av ny pryl, kolla vad som finns begagnat. Lite beroende på var du bor finns olika utbud – givetvis är säljgrupperna större i större städer – men det finns också gott om alternativ som skickar över hela landet, såsom Sellpy och den stora majoriteten på Tradera. Väldigt lokalt finns också ställen som Stadsmissionen, Myrorna, Röda korset, och andra second hand-affärer.
Det finns också specifika affärer som säljer t ex begagnad teknik.
Exempel på saker det finns massor av på begagnatmarknaden:
- Prylar till barn – barnvagnar, barnkläder, leksaker, gosedjur, spjälsängar…
- Böcker och film
- Bilar
- Inredningsprylar – allt från kuddar och mattor till porslin, lampor och prydnadssaker…
- Och mycket mycket mer!
Andra alternativ till att köpa begagnat är att byta till sig prylar. Anordna till exempel en bytesdag med släkt och vänner. På min vårdcentral hade vi i början av maj plantbytardag, eftersom de flesta som förodlar på våren driver upp för många plantor. Under några dagar hade folk med sig sina plantor och bytte till sig andra sorter från kollegorna. Mycket uppskattat!
Köper du begagnat?
14 06 2021 | Årsutmaningen, Hushållsekonomi |
I samband med att vi nu ska flytta – och redan inför att vi skulle ha visning av huset – påbörjade vi själva den här utmaningen: rensa i röran. Och hej och hå vad man kan samla på sig grejer.
För vår del är den största röran i vår källare. Medan jag har bra koll på en del av källaren finns det andra delar som definitivt lämnat en del att önska. Men när det är dags att flytta vill jag helst flytta så få av grejerna som möjligt, så det var bara att börja. En låda i taget. Men det är inte bara källaren som kan vara fylld med prylar vi inte använder eller behöver längre. Garaget, vinden, köket, barnrummet, badrummet… Det finns grejer överallt.
Välj vad som ska:
- Behållas
- Säljas
- Skänkas
- Slängas
Det du vill behålla: se till att det är det som är det riktigt viktiga för dig. För min del funkar inte bara Marie Kondos fråga ”ger det här mig lycka”, för i så fall hade vi haft exakt noll verktyg kvar och ja, en hammare är faktiskt himla bra att ha. Kanske frågan snarare ska vara ”använder jag det här?” eller ”gör det här nytta för mig?”. Spara inte allting bara för att det är bra att ha och kanske kommer till användning vid något ospecificerat senare tillfälle.
Det du vill sälja: sortera och gör rent. Sälj inte smutsiga saker, det får du inte sålt eller åtminstone mycket mindre pengar för. Lägg ut till försäljning på Facebook Marketplace, Blocket, Tradera, eller någon lokal säljgrupp på Facebook. När det inte är pandemi kan man anordna loppis. Vill du inte lägga så mycket tid på att sälja, och inte tycker det gör något att du får ut mindre, kan du sälja dina prylar med Sellpy.
Det du vill skänka: sortera och gör rent även här, framför allt om du ska ge till någon välgörenhetsorganisation. Är det någon pryl du lägger ut på Marketplace eller liknande, skriv gärna ”skänkes i befintligt skick” så att mottagaren vet vad den har att vänta. Exempel på välgörenhetsorganisationer är Myrorna, Röda korset, Stadsmissionen, med flera. Gott om saker man kanske inte orkar sälja har ändå ”mer liv” kvar i sig, så är det helt och rent så varför inte? Själv brukar jag lämna gamla barnkläder till Myrorna eftersom de har så lågt andrahandsvärde att jag inte orkar lägga tiden på det.
Det du vill slänga: sortera gärna även denna kategori så väl som möjligt och åk till en återvinningsstation, så att inte allt bara hamnar i brännbart. Gammal elektronik för sig, plast för sig, kartonger för sig, och så vidare. Hjälp miljön på traven när du vill göra dig av med grejer, så att det inte bara blir i stora svarta sopsäckar.
Har du barn så involvera dem gärna. Vår sexåring får vara med och bestämma vad hon vill ha kvar och inte, och framöver ska vi ha loppis tillsammans när det väl ges möjlighet till det.
Rensar du regelbundet? Håller du en minimalistisk stil, eller mer maximalistisk? Brukar du sälja, eller blir det slänga eller skänka?
31 05 2021 | Årsutmaningen, Hushållsekonomi, Spara pengar |
Juni! Vecka 22 och juni är här imorgon. Efter en rätt regnig och kall maj hoppas åtminstone jag på betydligt varmare väder nu.
Den här veckan är utmaningen en köpfri vecka. Eller månad. Eller till och med år, om du vill slå på stort. Men man kan ju börja lite ”lagom” och köra med just en vecka.
En köpfri vecka
Kör du en köpfri vecka så kan du utmana dig att verkligen inte köpa någonting alls. Inga matvaror – du får klara dig på det som finns i kylen, frysen och skafferiet, vilket förmodligen ökar din kreativitet – och inga nöjesköp eller något annat. Till skillnad från i längre perioder ska du då verkligen inte spendera en krona. Köpfria perioder kan vara väldigt effektiva för att få en att stanna upp och fundera över de köp vi slentrianmässigt gör i vardagen. Kanske köper du energidryck varje dag på jobbet? ”Glömmer” fixa matlåda och måste därför köpa lunch ute? ”Måste” göra en specifik maträtt som behöver specifika ingredienser som inte finns hemma, trots att kyl och frys är fullt av annat som behöver ätas upp?
En köpfri månad
Under en köpfri månad är det desto svårare att komma undan matinköpen (och eventuella inköp av mediciner och liknande), men däremot kan man fortfarande utmana sig själv och hålla nere på ”lyxinköpen” i matväg. Utöver det är det konsumtionen i övrigt som bör skäras bort. Inga nya klädinköp, inget besök hos frisören, ingen runda till bion eller utekväll med kompisarna. Reglerna sätter du, men utmana dig själv!
Ett köpfritt år
För ett köpfritt år, ställ upp dina egna regler för vad som är tillåtet och inte. Har man småbarn är det i många fall svårt att komma undan ett visst inköp av barnkläder (såvida man inte har generös omgivning med äldre barn, som vill bli av med sina) – men vuxenkläder kanske är något man kan låta bli helt? Bestäm också om t ex restaurangbesök är tillåtna, resor, och andra nöjen.
Tips som jag plockat upp från nätet om köpfritt år:
- Ha ett tydligt syfte. Vad vill du göra med pengarna istället? Ha gärna delmål på vägen, för ett år är lång tid.
- Inventera vad du redan har hemma. Vi har ofta mer än vi tror.
- Skriv en lista på vad du är tillåten att lägga pengar på, och skippa allt annat. Tydliga regler är viktigt för att det ska hålla hela året.
- Undvik affärer.
- Var kreativ för att lösa uppkomna behov, istället för att köpa dem. Kan du byta till dig grejer, eller hitta något som skänks?
- Håll det roligt och lustfyllt för att inte tröttna. Kapa inte bort allt kul.
Utöver att du kommer spara en hel hög pengar sparar du också miljön genom att inte hela tiden konsumera. Det tvingar dig att inventera vad du redan har i skafferiet, förrådet, och garderoben. Om det blir ”kris” och du behöver någonting – finns det något annat sätt att lösa det, än att kasta pengar på det (dvs köpa det i affären)? Finns det lokala skänkesgrupper där du kan fråga? När du satt upp regler för dig själv om att du inte får lösa allting genom att köpa nytt kommer du upptäcka att du blir mer kreativ för att lösa problemen.
Det du sparar, oavsett om det är en vecka, månad eller år, använder du förslagsvis i första hand till återbetalningar på lån om det finns sådant, sparkontot om bufferten behöver byggas upp, eller till din ISK för investering om det är där du är i din investeringsresa. Eller är det något särskilt mål du sparar till?
Jag har själv haft kortare perioder av att inte köpa saker, men har aldrig gjort det riktigt organiserat. För närvarande har jag satt upp en nollköpsvision fram till augusti, för att vi behöver rensa ut, inte köpa nytt.
Har du kört en köpfri period? Hur länge? Vad fick du köpa och vad strök du? Gick det bra? Var det kul?
27 05 2021 | Barn, Hushållsekonomi |
Maken och jag har funderat ganska mycket på det här med att lära barnen ekonomi. Våra kids är fem (snart sex) och två (fyller tre i juli).
Veckopeng för den stora
Den stora har fått veckopeng sedan typ tre års ålder, eftersom hon argumenterade så övertygande redan då. Diskussionen gick ungefär så här:
– Mamma, var får ni pengar ifrån?
– Vi får pengar, lön, för att vi jobbar. Precis som att ditt jobb är att gå på förskolan.
(Fundersam unge) – Men mamma, om mitt jobb är att gå på förskolan, varför får inte jag betalt?
Och på den vägen är det.
I nuläget får hon fem kronor i veckan. Överenskommelsen från början var att hon skulle vara snäll på dagis och berätta om sin dag (för att det var som att dra tänder att få henne att berätta något om sin dag), men det gör hon spontant nu när hon blir äldre. Utöver de fem kronorna – som hon får alldeles oavsett – kan hon få upp till fem kronor extra om hon har skött sig under veckan. Städat sitt rum, bäddat sin säng, och haft en bra attityd till oss. Det är en bra utvärdering och ett bra diskussionsunderlag varje söndag för vad som gjort en bra vecka och inte.
Femåringen är väldigt förtjust i att ha sina pengar och vill gärna räkna dem. Även om det finns gott om saker hon vill ha brukar hon sällan komma fram till att de är värda kostnaden. Hon är likadan med annat som godis, där hon kan spara godis hela dagen för att ha på kvällen. Marshmallow-testet klarade hon som tvååring utan bekymmer. Därför har innehållet i hennes spargris bara växt. Hon har hittills inte haft några krav på sig att hon ska betala för något, annat än sådant som vi ser som totalt onödigt (en del pysselgrejer, något diadem, någon leksak).
Utöver sin veckopeng har hon ju numera sitt lilla företag, där hon tjänar pengar som är för företaget.
Framtidsplaner för den stora
När hon fyller sex har vi bestämt ihop med henne att hon ska få börja köpa sitt eget lördagsgodis, vilket gör att hon kommer få en något höjd veckopeng, men fortfarande en uppdelning med en del som hon får oavsett och en del som är variabel beroende på beteende.
Framöver ska vi också introducera ränta och investeringar för henne mer tydligt. Investeringar är hon intresserad av redan, och hon vet att mamma och pappa köper något som heter aktier som är en liten liten del av ett företag, och hon vet att hon bland annat äger en liten liten bit av Disney (men hon tror att det är typ att hon äger ett av stånden på Disneyworld). Ränta har vi inte börjat prata om än.
Den lilla och ekonomi
Den lilla då? Eftersom hon gärna vill ha allt som storasyster ha var hon bara två när hon började få sina två kronor i veckopeng, ibland tre kronor när hon varit duktig med något särskilt.
Tvååringen tror jag inte hade klarat marshmallow-testet lika bra som sin storasyster – eventuellt godis hon får försvinner omedelbart. Vi får se hur hon blir med ekonomi, men jag tror hon kommer ha lättare för att spendera dem än storasyster.
Fysiska pengar eller digitalt?
Än så länge kör vi fysiska pengar, för att barnen uppskattar att få lägga sina pengar på sina sparbössor. Det blir tydligare för dem. Samtidigt ser de givetvis oss göra i princip uteslutande kortbetalningar, så framöver kommer det förmodligen bli en övergång till någon typ av app. Ett problem med kontanter är att vi inte har så mycket kontanter hemma…
Barnspar
Utöver att försöka lära barnen pengars värde har vi också ett barnspar varje månad. Vi gick in med en grundplåt när varje barn föddes, och sedan sparar vi inte riktigt hela barnbidraget till dem. Hälften ligger i fonder, hälften i utvalda aktier med en övervikt mot investmentbolag. Fonderna ligger i ISK på SAVR medan aktierna ligger på ett KF på Avanza.
Sparandet är gemensamt för båda barnen, och planen är att när det är dags att ta ut dem får det första barnet en tredjedel av pengarna på kontot, och sedan får det andra barnet lika mycket. Det som blir över får de dela på. Detta för att det ska bli så rättvist som möjligt, även om börsen skulle gå ner kraftigt mellan de två uttagen.
Hur gör ni med era barn och pengar?
24 05 2021 | Årsutmaningen, Hushållsekonomi, Spara pengar |
Vecka 21 och sista veckan i maj. Jag är fortsatt osäker på var det här året tar vägen, det känns som att allt bara rusar på.
Den här veckan blir det ett lite kortare tips, nämligen att upptäcka biblioteket.
Precis för närvarande kan det vara svårt att upptäcka biblioteket rent fysiskt – här i Linköping är det bara stadsbiblioteket som har öppet, och det mer begränsat än i icke-Covid-tid. Mitt lilla bibliotek nära där jag jobbar har varit stängt i ett år, vilket kraftigt dragit ner på antalet fysiska böcker jag läst. Annars älskar jag att strosa runt i bibliotek – de är lugna, mysiga och det finns tusentals böcker. Å andra sidan finns det stora möjligheter att låna digitalt istället.
Jag skulle tro att alla bibliotek i Sverige idag är anknutna till någon sorts digital utlåningstjänst, där du kan få tag på e-böcker och ljudböcker, och på vissa ställen även en del filmer. Utbudet varierar kraftigt mellan olika bibliotek, men någon form av utbud finns i alla fall. Ofta finns begränsningar på hur många böcker du får låna per vecka, men det tar ju lite tid att läsa böcker så det är förmodligen inte ett jätteproblem för de flesta. Och det bästa? Det kostar dig ingenting.
Så ta chansen! Gå till det fysiska biblioteket om det är öppet och leta upp något spännande – kanske en bok om privatekonomi? Det finns ett gäng att välja mellan, här är några av de jag läst och recenserat. Kolla vad som finns i det digitala utbudet, ladda hem och njut. När du är klar lämnar du bara tillbaka boken, eller inte ens det om du lånar en e-bok eller ljudbok, de försvinner av sig själva. Jämför det med att betala 250 kr för en bok och sedan behöva ha den kvar hemma trots att du redan vet att du med all sannolikhet aldrig kommer läsa den igen.
Använder du dig av ditt bibliotek?
