31 01 2022 | Inte ekonomi, Juridik, Lär mig mer |
Jag har återgått till skolbänken. Bänken är i detta fall mitt skrivbord med en dator på eftersom samtliga kurser jag läser är på distans, men ändå.
Vet inte riktigt vilka högskolepoäng i ordningen det är. Ligger någonstans över 800, det vet jag, men jag minns inte riktigt exakt. Man fick högskolepoäng för basåret, och lite högskolepoäng är det på forskningen, så det blir lite svårräknat.
Den här gången blev det kurser jag kände kunde vara kul.
Medicinsk juridik, för att det är användbart i mitt yrke, och för att det sätter ihop mina två utbildningar. Min förhoppning är att 15 hp kan göra att jag slipper ST-kursen i juridik som är tvång för ST-läkare. Men vi får se.
Digital bildbehandling, för att jag redan kan det rätt bra efter många års användning av Photoshop, men man kan alltid lära sig nytt.
Pandemier genom tiderna, för att det känns relevant för mitt yrke, och spännande med tanke på de senaste två åren (även om jag är så sjukt trött på pandemin och idiotin med vaccinationspass och testning och så vidare).
Någon kul ekonomikurs på distans hittade jag inte. Betyder ju inte att det inte finns, jag kan ha missat det. Det var väl runt 800 kurser som erbjöds helt på distans.
Så det blir en lärorik vår, på alla sätt. Och kanske kan man få en studentrabatt eller två också, haha. Ekonomiskt är det ju inte det bästa beslutet eftersom jag bara tar ut 25% föräldraledighet och är tjänstledig resten av tiden, vilket innebär att bara 25% är semestergrundande, och bara 25% inbetalningar för pension, och så vidare – meeeen jag kommer inte behöva semesterdagar det här året i nån större utsträckning och jag har sparade sedan tidigare, och pension sparar vi till så det räcker ändå.
Jag får väl ut 8 000 eller så tror jag. Kan vara före skatt också, jag har inte kollat så noga. Som tur är har vi makens inkomster också.
Jag lägger föräldraledigheten på fredagar för att på så sätt kunna ta ut dagar även lördag-söndag, och det gör att barnen går i princip hela dagar på förskola/skola/fritids mån-tors, och sedan är yngsta ledig från fsk på fredagar, medan sexåringen bara går i skolan och ingen fritids. De är överlyckliga över att vara tillbaka på fsk/fritids, eftersom treåringen inte varit på fsk sedan i början av oktober, och storasyster inte fått gå på fritids på lika länge. Hade det inte varit för att det är deras explicita önskemål att gå på fsk/skola så hade jag kanske inte gjort det här, men nu blir det en utmärkt lösning för alla.
Sexåringen grät under andra halvan av hösten, när hon inte längre fick vara på fritids, eftersom precis alla hennes kompisar är på fritids. Det finns således ingen att leka med om eftermiddagarna när hon varit hemma. Treåringen var nöjd hemma rätt länge, men någonstans i december började hon knorra om att hon minsann ville tillbaka till förskolan (där hon inte hade varit sedan början av oktober, eftersom vi tog ut henne helt p g a risken för RS-virus för bebisen). Hon ville träffa sina kompisar och inte bara vara hemma och träffa mamma hela dagarna.
Jag har full förståelse för att man som föräldraledig ska umgås med sina barn. Samtidigt tycker jag att det är kategoriskt att säga att alla barn mår bättre av att vara hemma, och att man som förälder inte vill vara med sina barn för att det är på förskola/fritids. Det hade varit skillnad om treåringen istället hade varit 1,5, för då har de inget större behov av kompisar och det sociala med andra än föräldrarna. Men vid 3,5? Jodå, hon har behov av annat. Och sexåringen, som är en supersocial varelse precis som sin far, ska vi inte prata om…
Jag har helt och hållet för avsikt att klara av kurserna, så att jag avslutar våren med mer kunskap (och fler poäng…).
16 08 2021 | Årsutmaningen, Lär mig mer |
Har ni kommit tillbaka till jobb än? Den här veckan flyttar vi, vilket sammanfaller med min sista lilla strövecka av semesterledigt, så visst är vi lediga men vi lär ha att göra ändå.
Sedan jag blev intresserad av privatekonomi har jag slukat rätt många böcker om ämnet. Det har dessutom breddats rätt rejält utanför bara ren privatekonomi, med allt från investeringsstrategier till förhållningssätt till livet på olika sätt, och hur man utövar självförbättring.
Utmaningen den här veckan är således att läsa en bok om privatekonomi eller något närliggande ämne. Har du inga som helst idéer om någon bok du vill läsa kan du kolla listan på böcker jag recenserat. Stjärnmarkerade böcker är de jag tyckt allra bäst om.
Du kan givetvis köpa böcker, men att låna dem på biblioteket är smidigt och gratis, så varför inte utnyttja något du ändå betalar för via skattesedeln?
Vilka böcker har du läst och uppskattat? Någon hypad bok som du absolut inte gillade?
17 09 2020 | FIRE, Lär mig mer |
Jag har aldrig haft ett särskilt problematiskt förhållande till dig. Du har alltid funnits, när jag var liten var det väl inget överflöd, men jag har aldrig upplevt någon brist. Aldrig fått höra ”Nej, vi har inte råd” (däremot nej av många andra skäl).
Jag har nog aldrig fått någon riktig utbildning om dig. Jag kan inte minnas att vi pratade om dig i skolan, varken i grundskolan eller gymnasiet. Jag tror att någon gång på gymnasiet fick vi i övning att inreda en lägenhet och då hade vi en viss budget. Det tyckte jag var en kul övning, men jag kan inte känna att jag tog med mig så mycket av det (jag höll mig inom budgeten).
Jag har alltid fått dig av mamma och pappa. Jag minns inte ens om vi hade någon egentlig veckopeng. Grejen var väl att jag inte gjorde av med sådär jättemycket av dig, om jag inte förskönar mina tonår något alldeles enormt. Du brände aldrig i fickan, jag har aldrig gillat att shoppa särskilt. Mina sämsta affärer var väl snarast utomlands, när jag inte riktigt fattade det där med växling och växlingsavgifter, med mera. Mitt år i USA blev dyrt för mina föräldrar, inte minst tack vare växlingskursen 2000-2001…
Inte heller i mitt vuxna liv har du varit något problem. Jag har alltid jobbat, drivit eget företag i olika former sedan 2004. Du hade en tendens att komma, och även under skolåren hade jag hjälp från föräldrarna. Sedan 2011 har du varit ihop med min mans dito, i en gemensam ekonomi – och sedan 2017 har jag tagit särskilt väl hand om dig.
Jag hoppas att ge samma lugna inställning till dig till mina barn. Att inte heller de ska se på dig och få ångest, att de ska se dig som en möjlighet. Ett verktyg för att nå önskade mål, snarare än ett mål i sig.
Tack vare mitt intresse för dig har jag lärt mig enormt mycket om så mycket annat – jag har konkretiserat mina drömmar, vågar satsa på saker jag annars inte gjort, jag lär mig saker varje dag för att hela tiden bli lite bättre. Mitt förhållande till dig är fortfarande lugnt, och så ska det förbli.
Tack för allt hittills!
Cosmonomics
(Det här är en övning. Skriv ett brev till pengarna. Vad vill du skriva? Vad har du för tankar och känslor om pengar? Ger de dig ångest? Glädje? Vad hade du och din familj för förhållningssätt till pengar när du var liten? Har det ändrats? Testa och se om du lär dig något om dig själv och hur du ser på pengar.)
20 04 2020 | Allmänt, FIRE, Lär mig mer |
Jag läser ”101 tankar om aktier” av Ludvig Rosenstam Åhman just nu. En recension kommer, men något han skrev redan i introduktionen fastnade hos mig:
Aktier väckte ett intresse hos mig som sträcker sig långt utanför aktiemarknaden. Ett intresse för att lära mig mer om allt som jag kan ha nytta av i livet. Områden såsom produktivitet, beslutsfattande, beteendevetenskap, psykologi och hjärnans funktion.
Detta fastnade hos mig, för det har varit precis likadant för mig. Intresset för ekonomi blev ett intresse för aktier – och det i sin tur har öppnat en hel värld av nya spännande böcker, där många böcker haft referenser till andra böcker som jag sedan läst.
Jag tyckte tidigare att fackböcker kändes som ett så tråkigt område. Det låter ju trist. Men det är det inte och min insikt har varit att det finns så många otroligt bra böcker där ute som bara väntar på att jag ska läsa dem. Det finns böcker om psykologi, minimalism, världen i stort, människors egna upplevelser, hjärnans funktion, och mycket mer som jag nu bara slukar, bok efter bok.
Något som också öppnat upp denna värld är de fantastiska poddarna där ute, där de amerikanska FIRE-poddarna är de jag lyssnar på mest. De går en bra bit utanför ”bara” FIRE/ekonomi/investeringar och till exempel Paula Pants ”Afford anything” har så många fantastiska avsnitt som lärt mig otroligt mycket av. Det känns dessutom som att en majoritet av de hon intervjuar har skrivit egna böcker, vilket gör att det alltid går att dyka vidare i ämnet, eller så har de bra rekommendationer om vidare läsning. Likaså har ChooseFI vid det här laget gott om avsnitt som inte handlar om någon enskilds FIRE-resa, utan är just mycket bredare med saker man kan ta med sig för att bli en bättre människa eller bara må bättre i sitt eget liv.
Att jag och Ludvig Rosenstam Åhman har haft samma upplevelse märks inte minst i att jag halvvägs genom boken ännu inte stött på något begrepp jag inte redan hört talas om och läst om, och att jag läst ett helt gäng av böckerna i hans referenslista.
Har FIRE/ekonomi/börsen öppnat världen mer för er?
Min lista på recenserade böcker finns här.
13 01 2020 | Lär mig mer |
Jag har haft Google Analytics installerat på den här WordPress-bloggen sedan i mars och har väl mest försökt tolka senaste månadens statistik och inte så mycket mer.
För någon vecka sedan bestämde jag mig för att lära mig lite mer, i enlighet med att hela tiden försöka utveckla sig själv och skaffa sig mer kunskap och färdigheter. Eftersom jag har ett företag som håller på med hemsidor kändes det relevant att kunna mer om Google Analytics.
Som tur är så finns det en Google Analytics Academy. Grundkursen är fyra sektioner lång med små test i slutet av varje, och tog mig inte särskilt lång tid att ta mig igenom, men jag lärde mig massor. Bara efter grundkursen känner jag mig mycket mer kompetent att läsa av siffrorna som visas i Analytics – och de är många siffror – och hur man kan använda sig av dem. Förhoppningsvis kan detta ge ytterligare värde för mina kunder i företaget. Jag tror att jag ska fortsätta med utvalda avancerade kurser också, för det var ganska kul. (Och ärligt talat skrämmande hur mycket information de samlar hela tiden, från varje site du besöker).
Håller du på med hemsidor rekommenderas den, och det finns många forsättnings-/avancerade kurser att fortsätta med efter grundkursen. Efter varje kurs får man ett certifikat på att man klarat kursen.
Så det är ett ”actionable tip” som Choose FI-podden brukar kalla det.
Vad gör du för att vidareutveckla dig själv och lära dig nya saker?
10 07 2019 | FIRE, Lär mig mer |
I senaste avsnittet av ChooseFI-podden intervjuas Joel som har podden How to Money. Hans eget bästa avsnitt var #48 om primära och sekundära kostnader och eftersom det lät intressant kunde jag ju inte låta bli att lyssna. Och det var intressant (om man hoppar över de första tio minutrarna där de pratar craft-öl som är så fullständigt ointressant för mig att jag hade stängt av om jag inte samtidigt varit ute och cyklat).
Primära kostnader
Varje pryl vi köper kostar. Det vet vi ju. Hus, bil, kläder, prylar. Det direkta priset för något är den primära kostnaden – 150 kronor för en tröja på HM, 3,7 miljoner för ett hus, 6 000 spänn för en grill. Vad det nu kan vara. Så länge du köper vad det nu är kontant är den direkta kostnaden enkel, men ska det göras på avbetalning blir det genast lite bökigare. Här minns jag faktiskt inte hur de delade upp det i avsnittet, men de pratade räntor på t ex boende. Jag tänker mig att det är en ”hård” sekundär kostnad (mer om det strax). Den direkta kostnaden är hur som haver relativt enkel att förhålla sig till. Är tröjan värd 150 kr? Är huset värt 3,7 miljoner?
Sekundära kostnader
Men sedan kommer de in på det som är mer intressant: sekundära kostnader. Dessa delas in i hårda och mjuka.
Hårda kostnader är de man inte kommer undan. Om du köper en bil så kommer du inte undan trafikförsäkring, skatter, och så vidare. Så länge du har bilen i din ägo kommer den att kosta dessa saker, oavsett du vill det eller ej. Det är inget du kan göra ett medvetet val för att komma undan (annat än valet än att inte köpa bilen). På samma sätt kommer det vid köp av ett hus till kostnaden för pantbrev, lagfart, fastighetsavgift, och eventuellt fler kostnader du inte kan göra något åt. Det är dock kostnader som måste vara med i beräkningarna när du väljer att köpa huset. Så det där för 3,7 miljoner kanske bara har pantbrev på 1 miljon och du kommer ha 3 miljoner i lån, då blir det 2 miljoner att ta pantbrev på (ca 40 000 kr). Lagfarten kostar 55 325 kr. Och fastighetsavgiften landar på max ca 7 000 kr om året. Plötsligt är det inte 3,7 miljoner, utan 3,8. Det gäller att ha det med. Till hårda kostnader bör nog även räntan räknas, eftersom det tillkommer till den primära kostnaden och är något som är svårt att göra något åt (annat än att man kan förhandla sig till så bra ränta som möjligt, givetvis).
Sedan kommer kanske den mest intressanta delen: mjuka kostnader eller livsstilskostnader.
Så nu har du köpt det där huset för 3,7 (3,8) miljoner. Men är den inte lite sliten? Vi gillar ju planlösningen, men köket är ju inte riktigt i vår stil. Och badrummet är ganska sunkigt. Dessutom behöver det ju målas om, för man kan ju inte ha rosa väggar. Vad skulle folk säga om de kom hem till oss och såg det?
De mjuka kostnaderna är de vi väljer själva. Ett kök från 1980 som fungerar behöver inte egentligen bytas ut – men många (de flesta?) kommer vilja byta ut det. För att få sin egen prägel, för att få en modern stil, för att passa in, för att man själv, familj och vänner ska tycka att det är fint. Oavsett anledning är det ju något som behöver läggas till i budgeten när man tänker sig köpa ett hus för 3,7 miljoner. För plötsligt kanske det är 4,2 miljoner istället, när kök och badrum är färdiga?
När du köper bilen, kommer du vilja pimpa den? Bygga ett garage till den? Köpa prylar att ha i den? Allt detta är mjuka kostnader.
Mjuka kostnader finns inte bara i hus. I podden tar de upp fritidsintressen som något som i de allra flesta fall kan gå från väldigt billiga till väldigt, väldigt dyra. Det går ju inte annat än att hålla med. ett matlagningsintresse kan vara allt från att hitta på så billiga recept som möjligt och skapa något som Portionen under tian, till att köpa teppanyaki-häll och alla annan svindyr utrustning man kan tänka sig och bara jobba med exklusiva råvaror. I podden har de golf som ett exempel, från att spela på den lokala banan med ett och samma golfset genom åren, till att kajka värden runt och betala greenfees på världens bästa banor, med ny utrustning varje år och nya kläder som givetvis matchar, för att inte tala om hotellkostnader och mat, och dessutom måste man ju ha en golfbil?
Hur hanterar man det då?
Poddens tankar kring hur man kan hantera detta är följande:
- Brainstorma kostnader. Vad kommer inköpet av den här grejen/boendet/bilen/whatever innebära för kostnader? Den primära kostnaden är enklast, men vad kommer för sekundära kostnader med inköpet?
- Känn dig själv angående de mjuka kostnaderna. Kommer du kunna stå emot?
- Analysera hur mycket du kommer använda den, och värdera vilken glädje du kommer kunna få ut av den. Det kanske är värt kostnaden, och du kanske även tycker att de sekundära kostnaderna är okej? Det är okej att lägga pengar på saker och ting som man verkligen värderar, det handlar inte om att få ner budgeten till noll, men att man gör ett aktivt val och inte låter prylarna äga en.
- Take action. Köp eller köp inte.
Som vanligt handlar det om att vara medveten om de val man har och de val man gör.
Har du tänkt på dina inköp på detta sätt?
