Återgången till jobb påbörjades ju med en treveckors forskningskurs i metodik, och framför allt den första veckan hade vi ganska många föreläsningar och lite halvlånga dagar. Jag hade som vanligt packat väskan med en pet-flaska med kranvatten, matlåda, och, om eftermiddagarna var långa, ett äpple. Det har varit ungefär så min väska har varit packad matmässigt i många år, så det är inget konstigt. Ja, och ett par bestick också, eftersom studentköken inte erbjuder bestick. Sedan satt jag i någon av de många lunchrummen och åt.
Helt själv.
(Det var inte synd om mig, jag trivs att äta själv när jag suttit på föreläsningar och behöver pausa hjärnan lite.)
Nu kanske ett gäng av de andra hade matlådor med och gick någon annanstans, men det slog mig ändå hur många som pratade om vilken restaurang de skulle gå och äta på på lunchen. Hur många koppar köpekaffe som togs med till föreläsningarna, och hur många sötsaker.
Kursen befolkas ju av folk som faktiskt får lön, inte studenter som bara får studielån och -bidrag, men ändå. Om maten går på en 100-lapp, köpekaffet kostar 15 spänn/koppen (kanske? Jag vet inte, jag dricker inte kaffe), och kakan till kostar ytterligare 15 kr, då rinner det iväg 130 kr/dag på mat och fika. Och ärligt talat var det väl snarare en kopp kaffe på förmiddagen och en på eftermiddagen. 130 kr x 5 dagar x 2 veckor (sista veckan hade vi i princip inget schemalagt utom slutexaminationen) blir ju liksom 1 300 kr. Det är rätt mycket pengar.
Matlåda och en frukt kostar, även om man inte käkar portionen-under-tian-mat, definitivt inte 130 kr/dag. Och tar man med kaffe i en termos kan man dricka mer än en kopp och ändå inte komma upp i 15 kr, misstänker jag (trots min dåliga koll på kaffepriser). Räkna 30 kr/dag istället, så besparingen blir 100 kr.
Alla får ju så klart göra precis som de vill, men matlåda är ju så enkelt om man vill spara lite pengar. Och stoppar vi in de 1 000 kr (alltså det man inte lägger på utemat) varje månad i en pengamaskin istället och låter dem växa med 6% om året i 25 år blir ju 697 877 kr. Vilket ju kan vara trevliga pengar att ha som pensionär, eller nåt.
Varit och veckohandlat idag. Så här långt ligger månadskostnaden för mat i butik på 2023 kr, så det känns ju lovande med bara en vecka kvar att veckohandla. Handlingarna har blivit betydligt billigare sedan vårt Willys började med sina svinnlådor för frukt och grönt, eftersom jag nu bara köper enstaka kompletteringar av grönt till fullpris (främst gul lök och sånt som går åt, vilket gjorde att jag idag köpte en stor femkilospåse med gul lök för 46,90). Dessutom blir det en härlig variation på frukt och grönt.
Förra veckans grönt-låda såg ut så här (tog ingen bild idag) och med det, vem behöver köpa annat grönt?
Och saker och ting äts upp. Förra veckans fruktlåda innehöll en del päron som var mjuka och eftersom jag visste att vi inte skulle hinna igenom alla innan något blev dåligt tog jag 3-4 st och gjorde päronmarmelad på dem istället (recept längst ner i inlägget).
Dagens handling innebar också påfyllning av sådant som kallas ”plånbokspålägg” eller nåt sånt eftersom de kommer i plånboksformat (väldigt stora plånböcker). Maken och treåringen gillar dessa väldigt mycket, medan jag vägrar köpa dem till fullpris (typ 22 spänn för 120 g skinka). Kort-datum-lådan är då briljant eftersom dessa går alldeles utmärkt att frysa och när vi plockar ur dem ur frysen går de åt på två dagar.
Jag passade också på att köpa grillkorv eftersom grillkorvssäsongen har startat för vissa grilltokiga medlemmar i familjen. Kort datum är grymt och det är ju dessutom till bäst före, inte sista förbrukningsdag.
Som slutlig grej konstaterade jag att matoljan innehåller 75% rapsolja och 25% solrosolja. Båda dessa har lägre literpris än matoljan. Så nu har jag köpt solros- och rapsolja istället och tänker göra egen matolja istället för att köpa dyrare färdigblandat. Kanske är helt givet för alla andra, men har inte varit något jag tänkt på tidigare.
Päronmarmelad
Ingredienser
500 g päron
2 msk färskpressad citronsaft
2 tsk vaniljsocker
ca 2 dl syltsocker
Gör så här
Skala och kärna ur päronen. Skär dem i bitar.
Lägg päronen i en kastrull tillsammans med citronsaften och vaniljsockret och koka under omrörning tills frukten saftar sig. Låt koka ca 10 minuter. Rör om då och då.
Mixa marmeladen slät.
Tillsätt syltsockret. Koka kraftigt i 5 minuter.
Häll upp i väl rengjorda burkar (koka dem helst) och låt svalna.
Jag har ju blivit smått tokig i att baka bröd istället för att lägga 25-35 spänn per bröd i affären. Eget bröd är underbart gott, doftar ljuvligt och dessutom har du koll på exakt vad som är i det. Nedanstående limpa gjorde jag eftersom jag hade ganska mycket filmjölk hemma och jag ville testa något annat än det bröd jag hittills oftast bakat. Det här var superenkelt och grymt gott och du behöver inte hålla på att jäsa brödet – bara blanda ihop allt och in i ugnen!
Ljuvligt filmjölksbröd. Jag hade i en riven morot också.
Ingredienser
3 dl vetemjöl
2 dl grahamsmjöl
2 dl havregryn
2 tsk bikarbonat
1 ½ tsk salt
1 dl linfrön
4 ½ dl filmjölk
0,75 dl mörk sirap
Valfritt: en riven morot, hasselnötter, russin eller något annat trevligt du vill ha i
Gör så här
Sätt ugnen på 200 grader. Blanda alla torra ingredienser i en bunke.
Tillsätt filmjölk och sirap.
Rör ihop allt till en kladdig smet.
Smöra och mjöla en brödform. Häll i smeten och strö lite vetemjöl på ytan.
Grädda limpan längst ner i ugnen i ca 50 min. Lägg över aluminiumfolié i slutet av gräddningen om den blir för brun på ytan.
Låt limpan svalna inlindad i en handduk. Vänta tills den kallnat innan du skär den i skivor.
När jag gjorde veckohandlingen på Willys den här veckan – vilken blev senare än vanligt eftersom jag varit på jobb och maken har pendlat till Motala för sin sista randning innan han är färdig specialist och därmed har han haft bilen – hittade jag det här fantastiska påfundet:
Svinnsmart på Willys Ekholmen.
Två kilo frukt eller två kilo grönt – för 20 kr. 10 kr/kg! Jag tog en av varje. Enligt skylten hade de skönhetsfläckar som gjorde att de inte kunde säljas, men jag måste säga att när jag packade upp det var det jättefina varor. Apelsinerna var möjligen något torrare än vanligt vilket gissningsvis beror på att de legat lite längre, men vi hade dem i en fruktsallad så det spelade absolut noll roll.
I fruktlådan fanns vindruvor (vi slängde två som var tråkiga, resten var jättefina), ett gäng äpplen, två apelsiner, en ananas, två kiwi, och två päron.
I gröntlådan fanns fänkål, grönkål, stora tomater, babytomater, zucchini, en massa champinjoner, ett salladshuvud och eventuellt mer jag glömt.
Fantastiskt bra initiativ av Willys tycker jag och alltihopa kommer användas här hemma. Det är ju viktigt när man tar den här typen av erbjudande att man faktiskt använder det, annars blir det ju varken svinnsmart eller ekonomiskt. Frukten funkar jättebra i fruktsallad, efterrätter (äppelkaka i helgen kanske), eller smoothies (en kiwi hamnade i min smoothie imorse), och grönsakerna kommer integreras i matlagningen som vilka andra grönsaker som helst.
Jag har ju de senaste månaderna jobbat aktivt med att få ner matkostnaderna. Det går ju att handla ganska billigt om man verkligen försöker, så det är ett intressant projekt att hålla på med under mammaledigheten. Strävan efter en lägre matbudget har dock ibland gett en del funderingar för egen del gällande billigt versus t ex ekologiskt, närproducerat, ursprungsland, etc. Så jag tänkte beskriva reglerna jag har för mig själv:
I säsong. Jag undviker att köpa jordgubbar i januari och liknande dumheter. Tomat och gurka är de stora undantagen, det äter vi året runt.
Ursprungsland. Jag väljer helst svenskt. Kött från Tyskland, Irland, Polen, Sydamerika och Nordamerika går i princip alltid bort, framför allt på grund av antibiotikaanvändning (min stora oro för världen är inte terrorism eller klimatkollaps, det är antibiotikaresistens). Danmark har haft ett par för många skandaler när det gäller kött, så det undviker jag också. Jag försöker, efter intryck av min man som påpekat det viktiga i att hjälpa till att hålla liv i det svenska jordbruket, även försöka köpa svenskt i basvaror som mjöl, havre, mjölk, med mera.
Ekologiskt. Är inte en prioritet för min del. Jag har försökt läsa på och jag får inte alls en entydig bild av att ekologiskt är bäst, inte minst eftersom om vi alla skulle äta ekologiskt så skulle odlingsmarkerna inte räcka till eftersom det skulle behövas så pass mycket mer. Dessutom är reglerna runt vad som får kallas ekologiskt röriga. Kostar eko lika mycket som icke-eko kan jag välja eko.
Närproducerat. Mycket viktigare för min del än ekologiskt. Försöker handla från gårdar här i Östergötland. När vi kör förbi äggbodar brukar vi handla på plats.
Halv- och helfabrikat. I princip förbjudna här. Undantagen är sådant som pesto (men på sommaren gör jag egen på blast från egenodlade morötter) och någon gång Keldas toscanska tomatsoppa som jag gillar att ha till pasta och broccoli. Helfabrikat kommer inte innanför dörren.
Hade jag valt att köpa kött oavsett ursprungsland hade matbudgeten kunnat gå ner ytterligare. Vi köper dock inte särskilt mycket kött i butik nu för tiden, bortsett från köttfärs (svenskt och när det är på extrapris), utan via kollegor till maken som jagar. Dessutom har jag tvingat in hushållet på allt mer vegetariskt, så att det står vegetariskt på bordet två till tre gånger i veckan och utöver det är det ju också fisk och kyckling minst varsin gång i veckan.
Vad har ni för regler för matinköp? Är det bara pris som styr eller något annat?
Inlägget innehåller reklam genom annonslänkar för Matsmart.
Yngsta dottern har passerat sexmånadersstrecket för ett litet tag sedan (hur fort går inte ett halvår när man har en bebis!?), och det är dags att låta liten äta annat än bröstmjölk. Med perfekt timing skickade givetvis Nestlé ut ett brev med smakprov på deras ”mat” som de vill att jag ger den lilla. Några rabattkuponger medföljde givetvis på deras ”klämmisar”, gröt, välling och barnmat.
Trots den glada layouten med kladdiga bebisar och leende föräldrar är det ju lite lätt hotande i texten, som att ”järnet är viktigt – det främjar den normala kognitiva utvecklingen”, vilket är varför man ska ge ungen just Nestlés järnberikade barngröt. Och visst, det är bra med järnberikat om man inte ger barnet något annat som innehåller järn, men det är förhållandevis lätt att göra (typ leverpastej, aprikoser, eller lite paltbröd i gröten). Det de glömmer nämna är ju att deras gröt innehåller 62 gram kolhydrater per 100 gram pulver, varav 26 gram sockerarter. Havregryn innehåller i sig ca 60 g kolhydrater per 100 gram, men bara 1,2 g sockerarter (siffror från Axas havregryn)…
För att slippa stora bitar havregryn i gröten maler jag havregrynen på förhand till samma typ av pulver som köpe-gröten består av. I de portionsstorlekar jag gör till lillan handlar det om en matsked havregrynspulver, och två matskedar vatten, och det går på 30 sekunder i micron. Bra när lillan skriker av hunger…
Och babymat? Det är ju så tramsigt enkelt att göra på egen hand, så varför ska man betala 10-20 kr för en enda måltid?
Till en början kan man ju göra det enklaste: rotfruktspuré. Välj valfri rotfrukt, koka, blanda i lite smör och grädde, mixa. Färdigt. Gör en större batch och frys in i iskubsformer så har man små bitar att plocka fram efter behov.
Lite senare går man över till mer komplexa rätter. Jag har inte hunnit så långt med lillan men till stora tjejen brukade jag göra ”puckar” av mat som jag hade i frysen. Jag tog mina muffinsformar i silikon (så bra om man vill göra fina höga muffinsar!) och la t ex broccolipuré i botten, mosad lax på det, och potatispuré högst upp. Eller andra innehåll, men så att det blev en blandning av protein, kolhydrater, vitaminer och fett. Jag gjorde oftast tio-tolv stycken per gång och det var superenkelt att plocka fram efter behov. Och de kostar definitivt inte 10-12 kr styck. Efter hand som barnet blir större kan man ju göra det allt mindre puré-igt och mer bitar.
Babymat i muffinsportionsstorlek.
Och sluligen, ”klämmisar”. Det ska ju erkännas att det är praktiskt att ha en liggande i skötväskan om det blir akut, men med lite planering blir det ju sällan så akut. Och fruktpuré är ju också löjligt enkelt att göra. För närvarande kokar jag frusna jordgubbar i vatten en längre stund och har till lillans (egengjorda) gröt. Socker/sötningsmedel göre sig icke besvär, och lillan älskar det. (Gröt, grädde och jordgubbar är faktiskt riktigt gott!). Frusna jordgubbar och hallon ska kokas minst två minuter eftersom de kan ha tråkiga bakterier på sig, därför är det viktigt.
Man kan ju också väldigt enkelt göra smoothie på till exempel banan, mango, blåbär, eller något annat. Vill man ha med något istället för att betala för klämmisar kan man ju ta en vara som på förhand är praktiskt paketerad – banan. I bästa fall finns de för 9,90 kr/kg, högsta priset brukar vara några kronor över 20 kr/kg. Även vid maxpris blir det billigare än att betala 10,50-20,90 kr för en klämmis… (priserna varierar efter innehåll, eftersom klämmisar kan innehålla smoothie, gröt, eller hela måltider i puréform). Alternativt äppelbåtar, skivat päron, kiwi, eller någon annan härlig frukt som inte är i puréform när barnen blivit bara lite äldre än sex månader.
Ska man envisas med att köpa barnmat är min rekommendation att göra det via t ex Matsmart (affiliatelänk). Jag köpte ett paket klämmisar när den enda gång jag handlat där, just för att ha i skötväskan till krissituationer. För närvarande finns det gröt-klämmisar 6 st för 49 kr, så det är ju lite billigare än på Ica. Dessutom får man räddar man ju mat som annars slängs, om man vill ha med det i beräkningarna.
Men alltså, det är så mycket billigare att göra det själv, och nej, så länge du ger ditt barn varierad mat med protein och grönsaker så kommer de inte bli undernärda, oavsett vad barnmatstillverkarna hotar med.
Jag är lite av en blandad kompott av intressen – jag jobbar som läkare, jag forskar inom hjärt-kärlsjukdom, och jag drivs av viljan att hjälpa folk till bättre mående och bättre privatekonomi. Dessutom skriver jag böcker, bakar tårtor, är mamma till tre underbara barn och gift med världens bäste man. Den här bloggen fokuserar framför allt på privatekonomi och allra mest på hur man hittar en balans i livet.
Köp min bok!
”I could not put your story down except when I had to. You have written a compelling, readable, entertaining book.”
~ A-M Mawhiney, author
Plugga bättre
Förbättra din studieteknik i 10 steg
Cosmonomics @ Instagram
This error message is only visible to WordPress admins
Error: No feed with the ID 1 found.
Please go to the Instagram Feed settings page to create a feed.
Affiliates
För aktier och fonder
Avanza
På Avanza har vi alla våra aktieinnehav, och har haft i flera år. Den användarvänligaste appen med alla funktioner vi behöver.
SAVR
Uppstickaren SAVR med lägre priser på fonder. Jag har flyttat vårt fondsparande till SAVR eftersom även små skillnader procentuellt blir stora pengar när man sparar i många år.
Webbhotell
One.com
Jag använder One.com för Cosmonomics såväl som för alla siter jag sköter via LCV Konsult AB. De har bra priser och fantastisk service och jag har varit nöjd med dem i över tio år.
Fotoböcker mm
Jag älskar fotoprodukter och gör två fotoböcker för varje år, plus när vi åker på semester, och dessutom är det julkort och väggkalendrar. Smartphoto har bra kvalitet och bra priser, och därför använder jag dem frekvent.
Telefoni
Vimla
Billigare telefoni med Vimla – ingen uppsägningstid, ingen bindningstid, och inga dolda avgifter.
