Vi har en halvstor trädgård med förhållandevis mycket odlingar numera (när vi flyttade in var det några bärbuskar, nu är det många fler bärbuskar och diverse annat). Förra sommaren hade vi precis satt upp sex stora odlingslådor för att utöka odlingen av potatis, lök, ärtor och annat gott, för att sedan få den torraste, varmaste sommaren i mannaminne. (Att vara höggravid då var [svordomar].)
I Linköping fick vi aldrig något bevattningsförbud såsom i stora delar av övriga landet, men för både mig och maken tar det emot kraftigt att sätta på kranen och hälla ut dricksvatten bara för att våra egenodlade tomater ska bli röda. Det handlar väldigt lite om pengar – vatten är snorbilligt måste jag ju säga – utan det är det att det känns extremt ineffektivt. Vill vi ha tomater på sommaren finns det odlingar där det kan göras betydligt effektivare, och sedan får vi helt enkelt köpa tomaterna i butiken. Tråkigare och lite mindre gott, men på sommaren är tomater rätt goda oavsett.
Det vi dock gör för att kunna vattna våra odlingar på ett ekonomiskt och, vad vi upplever, natur-sparsamt sätt är att vi samlar vatten.
En genomsnittlig människa förbrukar ungefär 160 liter vatten per dygn.
Så vad har vi gjort? Vi har en balja i kökshon, och en i duschen. I den i kökshon hamnar allt vatten som vi tvättar händerna med, som vi sköljer av frukt och grönt med, som vi kokar saker i, som vi sköljer av med… det mesta, utom om det innehåller en massa diskmedel. Det ser väl inte alltid så fräscht ut när man hällt i gammalt te och sånt, men växterna klagar inte det minsta. Vi tömmer den dagligen, och är vi alla fyra hemma töms den flera gånger om dagen.
Vattensamling pågår i köket.
I duschen har vi också en balja i duschen där allt vatten som går åt innan vattnet blir varmt (det är en del!) och en del av det man sköljer av sig med innan man börjar använda tvål/schampo (också en del) hamnar. Om någon badar utan att ha en massa tvål eller olja i tömmer vi badkaret med samma balja och häller det ut genom fönstret så att det rinner ner för taket, ner i hängrännan och ner i den stora regnvattensuppsamlingstunnan vi har i slutet av stupröret.
Många liter vatten blir det, överraskande många. Och att då återanvända åtminstone en del av dem till att vattna ute istället för att använda nytt dricksvatten till det, det känns bra för oss.
(Det här inlägget taggas ”Många bäckar små”, för det tyckte jag var både fyndigt och sant. Ja, jag är lättroad.)
Äntligen min tur i bibliotekskön! ”Ut ur ekorrhjulet” är boken av Fantastiske Farbror Fri, eller Oscar Lindberg, och hans fru Maribel Leander Lindberg. Titeln är förvirrande lik ”Jag lämnar ekorrhjulet” av Åsa Axelsson, som dessutom utkom i princip samtidigt. Åsas bok är betydligt snyggare får jag ju säga, jag vet inte vem som kom på den gräsliga orangea omslagsfärgen som också går igenom hela boken, och den otroligt osnygga ekorren. Överlag är omslaget inte alls tilltalande för mig och jag hade inte gissat att den handlade om privatekonomi om jag tittade på den utan att läsa den mindre texten.
Insidan är något bättre, men orange är genomgående, och vid något tillfälle kommer något citat centrerat och kursiverat av oklar anledning, och det finns något ställe med bortglömda indrag och sånt som stör min mer Asperger-oida sida.
Ut ur ekorrhjulet av Oskar Lindberg & Maribel Leander Lindberg
Men.
Boken är jättetrevlig. Är man inne i FIRE-svängen är det ju inte så mycket nytt, utan snarare ganska ytligt skrapande, men den är pedagogiskt upplagd och har massor av tips. Framför allt vänder den upp och ner på de så populära spartipsen som kommer i kvällspressen med jämna mellanrum, såsom att förhandla räntorna för boendet för att sänka boendekostnaderna – här föreslås istället att man ser över sina behov, ytmässigt men även vilken plats man kan tänka sig att bo på, och sen flyttar man. Räntorna är det sista man ska kolla på, för det är inte där de stora pengarna går att spara.
Sila mygg och svälja kameler, eller vad heter det?
Semestertänket är de annorlunda i än vi. De förespråkar långa tider utomlands om man ska åka långt, för att få ner kostnaderna, hinna se mer av landet, och så vidare. Måste säga att i så fall blir det inte mer utomlands för min del för medan jag tycker det är trevligt att vara borta så är det i princip alltid ännu bättre att komma hem. Absence makes the heart grow fonder, och allt sånt. Jag trivs utmärkt med att vara borta en eller max två veckor. Längre än så sen vill jag bara hem. Det betyder dock inte att jag inte tycker om att komma iväg, inte minst i mörkaste vintern (somrarna spenderar vi redan som det är i Sverige). Men det är givetvis så att kostnadsmässigt är det mer effektivt att var borta.
Det är de många tipsen som är bokens behållning, och den riktar sig ganska tydligt mot någon som är ny i sparsvängen. Sen vet jag inte om det är så många som är öppna för att packa ihop och flytta till ett annat ställe hursomhelst – jag har funderat på det för vår del, men det skulle vara mycket krävande och motvilligt med tanke på det stora sociala nätverk vi har att luta oss mot här i stan – så en del av tipsen är nog svåra för någon ny att ta in.
Å andra sidan väcker det tankar, och ingen behöver ju göra allt. Gör man hälften av det de tar upp i boken så kommer ens ekonomi bli bra mycket bättre bara av det. Vad gäller mat, fritid, transport och övriga kategorier de tar upp är det många som med all säkerhet kan göra mycket. Tabellerna med olika typ-familjer tydliggör vilken skillnad det är med olika utgiftsnivåer. Utöver tips om hur man sparar pengar så finns också sådant som ”Sex beprövade metoder mot akut köpsug” och ”Tips för att spara från grunden”.
Det är en hel del åt det filosofiska hållet också, utöver de konkreta tipsen. Kapitel åtta handlar om prioritet:
Någon gång under min livstid har ordet prioritet (som uttryckligen betyder först) börjat användas i plural. Samtidigt tror jag att det är många, liksom jag, som känner att det faktiskt inte går att ha flera prioriteringar samtidigt – det måste alltid vara något som får komma först.
Eftersom boken kom samtidigt som ”Jag lämnar ekorrhjulet” har jag svårt att inte jämföra dem. De är olika i att Åsas bok verkligen är hennes egen story, medan Lindbergs bok är mycket mer allmängiltig. Måste jag välja så tyckte jag bättre om Åsas bok, mycket för att den var så personlig och roligt skriven. Båda väcker tankar och skulle förmodligen kunna gå som introbok till någon nyblivet ekonomiintresserad. Möjligen gör Åsas bok det snyggare, eftersom det inte blir lika skrivet på näsan som i Farbror Fris bok.
Köp boken hos:Bokus eller bättre för din ekonomi, låna den på biblioteket!
Glöm inte att använda en cashback-site om du köper boken!
I helgen var vi på Kolmården. Vi har årskort dit vilket är ekonomiskt fördelaktigt när man bor mindre än en timme bort, och ännu mer ekonomiskt fördelaktigt eftersom vi fått dem i julklapp istället för att betala själva. Annars blir man ju lätt avskräckt från att åka dit när en endagsbiljett går loss på 495 kr för en vuxen och 449 kr för ett barn. För en Svensson-familj på två vuxna och två barn går det således loss på 1 900 kr att bara ta sig in i parken, plus förmodligen en hundralapp till i parkeringsavgift eftersom man tar bilen dit. Men vill man dit så kanske det är värt det? (Det är inte väsensskilt i kostnad mot t ex Liseberg eller Gröna Lund, det är dyrt att åka till den här typen av parker)
Något som däremot är klart ovärt är maten inne i parken. Tre, visserligen ekologiska men ändå, pannkakor med grädde och sylt går loss på 65 spänn (fem pannkakor (vuxentallriken) kostar 79 kr). Jag gissar att parkens marginal på detta är i runda slängar 60 spänn. Det finns givetvis annat att välja på, men billigare än 65 spänn blir det inte om det är mat (huruvida pannkakor med sylt nu är mat eller efterrätt låter jag bli att gå in på).
Får det vara några superexklusiva pannkakor för bara 65 kr?
Detta innebär att den hälsosamma måltiden bestående av pannkakor för vår Svensson-familj går på nästan 300. (Och sedan, när ingen i familjen är mätt, får man köpa ännu mer mat.)
Så vad kan man göra istället, som någotsånär sparsam?
Matsäck så klart!
Förslag på sådant är till exempel:
Korv med bröd. Korv i en större termos med varmt vatten, och ta med bröd och alla tillbehör du vill ha.
Pizzarolls. T ex så här. Görs med fördel i kanelbulleformar och mycket enkla att ta med.
Matiga mackor. Lägg på precis det du vill på valfritt bröd. Baguetter är trevliga att proppa fulla med allehanda godsaker, och kladdar minimalt.
Sallad i burk. Om man är nyttig kan man ju göra en sallad som Fru EB skrivit om nyligen. Gaffel nödvändig.
Pastasallad. Vegetarisk, med kyckling, eller något annat. Glöm inte ta med gafflar och tallrikar.
Egna pannkakor. Steker du dem hemma och tar med egen sylt så kostar de inte riktigt 20 spänn styck (eller ens i närheten). Och man kan göra många. Egna pannkakor är mycket poppis bland ungarna. Även här behövs gafflar och tallrikar.
Frukt. Äppelbåtar eller banan eller vindruvor eller vad ni nu tycker är gott.
Vilket du än väljer så blir det bra mycket billigare än 300 kr per måltid, och inte helt sällan är det ju desto godare. Dessutom vet du precis vad du stoppar i dig. I helgen valde vi mackor och frukt, och kompisarna som var med hade korv med bröd med. Såväl barn som vuxna var mycket nöjda!
Kalassäsongen har dragit igång och vi började med något som verkligen kan rekommenderas: gympasalskalas. Två familjer gick ihop för att fira sina nyblivna fyraåringar på samma gång och hyrde en av de närliggande skolornas gympasal. Vilken grej!
En idrottshall på under 150 m2 i den här stan kostar, på en lördag eller söndag, 77 kr i timmen. Ett kalas brukar vara två timmar i våra kretsar, och så behöver man en timme före för förberedelser och en timme efter för städning. Fyra timmar x 77 kr = 308 kr. För en sal på 116-175 m2 är det inte mycket värre, 110 kr/h. Totalt sett blir det rätt små potatisar vi pratar om alltså.
Och ungarna älskade det.
Föräldrarna till födelsedagsbarnen hade dragit fram det mesta för ungarna att klättra på, hoppa på, gunga i, hänga i, och sen kan man ju alltid, om inspirationen tryter, bara springa runt runt.
Det serverades korv med bröd och ketchup, och en stund senare var det fika med chokladbollar och saft, allt serverat i ett av omklädningsrummen sittandes på ett stort papper så att det blev lätt att städa. Föräldrarna gjorde det lätt för sig i vem-ska-vi-bjuda-diskussionen och bjöd hela dagisavdelningen. Totalt var det uppåt tjugo ungar och kostnaden för hela grejen kan inte ha varit mer än 500 kr totalt – dessutom delat på två föräldrapar.
För egen del har jag skapat en liten ”presentlåda”, efter diskussionen om kostnadstak för presenter. När Lidl haft pysselböcker på extrapris har jag köpt på mig, och från Penstore (ingen affiliate-länk) köpte jag paket med pennor och kritor. Dottern fick välja vad som skulle ges. Eftersom vi fick veta att ena födelsedagsbarnet gärna ville ha pussel gick vi dock utanför presentlådan och hämtade ett av de pusselset som dottern tröttnat på, och gav det vidare. Mottagaren hade inte en tanke på att kartongen såg lite mer välanvänd ut. Billigt och bra för oss, och mycket uppskattade presenter av de båda födelsedagsbarnen. För enkelhetens skull köpte jag också ett tiopack med kort för ett tag sedan på Netto, så det är också bara att plocka av när det är dags. Skönt att slippa skynda till stan för att panikhandla!
Hygienkategorin (och andra) enligt Konsumentverket.
Precis som med klädeskategorin tycker jag det här är enormt mycket pengar. Återigen är vi uppe i över 25 000 kr om året.
För bebisens del är det givetvis blöjorna som drar iväg. Här har jag dock konstaterat att det går att komma undan billigt, åtminstone om man har Lidl i närheten. Lidl har sitt eget märke Lupilu och ett erbjudande, åtminstone på Lidl här i stan, om att köpa ett paket blöjor för 30 kr vid köp av annat för över 300 kr. Vi är uppe i storlek 4 och där är 50 blöjor i varje paket, alltså ett styckpris på 60 öre. Viss skillnad mot att betala 70 kr för 50 av Icas blöjor. Jag har hur som haver skrivit upp alla inköp av blöjpaket och konstaterar att sedan lillan föddes har jag lagt ca 570 kr på blöjor, med ett snittpris på 1,24 kr/blöja. Och hon är åtta månader nu, så det skulle ju motsvara runt 71 kr i månaden. Då har vi en ganska bra bit kvar till de 500 kr hon ska kosta varje månad.
Utöver blöjor använder jag tvättlappar, billigaste sorten, som inte kostar många kronor (typ 25-30 kr för 250 st). För puder räcker en burk i en halv evighet. Lite babyolja (20 kr) i badet, en flaska räcker länge. Hon har en babytandborste (kanske 20 kr?) och en yttepytteliten dutt barntandkräm varje dag.
…och nu börjar jag få slut på saker som lillan använder i hygienväg. Några femhundringar i månaden går det inte iväg på henne.
För treåringen får jag anta att Konsumentverket tycker att hon ska använda blöja fortfarande, för att berättiga den enorma summan man får lägga på henne. Alternativt att hon badar i lervälling och att det behövs enorma mängder tvål för att få henne ren, antar jag. Eftersom hon varit blöjfri sedan innan hon fyllde två är blöjor ingen utgift längre. Lite schampo, balsam, och tvål går ju däremot åt. Liksom förebyggande anti-lusspray (139 kr – cashback) när det är sådana tider på dagis, och lotion för att smörja in henne med. Men sedan börjar det ta slut även där. Hårklippning sköter jag eller maken.
Personlig hygien går kraftigt ner när ungen fyller fyra, till 140 kr i månaden, vilket jag antar är att de då ska ha slutat med blöja. 140 kr/månad känns fortfarande ganska mycket, men betydligt mer rimligt. (Det innebär alltså att man får anta att Konsumentverket tycker att det ska gå femhundra spänn i månaden på blöjor?)
Och sedan jag och maken. Schampo, balsam, tvål, tandkräm går ju åt men det är ju inga enorma mängder (jag försöker hålla mig till att tvätta håret max två gånger i veckan). Klippning av makens hår sköter jag. Själv går jag till frisören och klipper håret max en gång om året sedan jag blev snål numera, och färgar gör jag själv (färgen kostar väl typ 100 kr i inköp en gång i kvartalet). Ansiktskrämer och sådant hade kunnat vara en större post, men jag har en mor som förser mig med det jag behöver via hennes jobb. Så även här blir det rätt begränsat. Tandläkarbesöket kommer väl vartannat år, inte varje år, och ligger på uppåt 900 kr, men slå ut det på två år så blir det ingen jätteutgift (37,50 i månaden utslaget på 24 månader).
Förra året (vilket även var innan lillan kom) snittade vi 293 kr/månad. Den andra halvan av året är något dyrare än första halvan på grund av bebis, men vi kommer aldrig i närheten av Konsumentverkets ”basbehov”. Kanske är vi otroligt lortiga av oss?
Fortsättning av genomgången av kostnaderna i Konsumentverkets ”Koll på pengarna”, denna gång har turen kommit till kategorin ”Medier” (efter förra gångens matkostnader och klädkostnader):
Kostnad för bredband, fast telefoni, streamingtjänster, dagstidning med mera.
Observera att i detta ingår inte mobiltelefon, det är en egen kategori. Jag tycker det är lite gulligt att ”fast telefoni” fortfarande ingår, hur många har det fortfarande?
För vår del, med fyra personer i hemmet, ”får” vi lägga 1 210 kr/månad på medier. Jag tycker det är roligt att det är sån liten skillnad beroende på hur många man är i hushållet, och är lite oklar över varför man får tio kronor mer för att man är tre istället för två, och fem istället för fyra.
För vår del ingår i denna kategori:
Bredband: 957 kr/kvartal = 319 kr/månad
Viaplay: 109 kr/månad (om vi inte har något erbjudande eller bytt in Coop-poäng, vilket vi har typ halva året)
Spotify: 49 kr/månad (studentpris eftersom jag räknas som student som doktorand)
Sporadiskt har vi ytterligare någon streamingtjänst, vilket nog kan snittas till 150 kr/månad sett över året numera
Vi har ingen dagstidning och prenumererar inte på några andra tidningar. Ibland har vi Nextory eller Storytel, men då är det för att det kostar typ 1-10 kr i en månad och det behöver knappt räknas med.
Totalt blir detta 627 kr/månad, eller ca 7 500 kr/år. Får väl därmed tycka att Konsumentverkets ”basbehov” av medier är ganska väl tilltaget – men det skulle samtidigt gå snabbt att komma upp i de summor de nämner med ytterligare abonnemang och om jag inte var så himla intresserad av att leta erbjudanden och rabatter, samt att stänga av abonnemang vi inte använder även under kortare perioder. Vi låg en bra bit över Konsumentverkets summa när jag började med vår ekonomi, på grund av både TV-abonnemang och flera streamingtjänster. Men det visar väl också på att det, om man vill spara, är en förträfflig kategori att kapa i.
Vad lägger ni på den här kategorin? Vad är rimligt?
Jag är lite av en blandad kompott av intressen – jag jobbar som läkare, jag forskar inom hjärt-kärlsjukdom, och jag drivs av viljan att hjälpa folk till bättre mående och bättre privatekonomi. Dessutom skriver jag böcker, bakar tårtor, är mamma till tre underbara barn och gift med världens bäste man. Den här bloggen fokuserar framför allt på privatekonomi och allra mest på hur man hittar en balans i livet.
Köp min bok!
”I could not put your story down except when I had to. You have written a compelling, readable, entertaining book.”
~ A-M Mawhiney, author
Plugga bättre
Förbättra din studieteknik i 10 steg
Cosmonomics @ Instagram
This error message is only visible to WordPress admins
Error: No feed with the ID 1 found.
Please go to the Instagram Feed settings page to create a feed.
Affiliates
För aktier och fonder
Avanza
På Avanza har vi alla våra aktieinnehav, och har haft i flera år. Den användarvänligaste appen med alla funktioner vi behöver.
SAVR
Uppstickaren SAVR med lägre priser på fonder. Jag har flyttat vårt fondsparande till SAVR eftersom även små skillnader procentuellt blir stora pengar när man sparar i många år.
Webbhotell
One.com
Jag använder One.com för Cosmonomics såväl som för alla siter jag sköter via LCV Konsult AB. De har bra priser och fantastisk service och jag har varit nöjd med dem i över tio år.
Fotoböcker mm
Jag älskar fotoprodukter och gör två fotoböcker för varje år, plus när vi åker på semester, och dessutom är det julkort och väggkalendrar. Smartphoto har bra kvalitet och bra priser, och därför använder jag dem frekvent.
Telefoni
Vimla
Billigare telefoni med Vimla – ingen uppsägningstid, ingen bindningstid, och inga dolda avgifter.
