Vi började med viktväktarna för drygt två månader sedan.
(Vilket i en bisats kan sägas gick till så här om kostnaden: Gick in på VVs hemsida, gick inte med för att vi hade satt startdatum ett par dagar senare. När jag sedan gick in på Facebook kom det snart annonser med VV för halva priset, så vi tog det i tre månader. När jag nu skulle säga upp abonnemanget fick vi båda omedelbart erbjudande om en gratis månad. Så nu blir det totalt fyra månader med VV till en kostnad motsvarande 1,5 månad till fullpris. Nice.)
Anyway, detta har gjort att maken börjat titta på att ha annat än vanlig komjölk i teet, eftersom komjölk måste betalas med ”smartpoints” och man har begränsat med smartpoints varje dag. Så kom vi in på de olika alternativen i mjölkväg, vilket i första hand verkar vara havremjölk respektive sojamjölk.
Jag började då fundera på vilken av dessa som är mest miljövänlig. Svaret? Långt ifrån enkelt.
- Komjölk kostar i form av kossor som fiser metangas, måste käka något (ofta importerat foder, t ex soja, vilket bidrar till dålig odling på annan plats på planeten) och behöver stora ytor för att må bra. Samtidigt kan den också bidra positivt till vissa miljömål, framför allt om djuren betar vilket ger artrika hagmarker. (Komjölk innehåller också vitaminer och spårämnen som inte finns i de andra två, så det är nyttigt.). Med hänsyn till proteininnehåll är komjölk och havremjölk ungefär lika i ”arealeffektivitet” – och ännu mer positivt när man ser till proteinkvalitet och möjligheten till ekologisk produktion. ”Av de animaliska livsmedeln är mjölk ett av de mest resurseffektiva” (källa: Matlust).
- Havremjölk (havredryck) görs på havre som har lägre miljöpåverkan räknat per kilo – men den ger absolut inte ett rikt odlingslandskap och växt- och djurliv, utan utarmar jorden. Havreodling kräver att det finns animalisk produktion i jordbruket, eftersom höns och kor äter upp restprodukterna (minst 1/3 av odlad havre blir halm). Produktionen använder också mer bekämpningsmedel. En viss mängd havredryck tar dock mindre mark i anspråk än motsvarande mängd komjölk.
- Sojamjölk kommer från soja som produceras på andra sidan jordklotet eftersom det inte finns förutsättningar för sojaodling i Sverige, och dels har man då transporten och dels utarmar odlingen markerna. Å andra sidan kräver sojaodlingarna minst plats för mest mängd dryck av de tre, så det är ”sannolikt den mest effektiva produktionen av högvärdigt protein i jordbrukssystemet” (källa: Matlust). Utsläppen av växthusgaser vid odling och produktion är låga.
Jag tycker att denna lilla dykning in i världen av ”miljövänligt” och ”klimatvänligt” visar rätt tydligt på varför det är så svårt att ”välja rätt”. Vi behöver variera, vi behöver både det animaliska jordbruket och det vegetabiliska. Är närodlat, icke-ekologiskt bättre än ekologiskt från andra sidan jordklotet? Eller är det tvärtom? Är ekologisk odling alls bättre, eftersom det kräver mer yta (skördarna per hektar är mindre) och därmed blir det mindre koldioxidbindande skog över, som en rapport säger? Samtidigt ger ekologisk odling mer biologisk mångfald, även om skillnaden i artrikedom inte är så stor.
Enkelt är det inte, och det här är bara vad jag hittat när jag tittat lite snabbt.
För övrigt gillar jag slutsatsen i ”Matlust”, både ur ett miljö- och kostnadsperspektiv (även om vatten inte är något alternativ för maken i teet):
”Kriget i mejeridisken” är kanske inte i första hand en fråga om vilken produkt som är bäst eller sämst för miljön eller hälsan utan är en strid mellan världsbilder, värderingar och olika kommersiella intressen. Just som måltidsdryck behöver vi inte dricka vare sig mjölk eller vegetabiliska ersättningsprodukter, kranvatten är det klart bästa alternativet ur miljösynpunkt.
Källa: Matlust: Mjölkprodukter och vegetabiliska alternativ till mjölkprodukter – miljö, klimat och hälsa
”Kranvatten är det klart bästa alternativet ur miljösynpunkt”. Inte helt säkert. Återigen beror det på VAR på planeten du bor, om kranvattnet överhuvudtaget är drickbart. I tex USA och Kanada har de i mer klor än i en normal svensk simbassäng, så det kranvattnet klassar inte jag som drickbart. Sen har vi resten av världen där man definitivt avråder från att dricka kranvatten.
Sen finns det ställen även i Sverige med hög vattenbrist (tex Öland) där man måste skaffa avsaltningsanläggningar. Kostnaden för det för ett privathushåll kan bli ganska högt och inte smakar det så väldigt jättegott heller. Det finns tillfällen när jag hellre dricker mjölk till maten än vatten, typ när det är pannkakor.
Tack för din kommentar! Inom Sverige är det förmodligen sant på de flesta platser, även om det finns undantag som du nämner, och den rapport jag läste var ur ett svenskt perspektiv (skulle man bo i länderna som producerar sojamjölken så blir ju t ex inte transporterna över världen samma problem).
/Cosmonomics
Det är verkligen inte lätt att vara miljövänlig konsument. Jag har behållit komjölken till kaffet för att jag vill främja svensk jordbruk och öppna landskap. Min mjölkkonsumtion är dock begränsad till kaffe och matlagning.
Tack för din kommentar – och nej, verkligen inte.
Vi använder också väldigt begränsat med mjölk, alldeles oavsett ursprung. Barnen får dricka det på förskolan, men mycket sällan hemma. Jag är uppväxt med vatten som dryck till maten, så för min del är det det naturliga. Vi kommer förmodligen att behålla komjölken även fortsatt.
/Cosmonomics
Fin sammanställning som mynnar ut i den komplexa verkligheten som alla konsumenter ska ta ställning till.
En viktig punkt som du och många andra missa men som har börjat bli mera diskuterat är det faktum att betande djur binder mycket CO2 samtidigt som dem har en enorm påverkan på hållbarheten i odlandet (gödsel, mullhalt, sjukdomstryck pga. varierad växtföljd m.m.).
Att dagens modeller också ofta mäter CO2-ekvivalenterna utifrån ett 100-årigt perspektiv, gör att metanutsläppen från idisslare får oproprotinerligt stora utslag jämför med ett längre perspektiv.
En tredje sak är att det kommer alltfler studier på att djur som lever i enlighet med sitt naturliga beteende (allt ifrån utevistelse till fodret) ger en hälsosammare näringssammansättning på biprodukterna.
Otroligt komplext tema.
Tack för en lärorik oh inspirerande blogg!
Ja, det där med bindning av CO2 är intressant, inte minst med tanke på hur mycket CO2-utsläppshat kossorna får utstå nuförtiden. Som jag skrev i inlägget så tar man i a f in i beräkningen just att markerna blir hållbarare, med mer varierad växtlighet etc, om kossorna får beta.
Tack för din kommentar!
/Cosmonomics
Precis som de billigaste inköpen är de inställda saknar jag alternativ 4: Att dricka kaffet svart. 0 kalorier/poäng och så är det godare också.
Jag dricker inget kaffe, så det är definitivt den billigaste varianten 🙂
/Cosmonomics
Läs den här så kan du snart disputera i ämnet: https://pub.epsilon.slu.se/12890/7/roos_et_al_151204.pdf
De har verkligen gått på djupet i jämförelse mellan havremjölk och komjölk.
Får kanske titta på det, men jag var rätt nöjd med det jag läste 😀
/Cosmonomics
Varför krångla till allting?
Drick komjölk som vi
alltid gjort
Varför viktväktare – Ät lite mindre !
För att det är intressant att titta på alternativ, eftersom ”som vi alltid gjort” inte riktigt är god nog anledning att fortsätta göra saker på samma sätt? Vad gäller Viktväktarna funkar det utmärkt för oss, så det tänkte vi fortsätta med.
/Cosmonomics