Playing with FIRE – dokumentären om FIRE som haussats rätt hårt av communityt åtminstone innan den kom ut – fanns tillgänglig gratis på Vimeo, så jag såg den i helgen.
Den var rätt ytlig.
Den följer ett par som bestämmer sig för att bli finansiellt fria och gå i tidig pension, alltså FIRE. Och så följer man dem i typ ett år. Frun gnäller rätt mycket och de gör som de flesta (?) som hittar konceptet (inklusive jag själv): man kör järnet från början innan man hittar en balans.
Balans var något jag verkligen saknade i filmen. Allt handlade om FIRE, hur många år tills de kunde gå i pension. Samtidigt snackade frun om och om och om igen hur hon inte ville missa deras dotters första år genom att hon bara jobbade. Så varför inte fundera över att hon går ner i tid? Om man nu lyckas dra ner sina utgifter till 50% av tidigare, då finns det helt klart utrymme att gå ner i tid. Jobba halvtid medan barnet är litet? Vad spelar det för roll om det adderar fler år tills FIRE? Det är en annan sak om man börjar med det här innan man får barn tycker jag – då kan man köra in i kaklet. Men om poängen är att man vill spendera tid med ungarna, då är det ju helt kontraproduktivt att jobba heltid bara för att man om tio-femton-tjugo år ska nå FIRE. Jag tycker att filmen borde pratat frihetsgrader mer, snarare än att stenhårt fokusera på bara FIRE.
Det var kul att få ansikten på ett gäng av de rätt anonyma men stora profiler inom FIRE-rörelsen, även om jag gärna haft utsatt vilka alias de hade mer än en enda gång. Dock var deras intervjusektioner så korta och upphackade att de bara skrapade alldeles på ytan av vad FIRE innebär. Filmen hade vunnit på färre intervjuer och längre med de som valdes ut.
Familjens stint på Hawaii var ärligt talat obegriplig som del av filmen. För all del att familjen åkte dit, men vad spelade det för roll för narrativet? Hade mycket hellre tagit fem minuter intervjuer istället. Frun gnäller återigen en stund över det och FIRE och allt fint hon inte får ha. Mot slutet av året tycker hon dock att det var värt att byta bort villan och bilen och allt vad de hade, trots att hon inte egentligen fått något ut av det annat än att de börjat spara. Hon verkar inte ha gått ner i tid.
Jag tycker också att filmen saknar mycket av det konkreta. Boende, bilar – och sen då? Utöver det fanns det i princip ingenting konkret gällande hur man drar ner utgifterna. Mad FIentist hade gärna fått ta mer plats när han gick igenom deras ekonomi (la de verkligen 2 000 dollar i månaden på mat?!).
Liksom den ultimata FIRE-boken får vi vänta vidare på en ultimat FIRE-film. Jag tyckte dock att boken om Playing with FIRE var mycket bättre.
Hej!
Har inte sett filmen och kommer nog inte göra det heller.
Tänker på det du skriver om att jobba järnet när barnen är små för att nå FIRE när barnen är stora.
Det är precis pga det som jag inte ser FIRE som ett mål för mig.
Ska jag ha möjlighet att nå det, skulle jag behöva jobba supermycket. Helst minst ett extraknäck på kvällar och helger för att nå FIRE i hyffsad ung ålder.
Men det är ju nu när barnen är små och vill att jag ska vara hemma, då vill jag vara hemma. Det kommer en tid snart då barnen inte är lika intresserad av att vara hemma. Då tänker jag att jag kan jobba mer, om jag känner att det skulle vara kul.
Idag jobbar jag inte heltid för att ha mer tid för barnen istället. Känns mer värt för mig.
Det enda jag kan ångra är att jag inte blev intresserad av sparande innan jag fick barn. Hade kunnat jobba mer och spara mer då. Men gjort är gjort.
Nu jobbar jag mindre när barnen är små.
Pappa betalar? Bloggen om privatekonomi
Tycker er inställning verkar vara väldigt mycket mer hälsosam än den som fick synas i filmen. Jag själv lever ju efter samma variant som er och har just nu gått ner till föräldraledig på halvtid, och från februari blir det 40% föräldraledig och 60% jobb. Barnen är små en väldigt kort tid och sedan slutar de vara intresserade av att vara hemma med oss, så det är ju bara till att utnyttja den tid vi har med dem.
Jag tyckte nog ändå att filmen var rätt mysig och puttrade på ganska fint. Jag håller dock med om att man kunde fyllt den med mer innehåll och värde. Den var rätt kort åsså.
Jag tyckte den var väldigt fint filmad, det märks att de kan den delen. Men jag kände att jag fick enormt mycket mer ut av boken och det bidrog till att filmen blev en sån besvikelse.
Håller fullständigt med dig. Var ärligt talat rätt besviken på filmen. Först tänkte jag att jag skulle skicka länken till folk jag vill ska fördjupa sig mer i FIRE, men filmen var ytlig, gav inga konkreta svar och var väldigt gnällig. Fattade knappt varför hon i slutet av filmen ändå var nöjd, för utifrån allt hon sagt filmen igenom var det mest besvärligt på alla,plan. Fick inte heller ihop deras ambition med att bli FIRE för att tillbringa mer tid med sitt barn. Om de kör stenhårt nu hinner ju barnet bli stort. Nej bättre då att dra ner på sina kostnader så man tex kan gå ner till halvtid för att få mer tid tillsammans. Hade mycket högre förväntningar på filmen
Då hade vi precis samma upplevelse av filmen – tyvärr. Vet inte om mycket av FIRE-communityt i övrigt tänker samma, tycker det har varit rätt tyst sedan filmen faktiskt kom. Undrar vad resultatet blivit om någon som inte är helt ny i FIRE hade gjort filmen istället – eller om det blir bättre om de gör en uppföljare om fem år när de kommit längre på sin resa.