Några av mina populäraste inlägg har varit de där jag kommenterat Konsumentverkets ”Koll på pengarna” och deras ”rimliga kostnader för hushåll av olika storlekar”. Mina inlägg utgick från 2019 års Koll på pengarna, men eftersom det är nytt år så finns det så klart en 2020-variant också. Så vad är skillnaden?
Matkostnader. För vår familj (2 vuxna 31-60 år, 2 barn 2-5 år) låg beräknad matkostnad på 860 x 2 + 2 470 x 2 = 6 660 kr för 2019. 2020 har detta ökat till 940 x 2 + 2 770 kr x 2 = 7 420. 11% ökning i matkostnaderna på ett år – något mer än de 2% som antas i inflation. Barnen äter sin lunch på dagis, och tre till fyra dagar i veckan äter de även frukost, medan jag och maken har hemlagat alla mål. Ovanpå detta har ”förbrukningsvaror” (”dagligvaror som främst används för vård och skötsel av hemmet som tvätt- och rengöringsmedel, toalett- och hushållspapper med mera”) gått från 270 kr till 280 kr, en betydligt mindre ökning.
(I det gamla inlägget var dock beräkningen på så familjen såg ut då, d v s ett barn 6-11 månader som åt all mat hemma och ett barn 2-5 år, om någon undrar varför siffrorna inte var exakt samma)
Även detta år kommer vi att landa på en snitt-månadskostnad som är något under den kostnad Konsumentverket tycker är rimlig (vi går precis över 7 000 kr sett över året). Jag tycker fortfarande att 7 400 kr för mat varje månad för två vuxna och två ganska små barn är väldigt generöst tilltaget – vi äter ute då och då, vi köper närproducerat kött, Crowd farming-frukt, och så vidare. Det är ju inte i närheten av ett minimum som vi skulle kunna leva på.
Klädkostnaderna har gått från 470 kr månad för en 1-3-åring, 710 kr för en 4-6-åring, och 660 kr/person för vuxna 26-49 år, till 690 kr för 1-3-åringen, 950 kr för 4-6-åringen, och 500 kr/månad för 26-49-åringar. Kanske insåg de att 660 kr i månaden för en vuxen är en bra bit mer än nödvändigt? Däremot vet jag inte varför jag skulle behöva lägga 710 kr i månaden för min femåring, det tycker jag är bisarrt mycket pengar på kläder (11 400 kr om året!). Även 690 kr i månaden för min tvååring (8 280 kr/år) är mycket pengar tycker jag. Men det är klart, ska allt vara nytt från Polaren o Pyret så…
I beskrivningen är det att denna beräkning ska vara för ”ett basbehov av kläder och skor som används till vardags, på fritiden och vid festligare tillfällen. Här ingår även tillbehör som väska, klocka och paraply.” Om vi skulle lägga så här mycket pengar i familjen varje månaden, så skulle vi lägga 31 680 kr om året på kläder. Herregud. Vårt snitt det här året ligger på ca 1 100 kr per månad för hela familjen, eller drygt 13 000 kr om året.
Nya begagnade kläder kan man ha mycket roligt med. Vintermössa och prinsesskjol, absolut!
Personlig hygien går på 650 kr för en 1-3-åring numera (640 förra året), 140 för 4-6 år (140 kr förra året), och 500 kr/månad för 26-49 år (490 kr förra året). Således ingen större skillnad för att det råkat bli 2020 istället för att vara 2019. Samtidigt kan jag ju fortfarande invända att det är mycket pengar på ”hygien”. 1-3-åringen har större budget vilket jag tolkar som orsakat av att den åldern vanligen har blöjor. Eftersom vår yngsta varit blöjfri dagtid sedan hon fyllde två sparar vi mycket pengar där (det går åt en Lidl-blöja om natten numera). Totalt får familjen lägga 1 790 kr på ”hygien” varje månad, eller 21 480 kr om året, vilket jag tycker låter ganska mycket, även om det ska täcka ”sådant som tvål, tandkräm, blöjor, hårklippning med mera samt kostnad för ett årligt tandläkarbesök (undersökning) för vuxna”. Det blir radikalt billigare om man klipper sig en gång var artonde månad, klipper sin man hemma själv, och färgar sitt eget hår… Annars ryker den där potten på 500 per vuxen väldigt snabbt, tänker jag.
Medier-kategorin täcker ”kostnad för bredband, fast telefoni, streamingtjänster, dagstidning med mera.” Denna kategori har gått från 1 210 år 2019 för en familj på fyra, till 1 290 kr per månad det här året. För vår del kostar bredbandet (Bahnhof) drygt en tusenlapp var tredje månad, och sedan har vi våra streamingtjänster (för närvarande Viaplay, samt förskottsbetalat ett år för Disney+), vilket inte ens kommer upp i 200 kr i månaden. Vi stöttar tidningen Kvartal med drygt 100 kr i månaden. Totalt sett blir denna kategori för vår del ca 650 kr i månaden. Eftersom två streamingtjänster egentligen är onödigt (ärligt talat hade jag klarat mig helt utan dem, men resten av familjen gillar TV) är detta ytterligare en generös kategori från Konsumentverket. Det finns också billigare bredband, men vi tycker om Bahnhof som företag och de levererar en stabil tjänst.
Fritid och lek kanske också kan kommenteras. ”Vanliga fritidsaktiviteter, leksaker, böcker, skidor, cykel, föreningsavgift, med mera.” 270 kr i månaden för 1-3-åringar, 450 kr för 4-6-åringar, och 690 kr för 26-49-åringar. 2 100 kr i månaden totalt för vår familj 2019, och detta året mindre med 200 + 410 + 640 per vuxen, totalt 1 250 kr. Någonstans skulle väl svångremmen dras åt? Vår yngsta lägger får inte ”fritid och lek” för några 200 i månaden, det är när jag hittar begagnade böcker för 10-25 kr styck som jag köper det, och cykel behöver hon ju som tur är inte ny så ofta (och även de köps begagnade).
Äldsta dottern går på balett och simskola, så hennes pott på 450 kr äts upp desto snabbare – och då är varken simskola eller balett någon (i nuläget) dyr aktivitet att hålla på med. Skulle de börja rida lär den pengen inte räcka någonstans alls, utifrån vad jag hört om vad det kostar… För min och makens del betalar jobbet via friskvårdsbidraget våra gymkort. Cykel behöver som tur är inte köpas särskilt ofta, till skillnad från för barnen.
Hur stämmer era utgifter överens med Konsumentverkets rekommendationer? Lägger ni mer eller mindre, och i vilka kategorier?
Som tur var var det inte bara jag som reagerade med ungefär ”WTF 5 000 kr per barn?!”
Vad är egentligen rimligt att lägga på julklappar – till barn eller till någon annan? Ens ekonomiska situation borde givetvis vara en av de viktigaste bitarna som styr hur mycket man spenderar, men det är förmodligen inte alltid så det blir. 5 000 kr per barn hade blivit kännbart i vår familj, det hade definitivt påverkat vårt sparande för månaden – men då har vi ändå förhållandevis bra inkomster. I andra familjer måste 5 000 kr per barn bli extremt påfrestande för ekonomin, om man alls klarar det utan lån. Och tydligen är julen snabblånens högtid. ”Jullån” låter ju lite… juligt. Men det är ju mest av allt fullständigt tragiskt. I januari sitter man där med en ordentlig jul-baksmälla istället och ska försöka få ihop ekonomin.
Barnens ålder spelar in i hur mycket pengar föräldrar är villiga att lägga på julklappar. Desto yngre de är, ju mindre pengar ”behöver” man lägga (om det nu någonsin kan sägas att man ”behöver” köpa julklappar). Första året eller två är julklappar egentligen helt onödiga, och våra ungar har knappt fått några julklappar de åren. Förra året fick vår yngsta (då 1,5 år) badleksaker eftersom det behövdes nya (inte second hand heller, för det har jag inte hittat second hand, förmodligen eftersom badleksaker blir sjukt äckliga efter ett tag), och hon tyckte så klart att pappret var det roligaste.
En undersökning från 2016 visade att föräldrar köper 4-6 julklappar per barn, och man köper nytt (”på nätet, i fysisk affär, i köpcentrum” är på plats 1-3, med ”second hand” på fjärde och sista plats). Hur mycket pengar är rimligt att lägga på julklappar till olika åldrar? Så här svarade man då:
Och till ens partner är det (tydligen) rimligt att lägga 500 – 1 200 kr.
I vår familj ger vi främst julklappar till barnen. Mormor och morfar respektive farmor och farfar får en väggkalender för kommande året med bilder av barnen, det har vi gjort sedan äldsta dottern föddes och det är mycket uppskattat. Jag och maken ger sällan julklappar till varandra, det beror på om vi hittat något vi verkligen tycker passar. Förra året hade jag redan på sommaren köpt ett fint läderförkläde för honom att ha till allt grillande och matlagning, och det gav jag honom i julklapp. Själv älskar jag att ge mycket mer än att få, framför allt när jag hittar de perfekta klapparna. Om jag ger till vänner så brukar det bli egenproducerat – en sylt, en saft, och/eller ett bröd, till exempel. Det brukar vara otroligt uppskattat.
Barnen får i så stor utsträckning som möjligt begagnat, köpt via Sellpy eller köp-och-sälj-sidor. Min grundprincip är 1) något de önskar sig, 2) något att läsa, och 3) något att ha på sig. Till vår äldsta blir det ibland ytterligare en klapp, oftast bok- eller pysselrelaterat. Den lilla kommer vara medveten om julafton någotsånär för första gången det här året, men hon kommer att få enligt samma princip.
Sammantaget kan jag lugnt säga att jag hamnar i kategorin 100-300 kr per barn, just eftersom allt är begagnat. Vi får väl se med att de blir allt större, förr eller senare kommer de ju komma med dyrare önskemål. Men det borde vara ett par år bort, hoppas jag. Och även då kommer jag aldrig att gå med på något så stort som 5 000 kr per barn…
Finns det en annan förälder kommer denne givetvis att i första hand ta hand om barnet – men ibland finns det inte en annan förälder, och ibland går båda föräldrarna bort samtidigt. Vad händer då? I första hand kommer socialtjänsten i kommunen där barnet or se till att barnet blir omhändertaget, ibland – vanligast – finns det en släkting eller vän till familjen som känner barnet väl och kan ta hand om det inledningsvis, och ibland får barnet komma till ett jourhem.
Frågan om vem som tar hand om barnet på längre sikt om båda föräldrarna dör regleras av Föräldrabalken, som säger att rätten ska utnämna en eller två (om två måste de vara sambo eller gifta) särskilt förordnade vårdnadshavare. Vårdnadshavaren ska vara i lämpad för att ge barnet/barnen omvårdnad, trygghet och en god fostran. Socialnämnden gör en utredning och pratar med personer som känner barnet, såsom släktingar, syskon, förskole- eller skolpersonal, samt barnet själv.
Kan du välja vem som ska ta hand om ditt barn om båda föräldrarna dör? Nja är svaret – man kan uttrycka en önskan och så länge den personen inte av rätten anses olämplig, så kommer den att bli utsedd till vårdnadshavare. Barnets bästa kommer alltid i första hand, och står över föräldrarnas önskan.
Man måste inte skriva ner sitt önskemål för att det ska bli bindande, men det kommer vara betydligt lättare för den ni valt att visa på att det är just den personen ni önskar, om det står skrivet någonstans. Testamentet är ett bra ställe att nämna det. Står det inte skrivet någonstans kan ord stå mot ord, om någon annan motsätter sig valet av vårdnadshavare. Det finns inga formkrav för hur dokumentet ska se ut.
Om barnet har t ex komplicerade ekonomiska förhållanden, eller om den utsedda vårdnadshavaren inte har kompetens att förvalta barnets ekonomi, kan även en förmyndare behöva utses. I normalfallet är dock vårdnadshavare också förmyndare. På samma sätt som med vårdnadshavare kan föräldrarna lägga fram önskemål, också gärna i testamentet.
Med mitt dokument Viktigt att veta kan du underlätta ytterligare om det värsta händer och både du och den andra föräldern dör. I dokumentet kan du fylla i till exempel kontaktuppgifter till förskola och skola, information om ditt barns bästa kompisar och kontaktuppgifter till dem, information om allergier och läkemedel, morgon- och kvällsrutiner, med mera. Underlätta för dina efterlevande vid din död genom att planera innan.
I Sverige har vi haft allmänt barnbidrag sedan 1947. Idag är barnbidraget 1 250 kr per barn, men det tillkommer det så kallade ”flerbarnstillägget”. Det vill säga, fler barn betyder mer pengar – och inte lika mycket pengar extra per barn, utan allt mer pengar.
Du kan få barnbidrag och flerbarnstillägg för hur många barn som helst. För 6:e barnet och varje ytterligare barn är flerbarnstillägget 1250 kronor per månad. Källa: Försäkringskassan.
Försäkringskassan
Detta innebär alltså att andra barnet är ”värt” 150 kr extra, tredje barnet 499 kr extra, fjärde barnet 1 010 kr extra, och från femte barnet 1 250 kr extra (alltså ett helt ytterligare bidrag) per barn.
Är detta rimligt?
Barnbidragets vara eller icke vara kan i sig diskuteras, men jag tycker framför allt flerbarnstillägget är något som bör ändras. Det kan väl ha varit relevant för femtio, sjuttio år sedan, men hur relevant är det att uppmuntra folk till att skaffa fem barn idag? Svenska familjer skaffar sällan fem barn, medan familjer från diverse invandrarländer definitivt gör det. Det är knappast främjande för integrationen att kvinnorna stannar hemma och föder barn (och sedan gråter familjerna ibland ut i tidningen över att de ”inte får plats” i sin tvårummare), och kan plocka ut bidrag så att det aldrig kommer löna sig att komma ut i arbetslivet.
Vissa argumenterar att det är dyrt att ha fler barn än färre. Jag skulle vilja säga att första barnet är det absolut dyraste barnet i skaran, oavsett hur många som kommer efter. Till första barnet behövs allting – vagn, kläder, sovplats, eventuellt bilbarnstol, med mycket mera. Visst kan man köpa begagnat, men alldeles oavsett är första barnet en enormt mycket större kostnad än vilket efterföljande som helst, eftersom man sedan har dessa grejer.
Kanske får man nummer två tight och behöver en större vagn, men ettan har garanterat växt ur sitt babyskydd tills tvåan kommer (bebisar ska sitta till ca sex månader i babyskydd), vilket gör att det inte blir en kostnad som för ettan. När man får trean behöver man kanske större bil, större boende – men det är ett val och inte en mänsklig rättighet som staten ska stå för.
När vi fick vårt andra barn hade vi knappt några utgifter – ändå får vi 150 kr mer för henne än för ettan.
Det är säkert inte ett populärt förslag, men jag tycker att flerbarnstillägget helt ska tas bort, till förmån för en större summa i samband med första barnet. Ovanpå det kan man diskutera hur mycket barnbidrag vi ska ha – kanske ska vi bara ge barnbidrag alls för de första tre? Varför ska staten subventionera att vi skaffar fem, sex eller ännu fler barn?
Maken byggde lekstuga åt barnen i somras. Den är superfin, gul och vit med svart tak och alldeles väldigt puttenuttig. På insidan har den en rosa vägg och resterande tre är vita. Inredningen var redan från början planerad att vara ett leksakskök, bord, stolar och någon hylla. Således var jag på jakt efter ett begagnat leksakskök, men hittade inget till ett rimligt pris – jag ville ha ett lite lagom slitet eftersom jag skulle göra om det.
Första kvällen på semestern var vi hos svägerskan, och då visade det sig att hennes ungar, som närmar sig tonåren, precis i dagarna rensat ur sin lekstuga för att göra om den till ett ”klubbhus”. Gissa vad som då åkt ut? Japp, ett leksakskök, modell IKEAs Duktig. Slitet så klart efter flera års användning, precis som jag ville ha det.
Före! Smutsigt som tusan, märken och allmänt slitet.
Jag googlade lite och givetvis hade folk IKEA-hackat detta kök många gånger tidigare. Dekorplast verkade vara väldigt användbart med tanke på märkena på träbänken, och resten skulle målas. Sagt och gjort, vi köpte färg efter att ha dubbel, trippel och kvadrupelkollat att det var just rosa hon ville ha. Dekorplast fanns på Bauhaus i både marmormönster, trä och diverse andra mönster.
Jag plockade bort luckorna och målade dem för sig, först med en grundfärg för att det rosa skulle fästa, och sedan två lager rosa. Hyllorna inne i skåpen, som också var väldigt slitna, fick också dekorplast på sig. När allt var målat fick hyllan på ovandelen samt ”diskbänken” dekorplast, och sedan var det bara att sätta ihop allt.
Efteråt, med dekorplast och nymålade ytor.
Dotterns första kommentar? ”Hmmm, den kanske skulle varit gul istället…”
Men hon gillar den. Och jag gillar den. (Vilket som är viktigast kan diskuteras…)
I och med färginköp var den väl inte jättebillig trots allt, men den var ändå en bra bit ifrån de dyra, rosa färdiga kök man kan hitta i diverse nät-leksaksbutiker. Dessutom var det ett jätteroligt projekt.
Jag köpte ett väldigt slitet barnbord för 20 kr via Marketplace och eftersom jag hade kvar både färg och dekorplast fixade jag i ordning det också så att det skulle matcha resten. Det var ett väldigt snabbt jobb som gjorde stor skillnad – den nedersta decimetern av benen blev rosa, och skivan blev dekorplastad. Stolarna är IKEA-stolar jag köpte, också via Marketplace, för 25 kr/st.
Bord och stolar, total kostnad 70 kr.
Jag har försökt hitta billigt för att fixa till myset i lekstugan. Den lilla boll-lamp-grejen ovanför köket var på rea på Rusta för 30 kr. Kakfatet köpte jag begagnat för 50 kr. Kakorna är dels ärvda ihop med köket från kusinerna, dels gamla födelsedagspresenter. Den lilla tandkudden som syns i kanten av bilden köpte jag på loppis för 5 kr. Mattan är det dyraste i hela lekstugan, knappt 200 kr från Rusta, och tålig för att klara kylan och smutsen ute.
I sommar ska det upp enkla gardiner också, tänkte jag, och sedan vi tog bilderna har vi också satt upp en liten hylla ovanför bordet (också ny, men billig, från Rusta). Barnen älskar att vara där ute trots att det fortfarande är lite svalt av och till, den lilla kan stå och ”laga mat” i evigheter.
Jag är lite av en blandad kompott av intressen – jag jobbar som läkare, jag forskar inom hjärt-kärlsjukdom, och jag drivs av viljan att hjälpa folk till bättre mående och bättre privatekonomi. Dessutom skriver jag böcker, bakar tårtor, är mamma till tre underbara barn och gift med världens bäste man. Den här bloggen fokuserar framför allt på privatekonomi och allra mest på hur man hittar en balans i livet.
Köp min bok!
”I could not put your story down except when I had to. You have written a compelling, readable, entertaining book.”
~ A-M Mawhiney, author
Plugga bättre
Förbättra din studieteknik i 10 steg
Cosmonomics @ Instagram
This error message is only visible to WordPress admins
Error: No feed with the ID 1 found.
Please go to the Instagram Feed settings page to create a feed.
Affiliates
För aktier och fonder
Avanza
På Avanza har vi alla våra aktieinnehav, och har haft i flera år. Den användarvänligaste appen med alla funktioner vi behöver.
SAVR
Uppstickaren SAVR med lägre priser på fonder. Jag har flyttat vårt fondsparande till SAVR eftersom även små skillnader procentuellt blir stora pengar när man sparar i många år.
Webbhotell
One.com
Jag använder One.com för Cosmonomics såväl som för alla siter jag sköter via LCV Konsult AB. De har bra priser och fantastisk service och jag har varit nöjd med dem i över tio år.
Fotoböcker mm
Jag älskar fotoprodukter och gör två fotoböcker för varje år, plus när vi åker på semester, och dessutom är det julkort och väggkalendrar. Smartphoto har bra kvalitet och bra priser, och därför använder jag dem frekvent.
Telefoni
Vimla
Billigare telefoni med Vimla – ingen uppsägningstid, ingen bindningstid, och inga dolda avgifter.
