23 03 2020 | FIRE, Hushållsekonomi, Investeringar |
Ska vi fortsätta neråt? Eller planar det ut nu, efter det nästan vertikala raset som skett på tre veckor?
Ingen vet, inte heller jag.
På Twitter är det av och till lite rå ton om att utdelningsentusiaster och FIRE-anhängare plötsligt försvunnit. Jag vet väl inte det, själv fortsätter jag skriva mina inlägg och har precis samma mål som innan Corona-paniken slog till med full kraft. Vi siktar fortfarande mot ekonomisk frihet och helt ärligt hoppas både jag och maken på fortsatt nedgång ett tag till, så att vi hinner investera.
Sedan vi på riktigt påbörjade vår ekonomisk resa tillsammans har börsen nästan bara gått upp, med undantag för hösten 2018 (och då gjorde vi samma sak och köpte). Det gör oss närmast tacksamma för nedgången, även om vi ser det vi redan investerat krympa.
Jag tänker att alldeles oavsett att värdet går ner så har vi fortfarande lika stor andel av företagen. Med tiden kommer det vända uppåt.
Men det övergripande tänket, det vi närmar oss tre år av, det kvarstår. Vi har vår budget, våra minskade utgifter, men framför allt har vi vår inställning och den ekonomiska trygghet vi byggt upp. Vi har en väl tilltagen buffert som skulle låta oss leva som vanligt ekonomiskt även om vi blir sjuka och får minskade inkomster. Skulle det mot all förmodan gå så långt har vi en stabil ekonomi även om en av oss skulle gå bort, som tillåter den som överlever att bo kvar och fortsätta leva väl.
För mig, för oss, är det den stora fördelen med FI. Inte så mycket RE, utan FI-trygghet. Och det finns kvar oavsett hur börsen går.
27 02 2020 | Allmänt, Medicin |
För ett par veckor sedan började jag åter jobba (60%, man vill ju inte jobba ihjäl sig!) och en av de första dagarna hade jag en person i femtioårsåldern på besök. Hen beskrev besvär med ökade irritationsnivåer, huvudvärk, tryck över bröstet som kunde komma i vila men sällan vid aktivitet, försämrad sömn och nedsatt koncentrationsförmåga. Även om vi kollade av prover och status så blev det snabbt uppenbart att det handlade om en stressad person vars kropp sa ifrån. Hen jobbade med ett ganska tungt fysiskt arbete, visserligen bara fyra dagar i veckan men i gengäld betydligt längre pass, så i slutändan blev det vanliga 40 timmar.
Hen var ensamstående, vuxna barn, och bodde själv. Nu gick vi inte in så mycket på exakt var och hur hen bodde, men jag har svårt att tänka mig att det var något spektakulärt boende, och hen beskrev inga dyra fritidsaktiviteter eftersom hen var för trött för att göra något alls under sina lediga dagar.
Som rätt ofta med denna typ av patient (numera) kom jag in på hur det skulle vara att gå ner i arbetstid.
”Hur skulle det vara att jobba 75% istället för 100%?” frågade jag. ”Hur skulle det kännas? Skulle det funka ekonomiskt?”
Hen stirrade på mig som om jag hade två huvuden. ”De skulle vara bra men det skulle aldrig funka med ekonomin.”
Och då blir jag så väldigt, väldigt nyfiken. Det här är en vuxen människa i ett arbete som jag skulle tro ger typisk svensk snittlön eller lite över det. Hen var inte typen som gillade att resa. Omkostnaderna som ensamstående utan barn hemma torde kunna vara väldigt låga. Eller? Hur kan en person som denna inte ha alla möjligheter i världen att gå ner i arbetstid?
Vi hade en lång diskussion om att skapa luft i livet. Om att kunna ta hand om sig själv så att man håller på sikt, istället för att gå mot sjukdom och för tidig död för en anonym arbetsgivare som bara kommer ersätta henom med näste man till slakt. Hen tittade på mig som om jag pratade grekiska av och till, men vi tittade på viktigtpariktigt.se och hen fick själv läsa att alla hens symtom var stressymtom.
Proverna var mycket riktigt helt felfria, liksom EKG och annat vi kollade.
Jag hoppas hen kan ta till sig av vårt samtal (även om jag efter många liknande tidigare samtal inte har så stora förhoppningar).
20 02 2020 | Hushållsekonomi |
Om du tycker att det där med ekonomi är rätt trist, då finns det en sak som kan göra stor skillnad: automatisering.
Automatisering innebär att lägga betalningar på autogiro och göra sparandet till en automatisk dragning. Det finns säkert fler sätt att automatisera, men det här är väl de stora, enkla grejerna.
Spara automatiskt
Genom att göra sparandet till en automatisk dragning direkt i samband med att lönen kommer in på kontot så ”ser” du aldrig de pengarna och får vänja dig vid att leva på mindre. Det är betydligt enklare än att spara i slutet av månaden, för tillhör du kategorin som spenderar pengar om du har dem, då kommer det förmodligen vara tomt på kontot dagen innan lön. Grundregeln är att spara 10% av lönen, vill du utmana dig själv så är det bara att sätta av mer – men kom ihåg att det bästa sparandet är det som blir av, oavsett om det är en hundralapp eller många tusenlappar.
Se också till att du varje år du får t ex löneförhöjning, så går du in och ökar hur mycket som ska dras automatiskt – det är inte tänkt att du ska ligga på samma nivå år efter år.
Betala med autogiro
Att lägga fakturor på autogiro gör att de dras automatiskt, och du slipper oroa dig för att missa att betala något. Här finns både för- och nackdelar. Fördelarna är givetvis att du vet att det blir betalt och du behöver inte fundera på när, och då får du inga påminnelseavgifter (eller ännu värre, betalningsanmärkningar). Autogiro är att rekommendera på fasta kostnader du inte kommer undan och som är återkommande. Vi har det på Tekniska verken, barnomsorgen, och att vårt kreditkort blir betalt till fullo varje månad eftersom det annars kostar dyra pengar i ränta. Nackdelar med autogiro är att det kan få dig att glömma bort dess existens. Som exempel kan träningskort som ligger på autogiro kan ligga kvar år ut och år in trots att det inte används, för att man inte tänker på det, samma sak om du betalar för TV eller telefon med autogiro. Du blir van vid att det alltid dras och funderar således inte på om det är en onödig utgift som kan sägas upp.
Så välj vilka fakturor som du ändå inte kommer kunna säga upp (för vår del tycker vi att el, vatten, värme och sophämtning tillhör den kategorin, liksom förskolan för barnen) och som således alltid ska betalas – de får gärna ligga på autogiro. Kostnader som däremot är valbara och som du vill utvärdera får du fundera på ett varv till, om de ska vara på autogiro. Vill du ändå ha det på autogiro, sätt en påminnelse i telefonen om X antal månader att utvärdera vad du får ut av den aktuella kostnaden, och om du vill ha kvar den.
Vad har du automatiserat?
17 02 2020 | FIRE, Hushållsekonomi, Side-hustle |
Att bygga broar var något Freelance to Freedom-författaren Vincent Pugliese pratade om i podden How to Money, och det var ett väldigt bra poddavsnitt.
I korthet är hans story att han var en slacker till i tjugoårsåldern då han bestämde sig för att bli fotograf. Han blev en duktig fotograf, vann priser, men det fasta jobbet på en tidning gav honom inget för hans hårda jobb så han bestämde sig för att starta eget och det visade sig att han kunde tjäna mångdubbelt på att vara egenföretagare ihop med sin fru. De betalade av alla sina skulder genom hårt arbete, och han föreläser och sånt om att bli frilansare numera.
En av sakerna han trycker på i både boken (som finns att ladda ner som ljudbok gratis) och i podcasten är vikten av att börja bygga bron innan den behövs. Alltså, om du i framtiden vill bli egenföretagare/frilansare istället för att vara anställd, börja bygg ditt extraknäck/side-hustle/företag redan idag. Det tar ju nämligen en massa tid att bygga företaget och under tiden behöver du en inkomst. Men då är företaget redo den dag du behöver det, om du blir av med jobbet eller det blir ohållbart på något sätt.
Vi arbetar precis så här. Vi kommer inte nödvändigtvis bli heltidsarbetande i vårt företag, men vi vill ha kontakter och inkomster därifrån regelbundet. Jag har haft eget företag sedan början av 2000-talet, då en enskild firma, och nu sedan ett par år ett gemensamt aktiebolag med maken. Det har visat sig vara gynnsamt upprepade gånger, bland annat när jag sålde mina anteckningar från läkarprogrammet till ett företag som sysslar med studiehjälp för medicinstuderande. Hade vi inte haft företag hade det blivit krångligt.
Sedan en nyligen genomförd ändring krävs bara 25 000 i aktiekapital för att starta ett aktiebolag, så det är inte mycket som behövs – och det är ju dessutom pengar som företaget sedan får använda, så det är ju inte så att det kostar 25 000 kr. Orkar man inte med böket med att starta företaget – det tar en liten stund, men allt görs online numera – kan man till och med köpa färdigstartade bolag, har jag förstått.
Vincents inställning är att alla borde ha ett eget företag. Han driver det så långt att han tycker att alla borde vilja vara frilansare/egenföretagare, men det tror jag är en bit bort innan det fungerar fullt ut. Jag håller däremot helt med honom om att alla borde ha ett företag där de successivt skapar ett inkomstflöde som ligger vid sidan av de vanliga inkomsterna.
3 02 2020 | FIRE, Hushållsekonomi, Investeringar, Var börjar man? |
Alla delar av Var börjar man? hittar här.
När du börjat få plus på kontot gäller det att veta vad du ska göra med pengarna.
Till att börja med bör du skaffa dig en buffert. Bufferten ska vara på ett rimligt lättillgängligt konto, men helst inte vara ditt vanliga lönekonto eftersom det då kan bli väl lätt att nalla av pengarna. Ha den allra helst på ett högräntekonto (som idag inte är så hög ränta, runt 0,6 i dagsläget) på en bank med insättningsgaranti. Bufferten är till för när det kommer större, oväntade utgifter – en tandläkarräkning, bilen går sönder, eller diskmaskinen brakar sönder. Bufferten är inte till för saker du vet kommer: semester, julklappar, årsavgifter för försäkringar, eller insats till lägenhet. Till de sakerna behöver du spara separat. Buffertens storlek har diskuterats massor, och hur stor just din behöver vara beror på din situation. Har du barn, hus, bil(ar), eller är du singel och bor i en hyreslägenhet så har du helt olika ”risk” i ditt liv att det kommer en oväntad utgift och storleken på denna.
När du har bufferten på plats är det dags att börja låta pengarna jobba. Man kan givetvis spara till bufferten och börja investera simultant, men det är högre risk, så det enklaste är att fylla upp bufferten först. Men sen då?
FIRE-rörelsen i stort förespråkar framför allt breda indexfonder med låg avgift. Amerikanska FIRE-anhängare tycker att en lågavgiftsfond som täcker alla företag i USA är bra, här i Sverige kan du välja en bred indexfond som antingen är global, eller med ett snävare fokus. Låg avgift är viktigt eftersom ränta-på-ränta-effekten annars äter upp enorma summor av dina investeringar med tiden. Låg avgift brukar räknas som under 0,5% i avgift. Jag har satt ihop en portfölj som är den mina barn sparar i, den kan ni se här.
Sätt gärna upp ett automatiskt sparande via t ex Avanza, och låt pengarna dras i samband med att du får lön, så att du inte riskerar att det inte finns något kvar att spara i slutet av månaden. Sparar du i breda indexfonder med låg avgift behöver du bara titta till dem ungefär en gång om året, så att de inte har höjt avgiften eller ändrat något i hur de fungerar (t ex bytt index). Vill man kan man då också vikta om, om man har flera fonder, så att viktningen (hur många procent av portföljen som är i varje fond) är som du vill ha den.
Är du intresserad kan du också handla med aktier. Det kräver att du läser på lite grann, och är således en större tidsmässig investering. Rent statistiskt kommer du heller inte slå index över tid, därav att FIRE förespråkar indexinvestering.
Andra typer av investeringar är att köpa fastigheter, men jag är inte alls insatt i fastighetsinvesteringar så jag lämnar det till andra som kan det bättre. Det finns böcker, poddar och bloggar om fastighetsinvesteringar, bara att Googla!
