29 01 2020 | FIRE, Hushållsekonomi, Side-hustle, Var börjar man? |
Tidigare delar: Del 1: Var börjar man? Del 2: Hitta ditt varför Del 3: Om att gå minus Del 4: Att minska utgifterna
När du tittar på din ekonomi finns det, i sin allra enklaste form, bara två delar: Inkomster och utgifter. Inkomsterna behöver överstiga utgifterna för att inte katastrofen förr eller senare ska inträffa. Om inkomsterna överstiger utgifterna kommer du förr eller senare få en mycket trevlig ekonomisk ställning.
Utgifterna går dock bara att sänka till en viss nivå – rent teoretiskt till noll, men för de allra flesta är lägsta möjliga något högre än så. Inkomsterna, däremot, är den andra sidan av ekvationen och den sidan har ingen gräns uppåt. Därför är det rimligt att arbeta med båda sidorna, eftersom att kombinera lägre utgifter med högre inkomster ger den absolut största effekten.
Inom FI(RE)-rörelsen är något som kallas side-hustles väldigt, väldigt populärt. Side-hustle, på svenska kanske sido-jobb eller sido-inkomst (det finns ingen svensk term vad jag vet), innebär en inkomstkälla vid sidan av din vanliga arbetsinkomst. Side-hustles kan vara väldigt varierande (här finns listan över våra side-hustles) och vara allt från helt passiva till väldigt aktiva. Du kan dra in pengar genom att svara på enkäter, du kan skriva en bok och sälja, du kan hyra ut din bil (tex via Snappcar) eller prylar (prylar t ex via Hygglo), du kan börja blogga, hålla på med någon typ av hantverk som du är duktig på, ta ett extraknäck för att dela ut tidningar innan ditt vanliga jobb… eller något helt annat. Endast fantasin sätter gränserna!
Ett bra sätt att dra in pengar är att sälja av prylar du inte längre behöver. De flesta av oss har massor av grejer som ligger och skräpar, och visst vore det bättre om grejerna kom till nytta, du fick mer plats, och du dessutom fick lite pengar in på kontot?
Om du ska köpa någonting på nätet bör du använda en cashback-sida om möjligt. Detta är i gränszonen tycker jag för vad som är side-hustle eftersom det grundar sig i att du konsumerar, men det ger pengar in ändå, så jag tar ändå upp det. Här finns en lista på cashbacksidor. Med tiden blir det tusenlappar du sparar.
Fundera över vad du skulle tycka var ett kul extraknäck. Tanken är inte att du ska köra dig själv i botten genom att arbeta tre arbeten, utan att dryga ut inkomsterna med något du finner tillfredsställande.
21 01 2020 | FIRE |
”Men jag gillar ju mitt jobb,” är ju en invändning en och annan ger när man pratar FIRE. ”Varför skulle jag vilja sluta jobba? Vem vill ligga i hängmattan dagarna i ända?”
Det finns ju bra anledningar att sträva efter finansiell frihet (aka Financial independence, aka FI) även om man gillar sitt jobb.
1. Du vet aldrig vad som händer i livet. Bara för att du gillar ditt jobb kanske du inte tycker att det är kul om fem år, eller tio år. Din bra chef kanske slutar och ersätts av en galning. Organisationsförändringar, ökad arbetsbelastning, neddragningar… Om du får barn kanske du bestämmer dig för att de är viktigare än jobbet. Dessutom finns alltid risken att du blir sjukskriven av någon anledning, vilket ger en kraftigt försämrad ekonomi och som blir krävande om du lever lön till lön.
2. Din pension kommer inte bli vidare stor. Ett privat sparande kommer göra stor skillnad för din ekonomi när du blir äldre. Kolla din pensionsprognos, har du inte öppnat orangea kuvertet kommer det nog bli en trist överaskning – och det är inte säkert att pensionen ens blir så hög som prognosen hävdar när det väl är dags.
3. Du kan ta för dig mer. Om du inte lever lön till lön, och således är beroende av ditt jobb, har du större möjligheter att säga ifrån mot orättvisor, dumheter och annat på ditt jobb, och du kan känna en större frihet i arbetet för att du faktiskt väljer att vara där.
Det finns givetvis en gradient från lön-till-lön (eller ännu värre, lån-till-lån) till finansiell frihet – men att ett sparande ger en större frihet i livet är ingen diskussion. Så även om du gillar ditt jobb, se till att du i minsta fall har en buffert, även om du tycker det där med FI(RE) är ointressant.
19 01 2020 | Appar |
I ett avsnitt av den rätt trevliga podden How to Money som jag lyssnat på ett tag tog de upp en rolig extension/plugin till Google Chrome, kallad ”Time well spent”. Denna plugin förvandlar priserna i webbutikerna från dollar till tid, baserat på den årsinkomst du angett. Alltså, vilken grej!
Allt sedan ”Your money or your life”-boken (som jag läste halva av innan jag tröttnade, för det var såå många ord för något som hade kunnat uttryckas mycket mer kortfattat) kom ut har det funnits en idé om att istället för att vi ska tänka i det rätt abstrakta konceptet pengar när vi betalar för något, så är det bättre (om man vill göra mer medvetna val) att tänka på hur mycket arbetstid som går åt för att arbeta ihop pengarna som krävs. Det är det denna app tar fasta på.
Jag laddade ner den för att testa den, men blev besviken – den har bara dollar som valuta, och jag tror att den bara känner igen dollar i butikerna, för när jag testade svenska butiker så gjorde den inte om priset till tid.
Kan inte någon programmeringsbegåvad (FIRE-intresserad?) person skriva ett sånt här tillägg på svenska? Det vore ju fantastiskt. Tänk vilken grej, att se precis hur mycket tid jag måste jobba för att få ihop till prylen jag med ett litet klick köper hem. Det borde ju få en och annan att fundera en runda till innan de köper. (Eller också blir det som en av programledarna konstaterade, en överraskning i hur lite tid det krävs för att jobba ihop en viss grej, och då blev det enklare att köpa – lite fail, men för många skulle det nog vara en ögonöppnare.)
Här finns plug-in att ladda ner om någon nu håller till i Amerikat med dollar, och här en screenshot på hur det ser ut in action.
16 01 2020 | Allmänt |
I slutet av varje avsnitt av Choose FI får gästerna svara på frågorna i ”The hot seat”, däribland frågan om vilket som varit deras största finansiella misstag. Eftersom det är osannolikt att jag någonsin kommer intervjuas på Choose FI ska jag fundera på den frågan här.
Så vad är mitt största finansiella misstag?
Ett enkelt svar är att jag börjat sent med att ta tag i ekonomin ordentligt, sätta mig in i hur man investerar på ett bra sätt och bli en partner till maken även i det ekonomiska.
En mer intressant diskussion är min juristutbildning. Jag har diplom från två långa universitetsutbildningar – juridik och medicin, 4,5 respektive 5,5 år – på väggen (och ytterligare kurser, så totalen på universitetet är elva år, plus ett år naturvetenskapligt basår). Detta har uppenbarligen kraftigt förskjutit min väg mot FI, eftersom jag under denna period inte haft några större inkomster och därmed väldigt lite sparande. Och eftersom tid är avkastning är ju det sämsta man kan göra ekonomiskt att inte börja tidigt.
Så ekonomiskt är elva år på universitetet helt åt skogen.
Rent personligt kan jag växla fram och tillbaka angående min juristutbildning. Å ena sidan är det bortkastat eftersom jag inte använder den – å andra sidan är juridik aldrig något dumt att kunna, och dessutom möjliggjorde den att jag skrev 1,9 på första försöket på högskoleprovet och därefter hade tillräckligt med tro på mig själv för att klara läkarprogrammet.
Det allra bästa hade givetvis varit att jag varit nöjd med att vara jurist och därför jobba som det. Jag var 24 när jag var klar med juridiken och löneutvecklingen som jurist är ju helt okej den med. Då hade jag haft ytterligare ett gäng år att tjäna, spara och investera pengar.
Men jag hade alltid gått och undrat hur det hade kunnat vara. Alltid fortsatt drömma om medicin. Jag hade inte träffat min man, inte fått mina barn.
Så medan det var ett finansiellt misstag att först läsa juridik och sedan läkare, så har jag svårt att se det som ett misstag i det stora hela.
10 01 2020 | FIRE |
En vän till oss ska lägga om hela sitt liv. Efter att ha byggt hus nära familjen så att han har två timmars pendling enkel resa till jobb, har han och hans fru kommit fram till att det för deras del inte går ihop. Just denne vän är en av få av våra vänner som är lika inne på ekonomi och frihet som vi är. Han har kommit fram till att det de har just nu inte är frihet. De kommer flytta till en mindre stad, och i och med att det är mindre kommer de bo närmare allting per automatik. Han funderade på att gå ner till 80% för att få ihop livet där de bor nu, men i nya staden kommer han kunna jobba 100% och ändå vara hemma mer på grund av att pendlingen blir så mycket bättre.
Varje gång vi träffas och pratar kommer vi in på något jag funderar mycket på: varför vi sparar. Vad ska det vara bra för? Vad är målet?
För mig och maken har det aldrig varit tidig pension som varit poängen. Vi vill inte gå i pension, vi trivs bra med vårt yrke och vi vill gärna fortsätta arbeta som läkare. Det vi däremot vill, är att kunna sätta emot. När arbetsgivaren kommer och tycker att vi ska arbeta mängder med övertid, eller inte få lönehöjning för att ”vara solidariska” med alla andra som inte heller kommer få någon lönehöjning, eller att organisationen förändras så att det blir (ännu mer) ohållbart… då ska vi ha friheten att kunna gå därifrån. Vi ska ha nog frihet i vår ekonomi att inte behöva stanna kvar.
Vi bygger mot friheten på olika sätt. Den stora delen är givetvis ekonomisk, att spara och investera och ha ett kapital som gör att vi kan leva utan inkomster. En mindre del, men ändå viktig, är byggandet av alternativa möjliga inkomstkällor eftersom vi ändå vill kunna fortsätta jobba. Detta görs genom både side-hustles som faktiskt i nuläget drar in pengar, men också genom att bara bygga kontaktnät och vår egen kunskapsbank.
Kompisen som ska flytta från storstaden till den mindre staden märkte tydligt av det där med att ha kunskap som är eftertraktad – han hade ett jobb så snart han hörde av sig till HR där han ville jobba. Min man är i en liknande position, medan jag inte är där än.
Vi bygger frihet på alla håll vi kan.
