Två veckor av mer tid

Två veckor av mer tid

Nu har jag två veckor av halvtidsforskning och halvtidsföräldraledigt. Barnen lämnas utan stress på morgonen på sina respektive dagis, en process som tar runt 45 minuter. Därefter kan jag äta frukost och planera dagen, och jag har jag runt 4,5 timme innan det är dags att på nytt påbörja rundan till förskolorna, men denna gång för att hämta istället.

Vid 15-tiden är vi hemma igen, barnen och jag, och de får mellis. Barnen är (givetvis) mindre trötta än när de är på dagis till 17, och det brukar bli pyssel och gos under eftermiddagen tills maken kommer hem.

Jag har ett färdigt utkast på en artikel, och ytterligare en halv artikel skriven. Jag ligger i fas med hushållet (för det är klart att jag tar mer av det om jag är hemma mest) och inför jul är alla julkort skickade och julklapparna inköpta och inslagna – och det sitter till och med julstjärnor i fönstren.

Framför allt njuter jag av tiden. Av att inte behöva stressa för att bli färdig på jobb för att inte barnen ska vara alldeles för sent på dagis. Att kunna sitta ner med barnen och ta det lugnt. Förhoppningsvis har jag mer tålamod än jag brukar. Sedan ett par dagar har jag avinstallerat Facebook från telefonen och Ipaden, och stängt ner fönstret med Twitter. Det blir en ny detox, för att jag tycker det behövs. Sociala medier tar åter för mycket tid. Det känns bra inför jul att inte lägga så mycket tid på mobilen. Bättre att vara med barn och man.

Jag upplever en mycket större balans i livet. Jag njuter mer av barnen som inte är hysteriskt trötta och därmed gnälliga efter aplånga dagar på dagis. Jag njuter av min tid på egen hand som jag kan planera efter eget huvud.

Jag tackar vår hälsosamma ekonomi för möjligheten att stanna hemma på det här sättet. Jag är så glad att vi har så pass bra koll, besparingar, och möjligheter att ge vår familj den här tiden.

Dela:
Recension: Filmen Playing with FIRE

Recension: Filmen Playing with FIRE

Playing with FIRE – dokumentären om FIRE som haussats rätt hårt av communityt åtminstone innan den kom ut – fanns tillgänglig gratis på Vimeo, så jag såg den i helgen.

Den var rätt ytlig.

Den följer ett par som bestämmer sig för att bli finansiellt fria och gå i tidig pension, alltså FIRE. Och så följer man dem i typ ett år. Frun gnäller rätt mycket och de gör som de flesta (?) som hittar konceptet (inklusive jag själv): man kör järnet från början innan man hittar en balans.

Balans var något jag verkligen saknade i filmen. Allt handlade om FIRE, hur många år tills de kunde gå i pension. Samtidigt snackade frun om och om och om igen hur hon inte ville missa deras dotters första år genom att hon bara jobbade. Så varför inte fundera över att hon går ner i tid? Om man nu lyckas dra ner sina utgifter till 50% av tidigare, då finns det helt klart utrymme att gå ner i tid. Jobba halvtid medan barnet är litet? Vad spelar det för roll om det adderar fler år tills FIRE? Det är en annan sak om man börjar med det här innan man får barn tycker jag – då kan man köra in i kaklet. Men om poängen är att man vill spendera tid med ungarna, då är det ju helt kontraproduktivt att jobba heltid bara för att man om tio-femton-tjugo år ska nå FIRE. Jag tycker att filmen borde pratat frihetsgrader mer, snarare än att stenhårt fokusera på bara FIRE.

Det var kul att få ansikten på ett gäng av de rätt anonyma men stora profiler inom FIRE-rörelsen, även om jag gärna haft utsatt vilka alias de hade mer än en enda gång. Dock var deras intervjusektioner så korta och upphackade att de bara skrapade alldeles på ytan av vad FIRE innebär. Filmen hade vunnit på färre intervjuer och längre med de som valdes ut.

Familjens stint på Hawaii var ärligt talat obegriplig som del av filmen. För all del att familjen åkte dit, men vad spelade det för roll för narrativet? Hade mycket hellre tagit fem minuter intervjuer istället. Frun gnäller återigen en stund över det och FIRE och allt fint hon inte får ha. Mot slutet av året tycker hon dock att det var värt att byta bort villan och bilen och allt vad de hade, trots att hon inte egentligen fått något ut av det annat än att de börjat spara. Hon verkar inte ha gått ner i tid.

Jag tycker också att filmen saknar mycket av det konkreta. Boende, bilar – och sen då? Utöver det fanns det i princip ingenting konkret gällande hur man drar ner utgifterna. Mad FIentist hade gärna fått ta mer plats när han gick igenom deras ekonomi (la de verkligen 2 000 dollar i månaden på mat?!).

Liksom den ultimata FIRE-boken får vi vänta vidare på en ultimat FIRE-film. Jag tyckte dock att boken om Playing with FIRE var mycket bättre.

Dela:
Graf-bonanza

Graf-bonanza

Jag har ju, sedan ekonomiintresset väcktes, blivit lite av en Excel-nörd. Inte så att jag på något sätt påstår mig kunna Excel mer än basics, men att få sitta och knappa in siffror och göra grafer och följa utvecklingen är verkligen såå tillfredsställande. Allra mest nice är väl grafer som bara kan peka uppåt – som vår graf ”ackumulerat sparande”. Den visar hur den sammanlagda summan vi sparat sedan vi började den här resan utvecklats. Den kan ju inte gå ner, för vi sparar ju inte minus.

Vissa månader sparar vi mer, andra mindre. Men vi sparar, och stapeln växer sig allt högre.

En annan graf kan gå både uppåt och neråt, men är ändå spännande att följa – vår totala förmögenhetsutveckling. Den beror ju framför allt på hur börsen/våra investeringar går, vilket gör att den t ex följde nedgången under hösten förra året – och under 2019 har det pekat uppåt igen. Här har jag bara siffror sedan oktober -17 eftersom det var första gången jag gjorde en sammanställning över alla våra innehav.

Dessa bilder motiverar mig att göra de val jag tycker är rätt för mig och min familj. Jag får en bild av vilken effekt mina och familjens val får. Det är effektivt för mig, för att lugnt och lätt hålla mig på den inslagna vägen.

Ännu roligare tycker jag det är nu när det börjar finnas ett par års statistik att kolla på, så att jag kan jämföra mot samma månad förra eller förrförra året. Vi har ju nått en nivå som vi tycker känns lagom för oss, något vi kan hålla utan att känna att vi späker oss själva på något sätt, så det handlar inte så mycket om att bli bättre som att kunna se att vi håller oss på ungefär samma nivå. Sparkvoterna är en sådan sak. Engångskostnader (såsom fönstren i oktober som kraftigt drog ner sparkvoten den månaden) gör att det är lite svårare att bedöma, men överlag kan man se hur vi håller oss (det här årets sparkvoter har varit mer varierande än förra året…).

Någon annan som nördar lika mycket?

Dela:
Månadsavstämning: november

Månadsavstämning: november

Årets mörkaste, gråaste, tråkigaste månad har kommit och gått. Inte ens de där jepparna som hävdar att de älskar hösten kan väl tycka att de senaste veckornas mörker – flera veckor utan att det ens verkat bli dagsljus alls – är något att ha. Våra solceller har producerat 32 kWh på hela månaden (i juni, bästa månaden det här året, producerade vi 779 kWh som jämförelse). Men nu är vi i alla fall äntligen inne i december, med allt vad ljus i alla fönster det innebär. Dessutom blev det plötsligt en tunn beläggning snö över Linköping som ljusar upp, och det har varit minusgrader, klart och soligt.

Nog om väder, även om vi svenskar älskar att prata väder…

Som planerat sedan långt tidigare åkte vi på super-duper-charter till Kanarieöarna för andra gången det här året, för att fira att jag äntligen är färdig med allmäntjänstgöringen. Detta innebar att vi la lite pengar på plats, även om resan i sig var betald sedan tidigare. (Det var värt varenda krona.) Vi köpte också ett nytt soffbord eftersom det förra de facto gick sönder. Efter att ha letat i evigheter på begagnatmarknaden efter rätt soffbord (de två senaste har varit begagnade och jag har hållit småkoll av och till hela tiden) fick vi se oss besegrade, och vi köpte ett nytt soffbord under Black Week-rean som vi är jättenöjda med trots att det bara stått där ett par dagar än så länge. Detta ihop med varsitt årskort på Busfabriken för halva priset, samt kostnaden för min legitimation, är de stora utgifterna för månaden.

Matmässigt kom vi in på 3 800 kr och, förutom maten på Kanarieöarna (som ligger under extravaganser istället för matkonto, eftersom allt från resan hamnade där), bara 390 kr på utemat. Fakturan till Tekniska verken för el, vatten, sopor och framför allt fjärrvärme gör sin traditionella vintertur norrut i kostnad. I övrigt en rätt vanlig månad.

Inkomsterna var väldigt straight-forward och bestod av två heltidslöner minus 1/4 VAB-dag för mig, samt barnbidrag plus 1/4 VAB-dag från Försäkringskassan. Lite under snittet för året.

Sparkvoten landade på precis över hälften, 50,71%, och fullt godkänt.

Med bara en enda månad kvar på året ser vi ut att nå våra mål med råge. Sparmålet har överskridits med 56% redan (även om vi får 0% i sparkvot i december blir det ändå att vi når målet om >40%),  utdelningsportföljens värde har gått upp mer än vi kunnat hoppas på (i likhet med börsen i sin helhet), utdelningsmålet slår vi med 25%, sparkvoten snittar 50,92% där målet var 40%, det totala värdet har, tack vare den fenomenala börsuppgången, också med råge uppnått sitt mål, och vi har återinvesterat all utdelning precis som vi tänkte oss.

Jag kan inte annat än att vara stolt. Snart är det dags för en ny kick-off, och då blir det att sätta nya mål för det nya året.

Dela:
Black Friday

Black Friday

Precis som förra året är ju inte Black Friday bara en fredag numera. Det är en vecka. Drygt. Numera är det Cyber Monday och ”smygstart” helgen innan Black Week börjar och det hela är väl totalt typ tio dagar. Jag tänker mig att om en sådär fem år är vi på Black Month och sen tar det tio år till så är vi på Black Year och sen ska vi egentligen bara shoppa, shoppa, shoppa hela tiden.

Eller ja, det är väl ungefär så det redan ser ut.

Själv använder jag Black Week detta år exakt på samma sätt som förra året – jag köper saker jag skrivit upp på en lista under hösten och inget mer. Dessutom gör jag det med Cashbackshopping.se i bakfickan, så att varje köp genererar lite mer cashback än det förra (ett köp ger 10% extra cashback, två köp ger 20%, och så vidare upp till tio köp så att man totalt kan få 100% extra cashback, alltså dubbelt så mycket). Det är ganska få prylar, bara lite halvtrista saker som nya laddare till mobilerna, hörlurar, ett mobilskal till makens mobil, och sen har jag passat på att köpa linsvätska för det närmaste året, och lite vitamintabletter. På fredag ska jag ta mig till Busfabriken och köpa två årskort till barnen för halva priset, det blir bra så att de kan springa av sig (dock ingen cashback på det!). Just det, jag köpte årets sista julklappar också, från Smartphoto (affiliatelänk).

I helgen som gick var jag på loppis. Fyndade barnböcker och barnspel för en spottstyver, köpte vinterstövlar i nyskick till yngsta dottern för 35 kr och en regnoverall till äldsta dottern för 50 kr, också den i mycket gott skick. Dessutom köpte jag Babblarna-grejer till yngsta i julklapp. Totalt gick det knappt en femhundring på alltihopa. Och på alla sätt blir jag nöjdare när jag shoppar begagnat, än om jag skulle köpa motsvarande nytt (de tretton barnböckerna hade kostat långt över tusenlappen att köpa nya). Varför ska man köpa nytt, framför allt till barn som sliter och slänger allting. Åsynen av den där regnoverallen efter en enda dag på dagis gör mig väldigt glad att jag inte betalt hundratals kronor för den…

Så Black Friday i all ära, men behöver jag grejer till ungarna så är det loppis, Marketplace och Blocket som gäller.

Dela: