7 06 2021 | Årsutmaningen |
När det gäller pengar är det lätt att vi blir blinda. Den egna sparkvoten och de egna investeringarna blir det enda som räknas, och varje sparad krona är något att fira. Men gissningsvis har de flesta som läser denna blogg det ganska välställt (om inget annat för att de som kan svenska generellt har det ganska välställt, men mer specifikt för att just ni i publiken sitter och läser en ekonomiblogg) – och ”with great power comes great responsibility”.
Man bör ge av sina tillgångar, och man bör göra det redan från tidigt i sparresan. För om man inte kan ge någon procent (eller promille…) av det man sparar till välgörenhet när det handlar om väldigt små summor, varför skulle man vara mer benägen att ge bort någon procent eller promille när bankkontot blivit desto fetare?
Det finns alla sorters välgörenhetsorganisationer – de som vill ge sjuka barn en härlig dag, eller de som stöttar forskning för specifika sjukdomar, de som vill rädda alla barn i världen, och de som stöttar medicin och omvårdnad i utlandet, de som vill rädda djuren och/eller naturen, och tusen andra saker. Välj något som du själv brinner för och ge en peng till dem. Bli allra helst månadsgivare, för det är så mycket lättare för organisationerna att göra kalkyler om de vet vad som kommer in varje månad, jämfört med ojämnt flöde av att folk ger när de kommer på att de borde.
Välj själv utifrån vad du tycker är viktigt vad gäller organisationen. Vissa vägrar ge till organisationer där för mycket av pengarna går till admin, eller till VD:ns lön, andra bryr sig inte lika mycket om det. Vissa vill ha en organisation som politiskt stämmer överens med det man själv tänker, andra tycker att bara ändamålet är det viktiga. Det spelar ingen roll för min del, det är bara du själv som kan välja.
Hur mycket pengar man ”ska” ge finns så klart inga regler om. Välj vad som passar dig och din budget.
För närvarande ger vi till MS Forskningsfonden och till Barncancerfonden på månadsbasis, och vi har också stöttat Giving People.
Skattereduktion
Här hittar du en lista över de gåvomottagare som är godkända för skattereduktion av Skatteverket.
Du kan få upp till 1 500 kronor i skattereduktion för gåvor som du har gett till godkända gåvomottagare. För att kunna få skattereduktionen ska vissa förutsättningar vara uppfyllda.
Detta är några av förutsättningarna för att få skattereduktion:
- Gåvomottagaren måste vara godkänd av Skatteverket innan du lämnar gåvan. Du är skyldig att kontrollera det vid varje gåvotillfälle.
- Du måste ge minst 200 kronor till samma gåvomottagare vid ett och samma tillfälle (så kallat gåvotillfälle).
- Du måste skänka minst 2 000 kr under året. Det kan vara gåvor till en eller flera godkända gåvomottagare.
- Gåvan måste vara en penninggåva som är avsedd att främja social hjälpverksamhet eller vetenskaplig forskning.
Ger du pengar till någon organisation? Ger du regelbundet eller då och då? Hur valde du din organisation?
31 05 2021 | Årsutmaningen, Hushållsekonomi, Spara pengar |
Juni! Vecka 22 och juni är här imorgon. Efter en rätt regnig och kall maj hoppas åtminstone jag på betydligt varmare väder nu.
Den här veckan är utmaningen en köpfri vecka. Eller månad. Eller till och med år, om du vill slå på stort. Men man kan ju börja lite ”lagom” och köra med just en vecka.
En köpfri vecka
Kör du en köpfri vecka så kan du utmana dig att verkligen inte köpa någonting alls. Inga matvaror – du får klara dig på det som finns i kylen, frysen och skafferiet, vilket förmodligen ökar din kreativitet – och inga nöjesköp eller något annat. Till skillnad från i längre perioder ska du då verkligen inte spendera en krona. Köpfria perioder kan vara väldigt effektiva för att få en att stanna upp och fundera över de köp vi slentrianmässigt gör i vardagen. Kanske köper du energidryck varje dag på jobbet? ”Glömmer” fixa matlåda och måste därför köpa lunch ute? ”Måste” göra en specifik maträtt som behöver specifika ingredienser som inte finns hemma, trots att kyl och frys är fullt av annat som behöver ätas upp?
En köpfri månad
Under en köpfri månad är det desto svårare att komma undan matinköpen (och eventuella inköp av mediciner och liknande), men däremot kan man fortfarande utmana sig själv och hålla nere på ”lyxinköpen” i matväg. Utöver det är det konsumtionen i övrigt som bör skäras bort. Inga nya klädinköp, inget besök hos frisören, ingen runda till bion eller utekväll med kompisarna. Reglerna sätter du, men utmana dig själv!
Ett köpfritt år
För ett köpfritt år, ställ upp dina egna regler för vad som är tillåtet och inte. Har man småbarn är det i många fall svårt att komma undan ett visst inköp av barnkläder (såvida man inte har generös omgivning med äldre barn, som vill bli av med sina) – men vuxenkläder kanske är något man kan låta bli helt? Bestäm också om t ex restaurangbesök är tillåtna, resor, och andra nöjen.
Tips som jag plockat upp från nätet om köpfritt år:
- Ha ett tydligt syfte. Vad vill du göra med pengarna istället? Ha gärna delmål på vägen, för ett år är lång tid.
- Inventera vad du redan har hemma. Vi har ofta mer än vi tror.
- Skriv en lista på vad du är tillåten att lägga pengar på, och skippa allt annat. Tydliga regler är viktigt för att det ska hålla hela året.
- Undvik affärer.
- Var kreativ för att lösa uppkomna behov, istället för att köpa dem. Kan du byta till dig grejer, eller hitta något som skänks?
- Håll det roligt och lustfyllt för att inte tröttna. Kapa inte bort allt kul.
Utöver att du kommer spara en hel hög pengar sparar du också miljön genom att inte hela tiden konsumera. Det tvingar dig att inventera vad du redan har i skafferiet, förrådet, och garderoben. Om det blir ”kris” och du behöver någonting – finns det något annat sätt att lösa det, än att kasta pengar på det (dvs köpa det i affären)? Finns det lokala skänkesgrupper där du kan fråga? När du satt upp regler för dig själv om att du inte får lösa allting genom att köpa nytt kommer du upptäcka att du blir mer kreativ för att lösa problemen.
Det du sparar, oavsett om det är en vecka, månad eller år, använder du förslagsvis i första hand till återbetalningar på lån om det finns sådant, sparkontot om bufferten behöver byggas upp, eller till din ISK för investering om det är där du är i din investeringsresa. Eller är det något särskilt mål du sparar till?
Jag har själv haft kortare perioder av att inte köpa saker, men har aldrig gjort det riktigt organiserat. För närvarande har jag satt upp en nollköpsvision fram till augusti, för att vi behöver rensa ut, inte köpa nytt.
Har du kört en köpfri period? Hur länge? Vad fick du köpa och vad strök du? Gick det bra? Var det kul?
27 05 2021 | Barn, Hushållsekonomi |
Maken och jag har funderat ganska mycket på det här med att lära barnen ekonomi. Våra kids är fem (snart sex) och två (fyller tre i juli).
Veckopeng för den stora
Den stora har fått veckopeng sedan typ tre års ålder, eftersom hon argumenterade så övertygande redan då. Diskussionen gick ungefär så här:
– Mamma, var får ni pengar ifrån?
– Vi får pengar, lön, för att vi jobbar. Precis som att ditt jobb är att gå på förskolan.
(Fundersam unge) – Men mamma, om mitt jobb är att gå på förskolan, varför får inte jag betalt?
Och på den vägen är det.
I nuläget får hon fem kronor i veckan. Överenskommelsen från början var att hon skulle vara snäll på dagis och berätta om sin dag (för att det var som att dra tänder att få henne att berätta något om sin dag), men det gör hon spontant nu när hon blir äldre. Utöver de fem kronorna – som hon får alldeles oavsett – kan hon få upp till fem kronor extra om hon har skött sig under veckan. Städat sitt rum, bäddat sin säng, och haft en bra attityd till oss. Det är en bra utvärdering och ett bra diskussionsunderlag varje söndag för vad som gjort en bra vecka och inte.
Femåringen är väldigt förtjust i att ha sina pengar och vill gärna räkna dem. Även om det finns gott om saker hon vill ha brukar hon sällan komma fram till att de är värda kostnaden. Hon är likadan med annat som godis, där hon kan spara godis hela dagen för att ha på kvällen. Marshmallow-testet klarade hon som tvååring utan bekymmer. Därför har innehållet i hennes spargris bara växt. Hon har hittills inte haft några krav på sig att hon ska betala för något, annat än sådant som vi ser som totalt onödigt (en del pysselgrejer, något diadem, någon leksak).
Utöver sin veckopeng har hon ju numera sitt lilla företag, där hon tjänar pengar som är för företaget.
Framtidsplaner för den stora
När hon fyller sex har vi bestämt ihop med henne att hon ska få börja köpa sitt eget lördagsgodis, vilket gör att hon kommer få en något höjd veckopeng, men fortfarande en uppdelning med en del som hon får oavsett och en del som är variabel beroende på beteende.
Framöver ska vi också introducera ränta och investeringar för henne mer tydligt. Investeringar är hon intresserad av redan, och hon vet att mamma och pappa köper något som heter aktier som är en liten liten del av ett företag, och hon vet att hon bland annat äger en liten liten bit av Disney (men hon tror att det är typ att hon äger ett av stånden på Disneyworld). Ränta har vi inte börjat prata om än.
Den lilla och ekonomi
Den lilla då? Eftersom hon gärna vill ha allt som storasyster ha var hon bara två när hon började få sina två kronor i veckopeng, ibland tre kronor när hon varit duktig med något särskilt.
Tvååringen tror jag inte hade klarat marshmallow-testet lika bra som sin storasyster – eventuellt godis hon får försvinner omedelbart. Vi får se hur hon blir med ekonomi, men jag tror hon kommer ha lättare för att spendera dem än storasyster.
Fysiska pengar eller digitalt?
Än så länge kör vi fysiska pengar, för att barnen uppskattar att få lägga sina pengar på sina sparbössor. Det blir tydligare för dem. Samtidigt ser de givetvis oss göra i princip uteslutande kortbetalningar, så framöver kommer det förmodligen bli en övergång till någon typ av app. Ett problem med kontanter är att vi inte har så mycket kontanter hemma…
Barnspar
Utöver att försöka lära barnen pengars värde har vi också ett barnspar varje månad. Vi gick in med en grundplåt när varje barn föddes, och sedan sparar vi inte riktigt hela barnbidraget till dem. Hälften ligger i fonder, hälften i utvalda aktier med en övervikt mot investmentbolag. Fonderna ligger i ISK på SAVR medan aktierna ligger på ett KF på Avanza.
Sparandet är gemensamt för båda barnen, och planen är att när det är dags att ta ut dem får det första barnet en tredjedel av pengarna på kontot, och sedan får det andra barnet lika mycket. Det som blir över får de dela på. Detta för att det ska bli så rättvist som möjligt, även om börsen skulle gå ner kraftigt mellan de två uttagen.
Hur gör ni med era barn och pengar?
24 05 2021 | Årsutmaningen, Hushållsekonomi, Spara pengar |
Vecka 21 och sista veckan i maj. Jag är fortsatt osäker på var det här året tar vägen, det känns som att allt bara rusar på.
Den här veckan blir det ett lite kortare tips, nämligen att upptäcka biblioteket.
Precis för närvarande kan det vara svårt att upptäcka biblioteket rent fysiskt – här i Linköping är det bara stadsbiblioteket som har öppet, och det mer begränsat än i icke-Covid-tid. Mitt lilla bibliotek nära där jag jobbar har varit stängt i ett år, vilket kraftigt dragit ner på antalet fysiska böcker jag läst. Annars älskar jag att strosa runt i bibliotek – de är lugna, mysiga och det finns tusentals böcker. Å andra sidan finns det stora möjligheter att låna digitalt istället.
Jag skulle tro att alla bibliotek i Sverige idag är anknutna till någon sorts digital utlåningstjänst, där du kan få tag på e-böcker och ljudböcker, och på vissa ställen även en del filmer. Utbudet varierar kraftigt mellan olika bibliotek, men någon form av utbud finns i alla fall. Ofta finns begränsningar på hur många böcker du får låna per vecka, men det tar ju lite tid att läsa böcker så det är förmodligen inte ett jätteproblem för de flesta. Och det bästa? Det kostar dig ingenting.
Så ta chansen! Gå till det fysiska biblioteket om det är öppet och leta upp något spännande – kanske en bok om privatekonomi? Det finns ett gäng att välja mellan, här är några av de jag läst och recenserat. Kolla vad som finns i det digitala utbudet, ladda hem och njut. När du är klar lämnar du bara tillbaka boken, eller inte ens det om du lånar en e-bok eller ljudbok, de försvinner av sig själva. Jämför det med att betala 250 kr för en bok och sedan behöva ha den kvar hemma trots att du redan vet att du med all sannolikhet aldrig kommer läsa den igen.
Använder du dig av ditt bibliotek?
20 05 2021 | Barn, Hushållsekonomi |
I sommar åker vi – om inte Covid-situationen blivit värre igen (men det tror jag inte, för Covid var lugnt sommaren 2020 precis som infektioner tenderar att vara under sommaren, och dessutom blir allt fler vaccinerade) – till Danmark, närmare bestämt Billund. Där finns (bland annat) Legoland, Lego Haus, och Wow-park.
Från början var planen att bo på ett av de två Lego-hotellen. De ligger precis bredvid Legoland och de har givetvis Lego-tema på varenda rum. Maken tyckte att vi kunde lägga pengarna på dessa rum eftersom det inte är en resa vi lär göra igen på länge. Rummen går på runt 5 000 kr/natt och inkluderar frukost och entré på Legoland, men inte någon annan mat.
Eftersom vi planerar två dagar på Legoland (för att det är det som rekommenderas enligt de flesta som besökt stället och skrivit en recension) hade vi behövt minst två nätter på hotellet, men mer sannolikt tre eftersom det tar tre-fyra timmar att köra från föräldrarnas sommarställe i Barsebäck där vi är innan vi korsar landsgränsen. Och femtontusen för hotell? Nja. Eller rättare sagt, nej. Verkligen inte. Det är ju inte så att resten av resan blir gratis.
Så istället har jag hittat ett hus via Air B’n’B. Det ligger en kilometer från Legoland (gångavstånd så att vi dessutom inte behöver köra till Legoland och betala parkering) och 400 meter från Lego Haus. Det har sovplatser för sex personer med en dubbelsäng och två våningssängar. Det ligger i ett lugnt område men i närheten av ett stråk restauranger, enligt andras recensioner. Vi bokade det fem nätter för att ha gott om tid för allt vi vill hitta på och det kostar som en natt på Legohotellet – 5 000 kr totalt. Visst, vi får köpa vår egen frukost, men jag tror inte riktigt att det kommer kosta mellanskillnaden mot att bo på hotellet.
Femåringen tycker det är lite tråkigt att hon inte får bo i ett Legofierat rum. Å andra sidan kommer hon vara omgiven av Lego i två eller tre dagar, så jag tror inte riktigt att varken hon eller lillasyster hade uppskattat Legorummet fullt ut.
I det här huset har dessutom barnen varsitt rum om de vill det, så om lillasyster har lika svårt att somna som hon brukar ha när vi är på nya ställen, behöver hon inte störa storasysters sömn. (Jämför när vi tog en natt på Vildmarkshotellet förra sommaren, då lillasyster höll storasyster vaken till nio på kvällen, och storasyster grät och ville åka hem för att hon bara ville få sova; då hade vi bara ett enda rum för alla oss fyra, precis som vi hade haft på Lego-hotellet.)
Jag fick jobba lite för att övertyga maken, och sedan hade jag faktiskt diskussionen med femåringen en kväll när hon hade mycket funderingar kring ekonomi. Jag förklarade prisskillnaden och att vi kan göra annat roligt för de pengarna, att hon kommer få vara på Legoland, och att vi kan vara där längre om vi bor i huset. Medan hon var väldigt sugen på ett Lego Friends-rum slutade det ändå med att hon tyckte att huset var en bättre idé. (”Då kanske vi kan köpa lite Lego till pappa. Och mig.”)
Det kommer ändå kosta en del med veckan i Danmark, så klart. Men det får det göra. Jag är inte anti att göra av med pengar – men jag tycker att det vi kostar på oss ska vara värt det. Det var inte Lego-hotellen.
Vad ska ni hitta på i sommar?
