Mars månad är till ända och även den månaden har sprungit förbi. Blomknoppar börjar tränga upp ur jorden, snön gör några sista (?) försök att få lägga sordin på stämningen, och det blir allt ljusare ute. Ekonomiskt var det en fantastisk månad av flera skäl.
Inkomster
Maken fick ut retroaktiv lönehöjning från förra året. Förhandlingarna angående revisionen av läkarlönerna (för 2020) har varit minst sagt sega och de blev klara i januari 2021. Sedan skulle allt nå ner på golvet, vilket gjorde att maken fick veta sin nya lön för några veckor sedan, och nu kom marslönen med retroaktiv lön från förra året fram till nu. Minst sagt en bra lön, således. Själv får jag ingen retroaktiv lön eftersom jag påbörjade en ny anställning med ny lön i november. Vi tog också ut utdelning från företaget. Sammantaget en hel del pengar in.
Utgifter
Maken och äldsta dottern var ett par dagar i Romme och åkte skidor, men det var något som till större delen var betalt sedan tidigare. Precis som förra året höll vi boendekostnaderna låga genom att dela en lägenhet med kusinerna, och fyra nätter hyrt via AirBnB gick därmed på 2 352 kr för vår del. Ovanpå detta tillkom skidhyra och skipass, men det har belastat tidigare månader, eftersom det bokades och betalades i december. I övrigt var makens cykel det dyraste för månaden, eftersom den gick jättesönder och behövde service. Med tanke på att det gick på 1 150 kr säger det en del om nivån på månadens utgifter, att det var det största (bortsett från förskoleavgiften på 2 256 kr, men den kommer vi ju inte undan).
Vi har faktiskt hållit oss ganska väl på mattan avseende utgifter denna månad. Övrigt-posten hamnade på totalt 3 200 kr vilket är lågt för vår del (här hamnar allt som inte är boende, mat, transport, hygien, kläder, och månads-/årsavgifter, vilket t ex är böcker, massage, automatuttag, blommor, besök i vården, etc). Matkostnaderna i butik landade på 5 400 kr, inklusive 910 kr för 13 kg hjortkött från en lokal jägare, och 380 kr för avokados från Crowd farming, och sedan tillkommer 1 800 kr för ”utemat” – lite mat i Romme, och hamburgare för hela familjen på Bastard Burgers en lördag lunch när vi ville äta ute. Lite mer ”ute” än vi brukar numera, men det får vara så ibland.
Sparkvoten blev 75 %, tack vare stora inkomster och för vår del små utgifter, och en kvot på drygt 255 % jämfört med summan vi bestämt att vi ska kunna spara varje månad.
Investeringar
Vi fick ingen tilldelning i Idun som vi hoppades (och hej vad den har gått sedan den introducerades!). Vi har köpt in oss mer i Xact Norden Högutdelande för att få ett bra flow av utdelningar. De delar ut fyra gånger per år, vilket vi finner tilltalande. Vill man investera månatligen i Xact Norden Högutdelande kan man göra det via Nordnet, då slipper man courtageavgiften. Fonderna vi har på SAVR sparar vi också i månatligen (mest Spiltanfonder, samt Swedbank Robur Asienfond, TIN Ny teknik A, och Öhman Global Growth).
Vi ligger på någonstans runt 40-45% mot vårt FI-nummer, beroende på vad vi sätter vårt FI-nummer till att vara. Det märks tydligt att snöbollen vi satt i rullning nu har en hel del framåt-momentum av sig själv. Hade vi gått ner på minimikostnader hade vi varit betydligt närmare vårt FI-nummer, men å andra sidan har vi sedan länge insett att den nivån vi lever med just nu är den vi vill leva med. Då är det ju fånigt att räkna med ett lägre nummer bara för att det teoretiskt skulle gå. Vi maxar inte vår väg till FI eftersom jag redan jobbar deltid, men så känner vi båda att livet är resan och resan är livet. Poängen är inte att komma snabbast möjligt till ett hypotetiskt mål, poängen är att leva det liv vi vill ha så långt det bara går.
Bloggen
6 400 sidvisningar för månaden, marginellt mer än förra årets motsvarande period. Mest populära inlägg:
När man lyssnar på amerikanska poddar brukar de tre stora utgiftsområdena för hushåll vara boende, mat, och transport. Jag är inte säker på att transport över hela landet är en lika stor utgift, men det är ändå en utgift som inte är helt obetydlig för de flesta. Ironiskt nog finns ”transport” inte ens med som kategori i Konsumentverkets beräkningar i ”Koll på pengarna”. Enligt en fråga till Compricer lägger svenska hushåll ca 13 % av disponibel inkomst på transport (men den statistik man hänvisar till där slutade uppdateras 2012, så vet inte om den är aktuell).
Bil
Har du bil? För att räkna ut vad bilen verkligen kostar per år, ta med följande:
Billån (ränta/amortering) om du har ett sådant.
Bränsleutgift – vid det här laget vet du ju hur dina månadskostnader ser ut, så du bör kunna göra ett överslag för hur det ser ut på årsbasis
Skatt
Kostnad för besiktning (ofta runt 400 kr)
Bilförsäkring – hel, halv, eller bara trafikförsäkring
Reparationer, service, etc
Däck – kostnaden för byte av däck om du inte gör det själv, eventuellt däckhotell om du inte har möjlighet att förvara däcken du inte använder själv, samt nya däck när det behövs
Parkering – både där du bor, om du måste betala för den, och när du är iväg med bilen
Värdeminskning är något en del räknar med och andra inte räknar med. Det är inget du betalar för, men det är vad man ”förlorar” över tid genom att äga bilen istället för att sälja den nu. Nya bilar tappar värde mycket snabbare än gamla bilar.
Lägg ihop alla dessa kostnader och dela på 12 så får du din månadskostnad. Hur ofta använder du din bil? Är denna kostnad något du kan försvara, är det nödvändigt för dig? Eller skulle du kunna förändra livet på något sätt så att bilen kunde säljas?
Alternativ till bil
Idag finns många alternativ till egen bil. Dels finns det gott om ställen att hyra bil för kortare perioder, och det finns möjligheter att samåka i bilpooler. Kommunala färdsätt finns på många ställen, men beror givetvis på var man bor gällande hur ofta t ex bussar går och hur långt det är till närmsta hållplats.
Leasing av bilar lyfts ibland fram som något fördelaktigt, och det fungerar för vissa. Tänk dock på att du låser dig till en månadskostnad, oftast i flera år, och fundera över om din livssituation kan komma att ändras under samma period. Du slipper dock den stora köpesumman på en gång – men det bakas in i leasingavtalet. De som leasar ut bilar är inte några välgörenhetsorganisationer. Kontrollera noga avtalet innan du skriver på, så att du vet vad som ingår, hur mycket du får köra, och så vidare.
Cykel och att gå på egna ben är två mycket kostnadseffektiva transportsätt, som inte alltid är tillämpliga av olika skäl, men som också hälsomässigt och miljömässigt har stora fördelar. Om du egentligen bor inom cykelavstånd från jobbet men tar bilen av lathet, utmana dig själv att testa att cykla i två veckor, eller utmana någon arbetskollega. Sedan finns det givetvis många tillfällen då det inte fungerar med cykel, eller att gå.
Hur ser dina transportkostnader ut? Hur ofta använder du din bil om du har en? Har ni ändrat något när det gäller transporten, för att spara pengar, för miljöns eller hälsans skull?
När vi hade en heldagsutbildning på Zoom ägnade jag en del av dagen åt att ta hand om mina och familjens grejer. Det finns flera anledningar:
Saker jag tagit hem är förhoppningsvis sådant jag faktiskt vill ha både nu och framöver,
Miljöaspekten är inte obetydlig – tar man hand om sina saker behöver man inte slänga och köpa nytt lika ofta,
Det är kostnadsmässigt effektivt och smart, och
Det känns bra i själen att ta hand om sina saker
För dagen hade jag ett par byxor jag behövde laga i grenen och ett litet hål på knät. Medan föreläsaren pratade om mediciner och miljö tråcklade jag ihop dem ordentligt så att de går att använda ett tag till. De flesta av mina byxor går upp i grenen på grund av runda lår, och det är därför nästan alltid det stället jag får sy dem.
Jag tog också hand om min hårborste, en pryl som verkligen behöver rengöring då och då. Rengöringen gör jag så här (gäller borste med piggar av plast, stål, trä):
Plocka bort alla hårstrån.
Dra bort den smuts som går att dra bort (damm, mjäll).
Blanda en tesked schampo med en tesked bikarbonat och gegga in borsten i den. Ta en gammal tandborste och skrubba. Skölj av med vatten.
Om fortfarande inte helt ren finns också varianten kokande vatten i en skål, blanda i någon tesked eller två av ättika, och sedan lite bikarbonat. Det skummar och rengör borsten bra. Skölj sedan med vatten igen.
Låt torka med borsten neråt på en handduk.
På tal om rengöring av borstar, tänk på att även sminkborstar, om du har sådana, behöver rengöras regelbundet. De blir små gottiga ställen för bakterier att hänga (och smuts, och annat du inte vill ha på huden) om du inte tvättar dem. De går utmärkt att tvätta med lite diskmedel, skölj av och låt torka med borsten neråt.
Slutligen, skor. Vinterskor är ofta gjorda av läder som behöver tas omhand. Jag köpte en ordentlig skolåda för några år sedan för att kunna ta hand om våra skor, och jag sköter både mina och makens. Det är en liten kostnad att köpa en skolåda med bra produkter, men de håller lääääänge. Och slipper du köpa nya skor för någon tusenlapp eller flera varje år, då kan du snabbt räkna hem kostnaden.
Börja med att torka bort smuts, salt, sand, jord och annat från skorna. Lätt fuktad trasa funkar bra. Det här bör egentligen göras oftare än bara när du sköter skorna i övrigt, jag brukar torka av dem när det är synligt smuts på dem.
Använd en neutral skokräm, eller en matchad färgskokräm, för att ge läder återfuktning och näring. Låt det torka in. Se till så att du smort alla sömmar, de är känsliga ställen på skorna.
Borsta med skoborste, lätta tag.
Vill man så kan man använda skovax för bättre skydd och glans.
Mockaskor ska inte ha skoputs för läder. De ska helst ha en mockaborste och impregnering.
Sommarskor som sneakers behöver också rengöras (men slits kanske inte lika hårt med salt och sånt som vinterskor). Snören kan man med fördel tvätta eller, om de är bortom räddning, köpa nya. Har man vita skor (inte tyg) finns det vit skokräm som kan användas för att förnya skorna.
När snöbollen som är ens portfölj når en viss nivå så blir skillnader under dagarna och veckorna väldigt stora. En enda veckas uppgång kan motsvaras av en lön, eller bådas lön. Det kan göra en lite fartblind, men för egen del har jag lite av samma bild som min mor av pengar som sätts in på börsen – det är Monopol-pengar. Inte riktigt på riktigt. (Vilket är bra sen när det kommer en nergång, för på samma sätt som det går upp mycket kan nergång göra oss bra mycket fattigare på enskilda dagar, på sätt som våra månadslöner inte väger upp.)
Fast just nu verkar börsen inte ha så mycket annat för sig än att vandra uppåt. Hur långt kan det gå? En del av mig hoppas definitivt på en ny nergång som vi såg för ganska exakt ett år sedan i Coronakrisens början, då vi köpte och köpte och köpte, och det var väldigt bra för vår portföljutveckling. Jag sov inte dåligt en sekund över nedgångarna, utan tyckte det var kul att äntligen kunna handla på ”rea”, så jag tänker att vi har en bra risknivå. Det enda som var tråkigt var de uteblivna utdelningarna, men det verkar repa sig bra det här året, med siktet inställt på nytt utdelningsrekord för egen del (av förklarliga skäl, eftersom vi köpt fler aktier i utdelningsbolagen vi äger). Köpandet under ”krisen” – en del träffade vi riktigt nära botten, annat på vägen ner, och en del även på vägen upp igen – har verkat väldigt positivt för vår portfölj. Dessutom känns det som en hälsosammare börs med nedgångar lite då och då. Det är ju så det sett ut historiskt, och att vi nu skulle vara unika och immuna mot en kraftig nergång/krasch ser jag som fullständigt osannolikt.
Men nu tar det i alla fall emot att köpa. Våra månatliga, automatiska köp ligger fortfarande och tuggar, dem petar jag inte på, men enskilda aktier känns i många fall rätt övervärderade. Investmentbolag, min favorittyp, ligger generellt med låga rabatter hela vägen upp till höga premier. Och jag har ett stort motstånd mot att köpa investmentbolag till hög premie… Investor ligger fortfarande skapligt, men det är vårt absolut största innehav och kommer inte fyllas på på ett tag.
Så just nu puttrar det mest på. Uppåt. För att världen inte riktigt vet vad den ska göra med alla pengar som finns överallt, från alla stimulanspaket och liknande, och de låga räntorna som gör att bankkonto är helt meningslöst att ha pengarna på. Och allt spinner fortare, och fortare.
Idun industrier låter spännande och vi har anmält intresse för IPO:n. Ett konglomerat, värdeinvesterare, med uttalad pilotskola (att de som driver företaget har ett stort ägande i företaget) och idén är att behålla bolagen till tids ände. Känns som min typ av företag. Dessutom ska Spiltan investera i dem, och jag gillar Spiltan. Vi får se om vi får tilldelning.
Vad gör ni med era pengar just nu? Kör ni äkta FIRE-stil och kör med automatiska insättningar på Lysa eller liknande, eller investerar ni i enskilda aktier? Eller gömmer ni pengarna i madrassen, samlar dem på hög i krigskassa?
Årsutmaningen, vecka 12 – dags att ta en närmare titt på matkategorin. 2018 la svensken i genomsnitt 12,5 % av sin disponibla inkomst på mat (men då är restaurangbesök inte medräknade – lägger man till kategorin ”hotell, restaurang och fika” går det åt 6,6 % av den disponibla inkomsten ytterligare). Det innebär att det är en av våra största utgiftskategorier, tillsammans med boende och transport. Ändå lägger vi idag mindre på mat, tack vare lägre priser i och med större import, och högre löner.
Mat är en kategori som ofta dyker upp för diskussion i privatekonomigrupperna på Facebook som jag följer, och våra matkostnader var för egen del anledningen till att jag blev intresserad av privatekonomi till att börja med.
Hur mycket lägger du på mat?
Efter att ha gjort sammanställningarna över dina/era utgifter bör du ha en idé om hur mycket pengar du lägger på mat. Blev du förvånad över siffran?
Det finns underlag för hur mycket man ”bör” lägga på mat. Swedbank tycker att ensamboende lägger 2 770 kr, två vuxna sammanboende 5 540, barn 0-6 år runt tusenlappen, och därefter successivt uppåt mot vuxennivån. Konsumentverket tycker att en vuxen 18-30-åring som äter all mat hemlagad kan/får lägga 2 950 kr i månaden (700 kr mindre om man äter lunch ute).
Matkostnader för vuxna enligt Konsumentverket.
Det finns givetvis hänsyn att ta – allergier och olika sorters specialkost kan mycket väl kosta mer än när man inte måste ta hänsyn till sådant. Men fundera över hur era kostnader står sig mot dessa schablonbelopp.
Minska matkostnaderna
Medvetenhet. Det första steget mot att sänka matkostnaderna är det du gör nu – att bli medveten om hur mycket du i nuläget lägger på mat. Det går inte att göra något åt något man inte har koll på. Från och med nu kan du göra medvetna val.
Minska matsvinnet. Att minska matsvinnet är bra för både miljö och plånbok. Vi svenskar slänger mängder av mat varje år som hade kunnat ätas som den bara omhändertagits bättre. Se till att ha koll på vad som finns i framför allt kylen, men även frysen, och använd det du köpt hem. Spara resterna och använd till matlådor, eller kör en rest-kväll. Frys in frukter och bär som börjar bli dåliga, eller gör bananpannkakor på svarta bananer.
Matlådor. Grundtips nummer ett brukar vara matlådor och ja, om du har för vana att lägga 80-150 kronor dagligen på lunch kommer matlådor spara dig mycket pengar.
Mer vego. Också ett väldigt vanligt förekommande tips. För vår del har vi blivit mer flexitarianer, då min familj inte är så förtjust i bara bönor och linser, men blandar jag i linser i köttfärsen så att det blir 50/50 är det ingen som klagar. Billigare, och minskar köttkonsumtionen.
Planera. Vi planerar vår veckomeny varje söndag och försöker då göra det med följande ”recept”: En dag kött, en dag kyckling, en dag fisk, en dag soppa, en vegetarisk, och en-två ”valfria” dagar. Vi planerar maten utifrån vad vi har hemma och vad som är på erbjudande för veckan, så att vi slipper panikköpa något som inte alls är på erbjudande.
Välj rätt butiker. Lågprisbutikernas som Willys och Lidl har generellt just lägre priser. Hemköp, Coop och Ica är generellt dyrare. Vi brukar storhandla på Willys, och sedan köper jag sådant som är på bra extrapris i de andra butikerna när tillfälle ges.
Köp kort datum. Många affärer har numera lådor med kort-datum-produkter. Här kan du spara 30-70 % av den ordinarie kostnaden. Men tänk på att bara köpa om det är något du kommer hinna använda – annars blir det bara dyrt trots det låga priset.
Odla eget. Du behöver inte ha någon enorm trädgård för att kunna odla lite eget. Odla t ex basilika i en kruka, eller ha en hink med körsbärstomater. Groddar är superenkelt att odla. Även potatis går utmärkt i hinkar. Se till att odla sådant du själv äter, annars blir det bara slöseri.
Baka. Om du äter mycket bröd finns det också en hel del pengar att spara på att baka eget. Att baka eget bröd kostar några få kronor. Från frukostfrallor till saftiga bröd, från hamburgerbröd till kanelbullar – det är billigare (och godare!) att göra eget. Min favoritbok för brödbak hittar du här.
När Cosmonomics bakar bröd...
Plocka. Blåbär, björnbär, hallon, äpplen, och svamp är alla exempel på saker som är dyrt i affär men gratis i våra skogar och trädgårdar. Har du inga egna äppelträd, hör med någon vän som har äppelträd i trädgården, eller leta i stan efter ”allmänna” träd. Ta sedan omhand om naturens skatter – frys in, safta, sylta, lägg in, torka, och så vidare.
Gör storkok. Använd till matlåda och till att ha extra matlådor i frysen efter behov. Med några matlådor i frysen slipper du dessutom hamna i ”äh vi tar hämtmat ikväll”, utan kan snabbt plocka fram när orken tryter.
Medvetna restaurangbesök. Gå inte på restaurang bara för att du inte orkar laga mat, eller på slentrian – gör ett aktivt val. Restaurang är dyrt och gräver snabbt hål i plånboken. Det betyder inte att det råder restaurangförbud, men att du ska gå på restaurang för att njuta av att någon annan lagar maten och upplevelsen runtikring, inte bara för att du är trött eller ”alltid gör det”.
Jag är lite av en blandad kompott av intressen – jag jobbar som läkare, jag forskar inom hjärt-kärlsjukdom, och jag drivs av viljan att hjälpa folk till bättre mående och bättre privatekonomi. Dessutom skriver jag böcker, bakar tårtor, är mamma till tre underbara barn och gift med världens bäste man. Den här bloggen fokuserar framför allt på privatekonomi och allra mest på hur man hittar en balans i livet.
Köp min bok!
”I could not put your story down except when I had to. You have written a compelling, readable, entertaining book.”
~ A-M Mawhiney, author
Plugga bättre
Förbättra din studieteknik i 10 steg
Cosmonomics @ Instagram
This error message is only visible to WordPress admins
Error: No feed with the ID 1 found.
Please go to the Instagram Feed settings page to create a feed.
Affiliates
För aktier och fonder
Avanza
På Avanza har vi alla våra aktieinnehav, och har haft i flera år. Den användarvänligaste appen med alla funktioner vi behöver.
SAVR
Uppstickaren SAVR med lägre priser på fonder. Jag har flyttat vårt fondsparande till SAVR eftersom även små skillnader procentuellt blir stora pengar när man sparar i många år.
Webbhotell
One.com
Jag använder One.com för Cosmonomics såväl som för alla siter jag sköter via LCV Konsult AB. De har bra priser och fantastisk service och jag har varit nöjd med dem i över tio år.
Fotoböcker mm
Jag älskar fotoprodukter och gör två fotoböcker för varje år, plus när vi åker på semester, och dessutom är det julkort och väggkalendrar. Smartphoto har bra kvalitet och bra priser, och därför använder jag dem frekvent.
Telefoni
Vimla
Billigare telefoni med Vimla – ingen uppsägningstid, ingen bindningstid, och inga dolda avgifter.
