22 02 2021 | Årsutmaningen, Hushållsekonomi |
Vi har nått vecka 8 av Årsutmaningen och den här veckan ska vi titta på hur större utgifter kan hanteras.
Större utgifter drabbar oss alla då och då, mer eller mindre väntat. För helt oväntade utgifter har du skapat eller håller på att skapa din buffert, så du har en planering för dem. Men bufferten ska inte användas för att hantera väntade större utgifter.
Väntade större utgifter kan vara:
- Försäkringar, t ex för bil eller boende
- Semester, då du kanske vill äta ute mer än vanligt, eller göra utflykter som kostar
- Resor
- Ny mobiltelefon
- Renoveringar
- Bilköp
- Eller vad som helst annat som är större och inte sker särskilt ofta, och därför inte passar in i budgetmallen
Egentligen gäller samma sak för allt, oavsett vad den väntade större utgiften är: planera i förväg.
Om du vet att bilförsäkringen betalas varje år och går på säg 3 000 kr, lägg då undan 250 kr varje månad i budgeten till detta. Vill du så sparar du pengar som är öronmärkta till den här typen av utgifter på ett eget konto, om du annars riskerar att bli förledd att spendera dem på annat. Gör gärna överföringen automatisk (det är bra att automatisera så mycket som möjligt av sin ekonomi!), så att det inte är något du behöver tänka på, och lägg den automatiska överföringen samma dag som lönen kommer in på kontot. Leta gärna upp ett konto som ger dig någon typ av ränta.
På samma sätt bör du göra en ungefärlig beräkning för vad sommarsemestern kommer kosta. Titta gärna tillbaka på föregående år för att få en uppfattning – och gör sedan som i exemplet med bilförsäkringen ovan: börja spara så snart förra årets semester är över. På det sättet slipper du stå tomhänt och frustrerad när nästa semester kommer.
Genom att spara på det här sättet slipper du också hamna i låneträsket, eller att du sitter med en baksmälla efter semestern och/eller julfirandet. Du mättar munnen efter matsäcken, och du får dessutom öva dig på tålamod. När det gäller konsumtion kanske du i slutändan inser att det där du suktade efter inte var så spännande när du väl tjänat ihop pengarna. Glöm heller inte att kolla begagnatmarknaden, något vi återkommer till framöver, om det är prylar du är ute efter.
Hur löser du de större, väntade utgifterna? Sparar du extra inför sommarsemestern eller julen, eller något annat tillfälle på året?
18 02 2021 | FIRE |
Ett argument som jag har svårt att bemöta är om alla skulle göra som oss? Tänk om allmänheten lär sig att skjuta upp sina belöningar? Vad händer då med mina investeringar och samhällets tillväxt? Hjälp mig tvåla till dom som kommer med denna kritik.
Frågan kom för ett tag sedan i kommentarsfältet, och jag svarade på det där, men jag kände att det var en fråga som faktiskt förtjänar ett eget inlägg. Den kommer ofta (i princip alltid) när FIRE-folk blir intervjuade, och visst är den intressant.
Det enklaste sättet att bemöta denna fråga är: Det kommer aldrig att hända. Andelen människor som klarar av att vänta på belöningar till senare – långt, långt senare vad gäller FIRE – är och förblir liten. De allra flesta vill fortfarande ha det senaste av det mesta – det nya köket, den senaste mobilen, den där semesterresan till Thailand varje år, och så vidare. Även om en del av dem påbörjar en FIRE-resa är det långt ifrån alla som kommer att bli kvar, för de orkar inte hålla fast kurs.
Det mer komplexa svaret då? Något sånt här:
Om alla skulle lära sig att skjuta upp sina belöningar, spara och investera så skulle vi förmodligen få en mycket gladare, lugnare population som ägnade sin tid åt det de ville istället för att slava på ett jobb de avskyr. De som gillar sina jobb hade fortsatt, övriga hade valt att göra något annat – antingen något mot betalning, eller något som inte betalar sig, men något de trivs med. I det långa loppet skulle detta minska den psykiska ohälsan bland vuxna, eftersom folk skulle kunna minska ner radikalt på stressen i sina liv. Många skulle kanske jobba deltid istället för heltid. De skulle i större utsträckning ha tid med sådant som att träna och röra på sig, vilket många i dagens samhälle prioriterar bort när livet går ut på att sitta framför datorskärmen på jobb hela dagen, och sedan stressa för att hämta barn på förskola eller fritids, följt av snabb matlagning – eller kanske hämt-mat – och läggning, städning, sova och repeat. Hinner man röra på sig och ta hand om både kropp och själ håller man sig friskare.
Om den psykiska ohälsan skulle sjunka skulle antalet sjukskrivningar minska – psykisk ohälsa står trots allt för nästan hälften av de 64 miljarder som gick till sjukskrivningar 2018. Kanske skulle folk också ha tid att träffa sina äldre och ta hand om dem, så att äldre blev mindre ensamma? Kanske skulle barnen gå kortare dagar på förskolorna?
Det skulle finnas mer tid för folk att hinna med saker som vi numera sällan gör: Laga saker istället för att slänga och köpa nytt. Baka eget bröd istället för att köpa massproducerat. Göra mat från grunden istället för att köpa hel- och halvfabrikat med diverse tillsatser som ingen människa kan uttala.
Det hade varit bättre för miljön. Vi har en planet som inte orkar med vårt nuvarande konsumtionstempo. Om alla skulle sänka tempot för att istället spara en del av sin lön så skulle vi hamna i en situation med mindre nyköp. Kanske skulle folk ha tid att i större utsträckning låna av varandra, och köpa begagnat istället för att hela tiden springa och köpa nytt för att det inte finns tid att leta på Marketplace. Och laga, och ta hand om, våra saker istället för slit-och-släng-rutinen.
På sikt hade det – kanske – blivit lite mindre in till statskassan genom att mindre pengar skulle komma från skatt på arbete – men å andra sidan skulle nog som sagt många ändå fortsätta jobba, för att de trivs med sitt nuvarande jobb, eller för att de hittar något annat som de gillar som drar in pengar. Det är få i FIRE-sfären som nått FIRE och lagt sig på soffan, eller ens på stranden med en piña colada. Jag vet att både jag och maken hade fortsatt jobba – det gör vi även i nuläget, trots att en av oss lugnt hade kunnat sluta. Mer pengar på ISK:n kommer inte att göra någon skillnad för oss. Däremot kommer jag fortsätta jobba deltid.
Om statskassan fick lite mindre att jobba med i och med detta skulle man få se över den svällande budgeten, men det ser jag inte som ett problem. Idag läcker Sverige pengar åt alla håll, både inom landet och utomlands, det är rena Lyxfällan i statsformat. Det går pengar till alla möjliga dumheter som absolut inte borde få en skattekrona, och långt innan man börjar kasta skit på folk som tar hand om sin egen ekonomi och tar ansvar för sina liv, kan de där högt uppe i politikeradeln börja ta ansvar för vårt land. Om fokus skiftas från allehanda bidrag till allt från enskilda individer till stora religiösa samfund, till grunduppdragen sjukvård/omsorg, skola, rättsväsende, försvar, då är det min fasta övertygelse att pengarna skulle räcka. Kanske med mindre barngrupper i förskolan eftersom färre har barnen på förskolan heldagar. Kanske med aktiva föräldrar i skolklasserna så att det blir lugnare. Kanske med gladare åldringar som inte behöver lika mycket hemtjänst, eftersom nära anhöriga hinner och orkar närvara.
Jag ser egentligen bara positiva effekter av att folk skulle jobba mindre på tvång och ha en större frihet. En del skulle fortsätta jobba med det de gör idag, andra skulle byta jobb. Några skulle sluta helt, men det är ju ingen större skillnad mot hur det är idag – vi har soffliggare nu också.
Vad tror ni skulle hända om alla nådde ekonomisk frihet genom att lära sig mer om FI-tänket? Skulle alla bli soffliggare och samhället kollapsa, eller tror ni det skulle vara något positivt?
11 02 2021 | Månadsavstämning |
Okej, efter att i årssammanfattningen nöjt ha konstaterat att vi klarat oss undan Covid, blev vi givetvis sjuka i Covid. Det är oklart om det var barnen som drog hem smittan från dagis, då de var sjuka i en märklig magsjuka dagarna innan jag blev dålig med feber, eller om jag dragit hem det från jobb, men Covid-positiv blev jag i alla fall i mitten av januari. Det blev som tur var en mild sjukdom, där min trettioniogradiga feber bara varade ett dygn, därefter mest hosta och snorig – en halvjobbig förkylning. Tuffast var väl egentligen att ha barnen hemma i en vecka då både jag och maken var mer eller mindre sjuka, medan de var väldigt pigga.
Nu har vi i alla fall haft det, och tack och lov blev det inte så illa.
Inkomster
Eftersom min sjukdom inte gick in i systemet förrän efter lönekörningen blir det påverkan först på nästa lön. Makens hanns dock med, så hans var ett par tusen lägre än den annars skulle varit. På det hela taget ligger januariinkomsterna en bit under medelinkomsten för 2020, eftersom vi inte hade så mycket extra utöver lönen in. Barnbidrag och minimal föräldrapenning för egen del.
Utgifter
Det blev en del stora utgifter i januari. Värmesystemet i källaren slutade fungera i december dagarna innan jul och behövde fixas, vilket till vår förvåning och tacksamhet (eftersom mina föräldrar kom över julen och bor i gästrummet i källaren, som antingen annars var bastuhett eller iskallt) faktiskt gjordes innan jul. 16 000 kr blev det, men det var inte så mycket att diskutera – det var inte något vi kunde byta själva.
Vi bokade faktiskt också en resa i november till Kanarieöarna, och betalade handpenningen på det. Charter med två kids, love it (faktiskt, helt ärligt). Ser otroligt mycket fram emot det. En försäkring hade sin årsförnyelse i januari också på ett par tusen.
Matkostnaderna landade på 6 200 kr, där den största grejen var vår första beställning av en köttlåda från Gårdssällskapet (1 495 kr). Det var en himla trevlig låda, och vi lär inte behöva köpa kött på ett tag…
Sparkvoten blev i och med allt detta relativt låg – 28,8 %. Vi hoppas på bättring till nästa månad, men förhoppningsvis har vi då inte ett värmesystem som brakar samman…
Investeringar
Med liten marginal nådde vi ett nytt ATH, delvis tack vare nyspar men också börsuppgång.
Hälsa
Nja. Covid bekräftat för oss vuxna, barnen hade sin skumma magsjuka som kanske eller kanske inte var Covid. Men ändå tacksamt att vi inte blev sjukare. Förutom första veckan då jag var rätt tagen av Covid så har jag ändå lyckats hålla 10 000 steg i princip varje dag, med promenader i närområdet. Någon träning har det inte blivit alls sedan Covid.
Skrivande
I januari släppte jag min bok om Studieteknik, vilket sedan faktiskt sålt ett gäng ex – jag är så stolt! Jag har översatt min roman till engelska och blev färdig med det (tack Covid) precis innan månadsskiftet. Via en av mina skriv-grupper på Facebook hittade jag en editor som nu har den engelska versionen och ska återkomma med feedback inom tre veckor, mycket spännande och mycket nervöst! Min författar-sida CamillaVavruch.com är också live.
Bloggen
7 600 besök under januari (9 800 i januari 2020). Jag har påbörjat Årsutmaningen vilket inte genererar så mycket kommentarer, men däremot ett helt gäng nya mottagare av nyhetsbrevet. Välkomna!
Mest populära inläggen:
- Ditt liv tillhör samhället – tro inte att du får göra något eget av det
- Vecka 2: Lista tillgångar och skulder
- Mål för 2021
- Vecka 1: Hitta ditt varför
- Årssammanfattning: 2020
8 02 2021 | Årsutmaningen, FIRE, Hushållsekonomi |
Sjätte veckan av Årsutmaningen är här. Den här veckan är det dags att ta tag i att bygga en buffert.
Vad är en buffert?
En buffert är en pengakudde som du kan använda när det kommer oväntade utgifter. En buffert är en trygghet som du kan luta dig mot när något oväntat händer. En av fem klarar inte av en oväntad utgift på 12 000 kr – en buffert hjälper dig att bli en av de andra 80 % istället.
Hur stor ska bufferten vara?
Det är en mer eller mindre ständig diskussion inom den privatekonomiska sfären gällande hur stor bufferten ska vara. Det enkla svaret på hur stor bufferten ska vara är att det inte finns ett enda svar. Buffertens storlek beror på följande:
- Din ekonomi i övrigt
Har du några miljoner investerade är behovet av en buffert förmodligen mindre än om du har noll kronor på kontot. Däremot spelar det inte så stor roll vad du har i lön, eftersom någon med hög lön som gör av med hela sin inkomst är i samma riskabla situation som någon som har lägre lön och gör av med hela sin inkomst.
- Din familjesituation
Det är stor skillnad på om du är är ett singelhushåll, eller om du har barn (eller någon annan) att försörja.
- Din boendesituation
Att bo i hus är större risk för ekonomin än att bo i bostadsrätt, och att bo i hyresrätt är allra minst risk.
- Dina övriga åtaganden
Om du har bil, båt, fritidshus, med mera, måste detta givetvis räknas in i hur stor buffert du har, eftersom varje åtagande innebär att det kan hända något som kräver pengar för att fixas.
Många baserar sina uträkningar om hur stor bufferten ska vara på inkomsten (till exempel tre eller sex månadslöner), men jag (och många med dig) tycker att det är rimligare att basera bufferten på utgifterna. Det är ju trots allt det du faktiskt gör av med, alldeles oavsett om utgifterna är större (om du lever på lån) eller mindre än inkomsten.
Personligen tycker jag att någonstans mellan tre och sex månaders utgifter passar mig och min familj väl. Då äger vi ett hus, bil, och har två barn, men har samtidigt ett ordentligt kapital på börsen som trots allt finns om allt skulle gå åt skogen samtidigt. Det finns de som argumenterar för ett helt års inkomster i buffert, men man får väga säkerheten av detta mot utebliven avkastning (om motsvarande mängd pengar skulle vara investerade på börsen). Andra argumenterar för att man bör investera istället, och mer eller mindre skippa budgeten. Vad svaret blir för just dig – när du sover gott om natten – vet bara du.
Hur bygger man en buffert?
Det enkla svaret är att man bygger buffert på samma sätt som man gör allt annat i privatekonomi: successivt. I din budget som vi gjorde för två veckor sedan skulle du ha med en post för sparande, helst 10 % av din nettolön. Har du ingen buffert så bör detta sparande gå till din buffert tills den når nivån du bestämt dig för.
Sätt upp en automatisk överföring till ditt buffertkonto (om du inte gjorde det redan när du gjorde din budget vecka 4), som dras samma dag som din lön kommer in, för att vänja dig vid att du har mindre att röra dig med. För att inte riskera att nalla av bufferten när du inte borde rekommenderar jag att du har din buffert på en annan bank än din vanliga. På så sätt krävs det mer energi för att komma åt pengarna, jämfört med om du ser dem i listan när du loggar in på din vanliga bank.
Bufferten ska inte investeras på börsen. Bufferten bör finnas tillgänglig på ett bankkonto, gärna ett med så mycket ränta du kan hitta samtidigt som du har insättningsgaranti, så att du inte råkar behöva den samma dag som börsen går ner 20 %. Detta innebär att bufferten över tid minskar i värde eftersom räntan inte överstiger inflationen, men det är priset man får betala för tryggheten.
Vad ska bufferten användas till?
Oväntade utgifter, med betoning på oväntade. Det innebär att buffertsparandet inte ska användas till semesterresor eller julklappar – det är inte oväntade utgifter. Bufferten kan också användas om du t ex skulle bli av med jobbet, eller om du blir sjukskriven. Till syvende sist bestämmer du själv vad bufferten får användas till, men min rekommendation är att vara restriktiv så att den finns när du väl behöver den.
Behöver du använda dig av din buffert, se då till att månaderna som följer används för att fylla upp bufferten till den nivå du bestämt på förhand.
Hur tänker du med storleken på bufferten? Har du den på en annan bank än ditt lönekonto? Vad tycker du att bufferten är till för?
4 02 2021 | FIRE, Hushållsekonomi |
För ett tag sedan träffade jag en bekant och halkade – via diskussion om pensioner – in på ämnet sparande. Hen har ett par år kvar till pension, och hade en längre utläggning om nivån på de kommande pensionsutbetalningarna kommer bli. Det hade tydligen varit ett huvudbry, eftersom hen under lång tid haft en delad anställning med två huvudmän, och därför var det där med pension högst oklart fram tills nyligen.
Nu var hen tacksam eftersom det kommit fram att hen, istället för att få ca 40% av sin nuvarande lön i pension, istället kommer få runt 70%.
Och det var ju tur det, för ”Det hade aldrig gått på bara 40%.”
Ungefär där trillade vi in på diskussionen om sparande, eftersom jag ryckte på axlarna och sa att jag inte är så brydd med vad pensionen blir. Vårt privata sparande är det som kommer trygga min pension, inte det offentliga.
Hen då, med en årslön på uppåt 1,5 miljon före skatt (i lön, hen driver också eget aktiebolag)?
Hen har inte en krona sparad.
Jag vet att det är så här. Jag vet henoms livsstil, jag vet att bara för att man har hög lön så betyder det inte att man har en intelligent inställning till pengar. Men… ändå. Jag fick en smärre chock. Det är ingen korkad person, hen är riktigt smart och har titlarna för att bevisa det. Ändå hade hen ingen aning om att det finns något som heter ISK (kommentaren när jag sa att vi får motsvarande en månadslön i utdelningar var, ”Jamen sen är det ju 30% skatt på det”, och såg ut som ett frågetecken när jag sa, ”Nej, vi har dem på ett ISK” – ”Vaddå ISK?”).
Det var till och med så illa att hen berättade att med den nuvarande inkomsten är det ibland svårt att få ihop det. Pengarna rinner mellan fingrarna.
Nu har hen inga större bekymmer att hitta extragig vid sidan av, och få bra betalt för det, så gissningsvis (förhoppningsvis) blir det väl okej ändå (och så blev ju pensionen bättre än väntat). Men ändå. Hen är typexemplet på lifestyle inflation, på hur en hög lön innebär höga utgifter. Det är stort hus, sommarhus, renoveringar, fin båt, fina bilar, dyra viner, dyr mat, resor, och så vidare.
När man väntar sig att inkomsterna alltid kommer att stiga, då förstår jag att det blir en oro när pensionen närmar sig.
Jag och maken har tillsammans inte lika höga inkomster som hen har, men vi har ändå ett snitt över året på 40% sparande. Vi har fortfarande många år av jobb kvar (eftersom vi inte är intresserade av tidig pension, bara jobb på egna villkor), och vår ekonomiska position är redan betydligt bättre än min bekants. Det är jag stolt över.
Tyvärr fanns inget intresse för att lära sig heller. ”Det finns ju inget att spara”, lydde devisen, för lönen tog ju hela tiden slut.
Stöter ni på den här typen av människor runtom er?
Vill du börja se över din ekonomi? Jag har en liten serie som heter Var börjar man?