25 10 2021 | Årsutmaningen, Hushållsekonomi, Spara pengar |
Vi närmar oss slutet av oktober — två månader kvar av året. Hur gick det här till? Var tog det här året? Det har känts evighetslångt och ögonblickskort på en och samma gång.
Veckans årsutmaning handlar om att sluta röka och snusa. Ekonomiskt finns det så klart stora vinningar, men även hälsomässigt. Snus är desto mindre farligt än rökning — och man utsätter inte sin omgivning för den passiva röken — men det kostar, det också.
En snabb koll på nätet säger att ett paket cigg, 20 st, går på runt 60 kr. Röker man ett paket om dagen varje dag året om blir det 21 900 kr, eller 1 825 kr/månad. Sparar man 1 825 kr/månad med 7% årsavkastning och 20 års sparhorisont ger det 926 253 kr efter 20 år tack vare ränta-på-ränta-effekten (kalkylerat med Rika tillsammans ränta-på-ränta-kalkylator).
Det blir mycket pengar.
Dessutom minskar du med minskad rökning också risken för diverse sjukdomar. Rökning är en riskfaktor för hjärt-kärlsjukdomar (som jag forskar på) såsom hjärtinfarkt, stroke, med mera, och rökning ökar också risken för diverse cancertyper.
På samma sätt kan du spara mycket pengar om du slutar snusa. Snus har en mindre uppenbar koppling till cancer (viss forskning tyder på att det finns en koppling, andra studier säger att det inte finns någon koppling), men det är definitivt en dyr vana. Testa med ränta-på-ränta-kalkylatorn ovan vad pengarna du skulle spara på att sluta snusa skulle kunna generera på sikt.
Röker eller snusar du?
18 10 2021 | Årsutmaningen, Hushållsekonomi, Medicin |
En gång för länge sedan, ungefär sådär april 2017, blev jag intresserad av privatekonomi. En av de första slutsatserna jag drog var att vi la hiskeliga summor pengar på mat och det blev också en av de poster vi kunde kapa väldigt mycket i. Ett sätt att göra det var att planera middagarna utifrån vad som för veckan fanns på erbjudande.
Eftersom vi sedan lång tid avsagt oss fysisk reklam letade jag upp reklambladen på nätet istället. Tiendeo är den sida jag föredrar, men det finns flera andra, och varje större kedja har också sina veckoerbjudanden på sina hemsidor. Jag tog för vana att varje måndag gå igenom de aktuella kedjornas erbjudanden och göra en lista på vad som skulle handlas var. För vår del föredrar vi Willys som huvudsaklig inhandlingskälla, men det beror ju helt på var du bor och vad du har i närheten.
Utifrån vad som för veckan var på erbjudande kunde vi sedan göra en relevant matlista. Var något på extraerbjudande som vi visste höll och gick åt över tid så började vi köpa i bulk, så att vi numera slipper köpa t ex smör, ost, Bregott, med mera till ordinarie pris.
Utöver erbjudanden i reklambladen har kedjorna inte helt sällan egna småerbjudanden, eller det som blivit mycket populärt numera: nedsatta varor med kort datum. Även detta brukar jag utnyttja, och t ex köpa på mig mjölk med kort datum att frysa in (för att ta fram till pannkakor, eller när vi inte är i fas med köpen av färsk mjölk). Maken gillar charkpålägg och barnen älskar korv, det finns också väldigt ofta med kort datum. Svinnlådan med grönsaker på Willys (även Lidl och Ica Kvantum här i stan kör numera samma sak) är grym när man väl får tag på en.
I och med att vi äter utifrån erbjudanden i större utsträckning nu än tidigare blir det också att vi följer säsongerna för frukt och grönt. Det tenderar att vara extrapris på sådant som är i säsong. I början av hösten har alla större kedjor alltid en eller två veckor med väldigt billiga rotfrukter, då gäller det att köpa på sig och sen kan man göra rotmos, rotfrukter i ugn, och diverse annat smarrigt.
Köper ni efter erbjudanden?
4 10 2021 | Årsutmaningen, Hushållsekonomi, Investeringar |
Löneväxling — då hamnar vi in på ett område som definitivt inte är för alla. Men för de som har en hög inkomst, i det här fallet en bit över gränsen för statlig skatt, så kan det vara något att åtminstone fundera över.
Löneväxling innebär ett utbyte av en del av din lön mot en förmån. Även om det kan vara till annat (extra semesterdagar, förmånsbil, etc) så är det vanligaste att löneväxla till extra tjänstepension. Arbetsgivaren måste tillåta/erbjuda det, och alla gör det inte.
För att det alls ska vara lönt att löneväxla till extra tjänstepension behöver din lön vara mer än inkomsttaket för den allmänna pensionen — är den lägre blir inbetalningarna till den allmänna pensionen mindre och du förlorar därför på det. För 2021 ligger det på 42 625 kr brutto, vilket är vad du behöver ha kvar efter att löneväxlingen genomförts.
Eftersom löneskatten på pensionsförsäkringar är lägre än de sociala avgifterna på lönen ger arbetsgivaren ofta en möjlighet att spara ”mer” än det belopp du faktiskt avstår i lön. Då kan man få lite ”bonus”, t ex 5 % extra så att om du löneväxlar 1 000 kr i månaden får du 1 050 kr avsatt. Det är olika hur mycket olika arbetsgivare erbjuder — om något — i extra. Du betalar ingen inkomstskatt på det som sätts av i löneväxlingen, utan skatt betalar du när du tar ut pensionen.
En möjlig nackdel med löneväxling är att sparandet är bundet tills dess att du tidigast tar ut tjänstepensionen, vilket innebär som tidigast 55 års ålder. Är man å andra sidan en person som annars gör av med hela lönen när den kommer och inte sparar något alls, kanske det inte är helt fel att öka mängden tjänstepension till den dag du går i pension.
Har du rätt till vissa extraersättningar via arbetsgivaren — såsom extra vid föräldraledighet eller sjukskrivning — kan den sänkas om du har löneväxling. För de flesta grundar sig denna extradel på den inkomst du har efter avdragen löneväxling.
Löneväxling kan alltid avslutas, så har du väl börjat är det inte så att det är något tvång att fortsätta med resten av livet. Förändras förutsättningarna för dig så är det fritt fram att ta bort löneväxlingen genom att du pratar med den som hanterar löner på ditt jobb.
Löneväxlar du om du har möjlighet?
27 09 2021 | Årsutmaningen, Hushållsekonomi, Spara pengar |
September på väg att ta slut och jag sitter och undrar var tiden tar vägen. Mörkare blir det i alla fall, vilket är det värsta med hösten och vintern. Visst är det mysigt med levande ljus och filtar, men inte i så många månader som det här mörkret håller på.
Men nu när vi närmar oss sista kvartalet på året är det här ett kort tips men som kan spara en hel del: utnyttja friskvårdsbidraget. Alla har det inte, men om du tillhör den relativt stora skara anställda som har ett friskvårdsbidrag, se till att utnyttja det. Det går ju trots allt att utnyttja för ganska mycket — allt från klippkort på badhuset (så att besöken dit blir billigare när man går med barnen), till ett traditionellt gymkort, eller varför inte en eller ett par sköna tillfällen med massage?
Friskvårdsbidraget kan uppgå till max 5 000 kr per år enligt nuvarande regler, och den anställda kan använda det till ”aktiviteter som innehåller någon form av praktisk aktivitet som innebär motion”. Skatteverket har här en lista på vad som räknas in i friskvårdsbidraget. Exakt hur de har kommit fram till vad som ingår är för mig en aningen oklart när bridge inte ingår, men hypnos för att ”nå avslappning och minska stress” gör det, men mycket ingår numera. Även sådant som förr var utanför friskvårdsbidraget, såsom golf och ridning, ingår numera efter en dom från Högsta förvaltningsdomstolen 2018.
Ibland har arbetsgivaren en speciell mindre pott för anmälningsavgifter till motionslopp, så om du deltar i lopp, kolla om din arbetsgivare är en av de som står för en anmälningsavgift.
Friskvårdsbidraget behöver utnyttjas före den 31 december, annars blir det nästa års friskvårdsbidrag som används istället.
Har du friskvårdsbidrag? Använder du det?
23 09 2021 | FIRE, Hushållsekonomi |
Jag såg inte klart Ekonomibyråns Fri vid 40, mest för att ungarna drog min uppmärksamhet men också till stor del för att det var ett rätt tråkigt och fullständigt förutsägbart program. Såg väl drygt 2/3. En person som sitter och tycker att FIRE är en bra idé (Sandra Bourbon), en ekonom, och en psykolog som inte tycker det är en bra idé, och en programledare som är ungefär lika opartisk som alla andra på SVT. Som vanligt skrapar dessa program om FIRE, gjorda av folk som inte begripit poängen, bara på ytan och landar mest i samma slutsatser som alla andra program/intervjuer gjort.
Ekonomen och psykologen ansåg att man behöver mening med livet, att man behöver struktur och att ”FIRE under en period kan ge den strukturen” (parafraserar, men det var ungefär innehållet), men att det sedan inte är tillräckligt. De verkade uppleva att de får de via arbetet. På samma sätt får jag mycket mening och bra saker ut från mitt jobb. Men varför tror de att det ska appliceras på alla i hela världen bara för att de kommit till en plats i livet där de trivs med sitt jobb, finner det stimulerande och kan styra sin tid i någon utsträckning?
Jag har så många patienter som har helt andra drömmar än att fortsätta med det jobb de gör. Stressade kontorsarbetare som har ont i ryggen av för mycket stillasittande och en hjärna som aldrig stänger av för att de egentligen gör två personers arbete (minst), och där de skulle vilja hinna med sina barn och/eller sina åldrade föräldrar bättre. Undersköterskor med ont i knän och rygg som vet att de egentligen skulle behöva göra något annat, men som samtidigt är för gamla för att ha ork och möjlighet att skola om sig. Byggarbetare som jobbat tungt fysiskt hela sina liv och slitit ut sig, som egentligen hade velat göra annat.
Varför kan vi inte göra ett program för dem? Varför inte förklara för dem att det är möjligt, istället för att komma med exakt samma gamla floskler som vanligt om att de med små inkomster inte kan spara? Givetvis är det så att har man en lägre lön så är det svårare att spara, även om det för de allra flesta i Sverige skulle vara fullt möjligt att spara mer än de gör idag (i någon undersökning jag kommenterade för något år sedan var det bara ensamstående kvinnor med två+ barn och bil som inte hade utrymme att spara). Det handlar om val, och det är diskussionen jag saknar. Att ge folk information så att de har möjlighet att, långt innan de sliter ut sig i tunga jobb — psykiskt eller fysiskt — skapa sig själv andrummet i sina liv. Dessutom är inte FIRE en enda sak, en enda slutsumma. Även om man som låginkomsttagare aldrig tar sig hela vägen till äkta ekonomisk frihet, utan bara kommer en del av vägen, så kommer det ändå skänka lugn — för det är mycket lättare att sova om natten när man har en ordentlig buffert, när ett tandläkarbesök eller en diskmaskin som går sönder inte behöver betyda ekonomisk ruin. Så alldeles oavsett om folk kan gå i pension vid 40 så ger ett kapital både frihet och trygghet.
Alla har vi olika förutsättningar. Vissa har högre lön, andra lägre. En del har barn, andra inte. En del har pengar från släkten, andra inte. Så är det bara. Men lär då folk att hantera sin egen verklighet.
Jag tror att FIRE växt allt mer i popularitet för att folk ser sina liv som ohållbara. Vissa ser det tidigt och kan då bli FIRE vid 40, andra upptäcker det när de kommit en bit i karriären och har barn och åtaganden till höger och vänster. Det kan vara ohållbart av kroppsliga skäl, eller av psykiska skäl — och det senare växer lavinartat. Då letar man lösningar, som t ex Ibland gör man rätt gjorde.
Och alltid, alltid denna fråga om vad som skulle hända om alla blev FIRE. Som vanligt finns det två svar: 1) det kommer aldrig att hända, och 2) om alla skulle vara ekonomiskt fria skulle vi förmodligen få ett mycket friskare, gladare folk. Mängder med människor skulle ändå gå till jobbet (som jag och maken, och ekonomen och psykologen i programmet) men en del skulle välja att göra annat. Kanske ha sina barn hemma mer, vilket skulle avlasta barnomsorgen. Kanske jobba på volontärbasis, eller i de projekt de finner intressanta. Kanske i större utsträckning ta hand om sina äldre släktingar, och därmed minska behovet av hemtjänst. Jag tror faktiskt att även många t ex undersköterskor skulle stanna kvar i sina jobb, för att det just skänker dem meningsfullhet (undersköterskorna på mitt jobb verkar stortrivas med sina uppgifter). Och om nu statskassan skulle få in lite mindre skatter så är det kanske dags för staten att vara med i Lyxfällan och anpassa utgifterna efter inkomsterna, fokusera på kärnverksamheten och sluta lägga pengar på allt annat.
FIRE handlar inte om att späka sig (såvida man inte tycker att det är en kul utmaning, vilka vissa tycker), och inte heller om att pengar är det viktigaste i livet. För de flesta som jag läst om/pratat med som siktar mot FI(RE) så handlar det om utrymme i livet. Att få plats med allt det där man tycker är viktigt (utan att man behöver att staten går in och skänker en ytterligare tre lediga dagar i en ”familjevecka”). Att ha ”FU-pengar” när ens arbetsplats inte fungerar, eller frihet att trappa ner när kroppen/huvudet säger nej. Det är poängen, och den verkar dessa program aldrig riktigt få fram.
