Vecka 38: Gymma hemma

Vecka 38: Gymma hemma

Själv var jag en gång i tiden — läs: innan barn — en flitig gymmare som tränade fem, sex gånger i veckan. Det hjälpte att jag var student på sjukhuset och i källaren på sjukhuset fanns ett litet gym. Jag kunde pipa dit på lunchen eller direkt efter föreläsningarna, eller någon av alla de gånger föreläsarna glömde var de skulle vara.

Numera är det hemmaträning som gäller, och så här i Corona-tider är det många som också gått över till att träna hemma när gymmen stängt eller kraftigt begränsat sitt utbud. Men bortsett från Corona och att det för min del är enda sättet att få träning att bli av numera, så är gymkort ofta en dyr historia. Det kan absolut vara värt det, men om du har ett gymabonnemang som bara ligger och tickar utan att det används är det en stor och onödig utgift. Många går in i ett avtal med de bästa av intentioner och sedan blir det bara inte av.

Så om du har träning som kan göras hemma (eller ute), testa att stänga av ditt gymkort och se vad du kan åstadkomma hemma. Jag köpte en crosstrainer som står i källaren och väntar när jag känner att jag behöver träna, och vi har även vikter, yogamatta och träningsband beroende på vad jag känner för att göra. Har man lite plats framför TV:n kan man träna styrketräning och titta på TV samtidigt, eller skicka upp ett träningspass med någon hurtig instruktör på skärmen.

På Youtube finns det stora mängder färdiga pass — jag brukar leta upp danspass och köra dem, för att jag älskar att dansa. Det finns också oändligt många träningsappar som kostar allt från gratis till ett par hundra om året. Men även om du skulle välja en lösning som kostar ett par hundralappar — jag köpte under flera år in Fitbit Coach men den la ner i somras — så är det markant mindre än vad ett gymkort kostar. För närvarande kör jag istället FitOn som finns i både gratisversion (som jag har) och betal.

Givetvis går det inte att ersätta tennis, padel, simning och diverse annat med att träna hemma, men om det är styrketräning du är ute efter går det definitivt. Inköpet av en träningscykel eller crosstrainer är en lite större utgift (men det finns gott om dem begagnade) som på sikt kan spara mycket pengar.

Hur tränar du? Betalar du för din träning?

Dela:
Sparkvot och sånt

Sparkvot och sånt

Sparkvoten för augusti landade på drygt 2%. Ska jag vara helt ärlig så är jag nöjd att vi alls gick plus, med tanke på alla extrakostnader som kom av att vi flyttade, och som dessutom sammanföll med en månad som har en del årskostnader i försäkringsväg.

Vi la om golv i tre rum eftersom de gamla golven var slitna, och det blev enhetligt och snyggt med samma golv i alla tre sovrummen. Men golv är inte billigt.

Vi målade om i de tre rummen där vi bytte golv, och i hallen/allrummet. Färg, även sådan köpt på rea, är inte helt billigt heller.

Yngsta dotterns barnförsäkring betalades. Varje år funderar jag över våra försäkringar men jag har hittills inte kunnat förmå mig själv att säga upp barnförsäkringarna. Jag är inte särskilt vidskeplig av mig, men det känns som att säga upp dem är att be om problem… Så de löper vidare, med samma resonemang om ett par andra försäkringar.

Dessutom löper ju just nu ett överbryggnadslån, ett lån på nya huset, och ett lån på gamla huset. En herrans massa lån, och överbryggnadslånet är ju inte sådär fördelaktigt som de 1,07% i två år som vi fick till på det nya husets lån. September månads räntekostnader är riktigt tråkiga, men sedan är det ju slut på det i och med överlämningen av huset den första oktober.

”Nya” grejer till huset har i princip uteslutande köpts på Marketplace. Skrivbord och skrivbordsstol till äldsta dottern (som växt ur barnbordet och barnstolarna hon hade i gamla huset), en loftsäng, hurtsar till allrummets pysseldel, och en ny garderob till barnens rum. Även om priset blivit mellan 1/5 och hälften av vad det hade kostat nytt blir det givetvis också pengar.

En hel del har jag fått iväg på loppis/Marketplace också, är väl uppe i drygt 2 500 kr in på det sättet. Det är trevliga pengar in och grejerna kommer till användning. Win-win.

Så det är läget just nu. Och utöver ekonomi så innebär ju flytt en helt vrickad stress och tyngd. Bloggen är inte högst upp på priolistan, men jag ska försöka fortsätta skriva regelbundet.

Dela:
Vecka 37: Utmaning: Skippa halvfabrikaten

Vecka 37: Utmaning: Skippa halvfabrikaten

Det är inget fel på att ta genvägar när det gäller matlagningen — jag köper färdig pesto istället för att göra egen, och ibland köper vi bröd trots att jag gillar att baka. Hittar vi pizzadeg i kort datum kan vi ibland köpa även det, även om det går rätt snabbt att göra egen. Det handlar om att det finns begränsat med tid som småbarnsförälder, middagen behöver hamna på bordet inom en viss tid från det att alla kommer hem från jobb, skola och förskola, och vissa saker behöver bara vara enkelt.

Men ibland får man utmana sig, så den här veckan är utmaningen att låta bli hel- och halvfabrikaten. Skippa de färdiggjorda Mamma Scan-köttbullarna, skippa pizzan som bara är till att stoppas i ugnen, och skippa butikens bröd.

Baka eget bröd istället — min favvobok har jag skrivit om här vad gäller just brödbakande — och njut av doften av nybakt i ditt hem. Stek egna godare köttbullar än Mamma Scan (även om ungarna kanske gillar dem bättre), och gör egen pizza hela vägen från grunden.

Passa också på att göra matlåda varje dag av dina kulinariska påhitt.

Brukar du använda hel- och/eller halvfabrikat?

Dela:
Vecka 36: Prata mer ekonomi med din respektive

Vecka 36: Prata mer ekonomi med din respektive

Så var september igång — men tydligen är sommarvärmen på återtåg. Helgen har varit ljuvlig vädermässigt, även om nätterna varit kalla (vilket bara är skönt, lättare att sova då). Vi har haft mina föräldrar på besök och mamma har varit en tornado som rensat flyttlådor i rasande hastighet.

Men nu är det dags för vecka 36, och ekonomi i parrelationen ska lyftas igen. Lyxfällan har åtskilliga gånger visat skräckexempel på vad som kan hända om man inte har koll på ekonomin i ett förhållande, eller att den ene bara antas ha koll på allt.

Utöver att prata den dagliga ekonomin är det viktigt att ni har gemensamma mål för er ekonomi. Vad vill ni i framtiden? Har ni siktet inställt på hus, eller på att resa jorden runt? Vill den ene av er vara hemma med framtida barn i flera år? Exakt vilka just era drömmar är är bara viktigt för just er, men fundera över dem. Om ni till exempel vill öka ert sparande är mål för framtiden otroligt viktiga, precis som vi tidigare (redan vecka 1!) diskuterat för dig som individi Årsutmaningen.

Har någon av er — eller ni gemensamt — skulder, se till att sätta er in i hur era skulder ser ut och vad ni har för plan för att bli av med dem. Om en av er har skulder sedan innan ni träffades, hur ska ni hantera det?

Prata om vad ni prioriterar — tycker den ene att ni kan leva på nudlar och ketchup, medan den andre uppskattar fine dining? Är den enes hobby att läsa böcker medan den andre håller på med en dyr materialsport? Inget är fel, men om det leder till konflikter i förhållandet är det viktigt att lyfta och prata igenom det.

Se också till att planera för framtiden — vad händer om ni separerar? Vad händer om en av er dör? Skriv samboavtal om det är aktuellt, skriv testamente (definitivt om ni är sambos!). Det är mycket enklare att prata om dessa saker medan man fortfarande är vänner.

Att prata om er ekonomi förebygger problem med pengabråk. Med gemensamma mål — och kanske till och med ett gemensamt intresse för er ekonomi — skapar ni ett starkare förhållande. Med en trygg ekonomi står ni också stadigare om något skulle hända.

Pratar du ekonomi med din partner? Har ni gemensam, separerad, eller någon annan variant av par-ekonomi? Har du varit i en relation som tagit slut på grund av bråk om pengar? 

Dela:
Vad lär vi barn om begagnat?

Vad lär vi barn om begagnat?

Sparo skrev om en familj i Skåne någonstans som det är synd om för de har inte tillräckligt mycket pengar. Hon är föräldraledig med parets femte barn, han är lagerarbetare. Tydligen klarar de inte sig på sina inkomster, men ett femte barn tyckte de var lämpligt. Och då blir det någon annans uppgift att försörja dem verkar de tycka, eftersom de hade velat kunna få bidrag.

De berättar att socialtjänsten anser att deras inkomster uppfyller normen. Därför kan de inte söka ekonomiskt bistånd.

Och barnen får inte nya skolväskor till skolstart. Vilket tydligen är tragiskt. Tycka vad man vill om familjen och föräldrarnas val, men jag blir lite trött när jag läser följande:

– De flesta barn som börjar skolan har nya saker. Om man kommer med något begagnat så sticker man ut. Och barn har en önskan av att passa in, de har ett behov av att höra till, säger hon.

Detta säger socialchefen på Stadsmissionen.

Vad är det vi lär våra ungar om de måste ha en ny väska varenda skolstart? Vad är det vi lär dem alls om begagnat är något konstigt och som gör att man sticker ut?

Båda mina barn går omkring i begagnade kläder. Ärvda från äldre kusiner (eller storasyster, i lillasysters fall), köpt på loppis, eller köpt på Myrorna. Båda tjejerna sover i begagnade sängar från Marketplace, har sina begagnade kläder i garderober jag köpt från Blocket eller Marketplace, och även deras pyssel är i viss utsträckning köpt på loppis (i den mån det går, men t ex har jag hittat oanvända målarböcker och sånt på loppis).

Vårt hem är inrett med många grejer jag köpt begagnat. Behöver vi något så är alltid min första tanke att kolla Marketplace, om det är något jag alls kan tänka mig finns begagnat. Och väldigt, väldigt mycket finns.

Både vårt förra hus och vårt nya ligger i ”fina” områden (om än att det förra låg lite väl nära ett mindre fint område). ”Kraven” det pratas om i artikeln borde således vara skapligt höga. Men jag tror mer att det handlar om vad vi förmedlar till våra barn: om vi förmedlar att begagnade kläder är precis lika bra som nya, då är barnen lika stolta över dem.

(Sedan har både barn och vuxna i alla tider hittat grejer att hacka på andra över. Det är en annan sak. Om ett barn som är utsatt för mobbning, som i vanliga fall har begagnade kläder, plötsligt komma i nya kläder, riskerar det att bli retat för de nya kläderna som är ”fel” på något annat sätt. Eller så väljer plågoandarna något annat, från storleken på öronen till hårfärgen till att barnet är en plugghäst, att fokusera på. England har skoluniformer, men inte tusan har de utrotat mobbning. Mobbning är och förblir överjävligt.)

Dela: