30 09 2021 | Investeringar |
Detta inlägg innehåller affiliate-länkar för Avanza
För någon vecka sedan lanserade Avanza sin senaste billiga egna fond, Avanza Sverige. De har ju redan Avanza Zero som investerar i de trettio mest omsatta aktier, men Avanza Sverige är bredare. Till skillnad från Zero som bara siktar in sig på att investera i de största bolagen (där man kan argumentera för att det mesta av tillväxten redan skett) så tar Avanza Sverige en större bit av den svenska aktiekakan.
Själva skriver de på sin hemsida:
Med Avanza Sverige så investerar du inte bara i större bolag som Atlas Copco, Investor och Telia, utan även i bolag som till exempel Fingerprint, Paradox, Storytel och SBB.
Totalt sett investerar den i ungefär 70 bolag istället för 30. Jag som tycker att Zero är lite för smal tycker att det här känns som en bättre fond att investera i. Småbolag har generellt sett större möjligheter att växa än stora bolag, vilket ger större möjligheter till bra avkastning. Det är fortfarande inte någon extremt bred fond, men som sagt bredare än Zero.
Fonden är, precis som övriga Avanza-fonder, billig i total avgift — bara 0,17%. Bra är också att minsta möjliga insättning är en (1) krona, det gör att vem som helst kan spara i den.
Fonden är också ”hållbar”, och den delen är väl det enda jag inte håller med om i fonden — de har exkluderat företag som är involverade i kärnkraft från fonden. De är synd, men i övrigt verkar den vettig.
Jag har nu lagt till fonden i barnens månatliga fondsparande och hoppas givetvis på god utveckling (även om börsen i sin helhet just nu kanske inte riktigt är på gott humör).
Är du inte kund hos Avanza och vill börja spara? Använd gärna min länk så stöttar du bloggen! Jag använder Avanza för alla köp av aktier, och de fonder som bara finns hos Avanza (såsom ovanstående Avanza Sverige).
15 02 2021 | Årsutmaningen, FIRE, Investeringar |
Detta inlägg innehåller annonslänkar till Avanza och SAVR.
Vecka sju av Årsutmaningen – den här gången är det dags att investera dina första kronor på börsen. Trots att jag tycker att majoriteten av pengarna ska gå till bufferten om du inte har en sådan, är det bra att ta ett första steg in i börsen redan nu. På sikt är det där dina pengar ska bo, jobba och föröka sig, så det är bra att vänja sig.
Vad är börsen?
Om du redan har koll på vad börs, aktier och fonder är, hoppa över det här och gå till nästa rubrik. Det här är inte på något sätt heltäckande, bara en väldigt snabb intro. Vill du läsa mer finns det många böcker om börsen och aktier.
Så vad är börsen? Jag tar Wikipedia till hjälp:
En börs är en marknadsplats där man köper och säljer olika saker till marknadspris. De vanligaste är börser för aktier och andra finansiella instrument ((…)) För att möjliggöra handel används en mäklare som mäklar transaktioner, ofta kallad för börsmäklare.
Så på börsen kan man köpa aktier, som är en liten del av ett aktiebolag, om det aktiebolaget är noterat på börsen. Exempel på företag som finns på svenska börsen är H&M, Astra Zeneca, ett gäng banker, med många fler (totalt ca 300 på Stockholmsbörsen/Nasdaq, ytterligare på Nordic Growth Market, NGM), och på den utländska marknaden finns sådant som Alphabet (som äger Google), Apple, Microsoft, Disney, och många, många fler.
Priset på aktierna bestäms av marknaden, hur man värderar företaget. Om många vill köpa går priset upp, om många vill sälja går priset ner, ungefär, i sin tur baserat (oftast) på hur företaget går. För att köpa eller sälja aktier betalar man en avgift, courtage, som bestäms av börsmäklaren.
Vill man slippa köpa enskilda aktier (alltså slippa välja företag själv) kan man istället köpa fonder. Wikipedia igen:
En investeringsfond är en samling av en rad olika värdepapper, ofta kallad för portfölj, som ägs av många människor tillsammans, vilka är andelsägare. Portföljen kan bestå av olika typer av aktie- eller räntebaserade värdepapper. En fondandelsägare är ägare till en del av fondens förmögenhet.
En fond kan förvaltas aktivt eller passivt. Vid aktiv förvaltning är det en person (eller flera) som bestämmer vilka bolag som köps och sälj i fonden enligt riktlinjer som satts upp för fonden. Dessa personer vill givetvis ha betalt, vilket betyder att avgiften du betalar för fonden blir högre än för en passivt förvaltad fond. En passivt förvaltad fond, eller indexfond, följer istället ett marknadsindex. Därmed behövs ingen förvaltare som ska ha betalt, och fondavgiften blir betydligt lägre. Ibland fuskar fondbolagen med sina indexfonder och kallar dem aktiva, vilket gör att de tar ut högre avgifter trots att de har väldigt låga omkostnader. För fonder betalar du inget courtage, utan en procentuell avgift på den mängd pengar du har investerade.
Sikta på att hitta indexfonder med låga avgifter i första hand. När du blir mer varm i kläderna kan du, om du vill, göra aktiva val att köpa dyrare fonder – men indexfonder är och förblir en bra grund oavsett din kännedom om börsen.
Skapa ett konto hos en nätmäklare
Det finns två större nätmäklare i Sverige, Avanza (affiliatelänk, använd gärna så stöttar du bloggen) och Nordnet. Utöver dem går det att köpa och sälja aktier och fonder via många vanliga banker. För något år sedan tillkom uppstickaren SAVR där du kan köpa fonder till en lägre avgift. Jag har skrivit mer om SAVR här.
Vill du göra det här extra enkelt, och slippa ens lägga ut en hundralapp? Använd min länk till SAVR, så får du 100 kr investerade i SEB Hållbar Sverige Indexnära, en indexfond med låg avgift (jag får ingenting på den länken). Vill du vara snäll mot bloggen, använd istället den här affiliate-länken till SAVR.
Det finns även ”fondrobotar”, som till exempel Lysa. Där svarar du på frågor om din riskbenägenhet, sparhorisont, med mera, vilket slutar med ett förslag från Lysa om hur du bör investera. Sedan sätter du helt enkelt upp ett månadssparande och Lysa sköter allting, så att du kan glömma allt vad investeringar heter, mot en avgift. Jag har inte använt Lysa, men det gör IGMR.
Att skapa konto hos nätmäklarna är enkelt. Jag har konton hos såväl Avanza och Nordnet som SAVR. Vill du bara investera i fonder – vilket är en bra början om du är helt ny på börsen – kan du hålla dig till SAVR, alternativt automatisera det med Lysa. Det kostar ingenting att öppna eller ha konto hos någon av nätmäklarna – deras intäkter kommer från courtage vid köp och sälj av aktier, respektive från en procentuell avgift på fonder. Vanliga banker tar ibland ut skalutgifter för konton, undvik dessa. SAVR tar ut en plattformsavgift, men den är baserad på hur mycket pengar du har på SAVR, och blir alltså noll om du inte har några pengar på kontot där. SAVRs plattformsavgift är inräknad i kostnaden för fonderna, så när du tittar på avgiften är det allt du betalar för den (och den är ändå lägre än på Avanza och Nordnet).
På ditt nyöppnade konto bör du sedan öppna ett investeringssparkonto, ISK. ISK är ett schablonbeskattat konto för köp och sälj hos börsmäklaren, så att du istället för att betala 30 % skatt på vinster betalar du 0,375 % (2020 och 2021 års skattesats) på kapitalet som står på kontot oavsett om du gör vinst eller förlust. Du slipper också krånglet vid deklaration jämfört med ett aktiefondkonto (AF-konto). Alternativet till ISK är en kapitalförsäkring (KF), mer om det här.
Vad ska du investera i?
När du har öppnat konto är det dags att investera. I rubriken till det här inlägget står det hundralapp, men du kan välja mer eller mindre efter vad din ekonomi tillåter. I första hand ska du som sagt prioritera att betala av dina skulder och skapa en buffert. En del fonder har minimikrav på 100 kr (några säkert mer än så), men många har lägre minimikrav än så.
Några fondtips för din hundralapp:
- Avanza: Avanza Global (årlig avgift om 0,10 % av investerat kapital)
- Nordnet: Nordnet Indexfond Global, USA eller Europa (samtliga 0,20 % i avgift)
- SAVR: Vanguard US 500 Stock Index Inv USD Acc (0,20 % i avgift), SEB Hållbar Sverige Indexnära (0,24 % i avgift)
Dessa är inte de fonder som avkastat bäst senaste året eller åren, men är billiga indexfonder som utgör en bra grund eftersom de alla följer breda index på stora marknader. Avanza har sin gratisfond Avanza Zero, men den följer OMXS30, alltså de 30 största bolagen på Stockholmsbörsen, och är således förhållandevis smal.
Till Avanza och Nordnet tror jag att man måste ha satt över pengar innan köp (men det kan man göra snabbt med Swish åtminstone till Avanza), medan SAVR kan dra direkt från ett kopplat bankkonto. På samtliga nätmäklare kan du sätta upp ett automatiskt månadssparande direkt till en eller flera fonder, där pengarna dras från valt bankkonto.
Hur känns det att ha gjort din första investering? Vilken fond valde du? För dig som investerat sedan tidigare, vilka fonder föredrar du? Har du testat SAVR?
6 04 2020 | FIRE, Investeringar |
IGMR önskade, i en kommentar på ett tidigare inlägg, lite mer om hur vi placerar våra pengar. Jag går ju inte ut med några specifika siffror eftersom jag inte har lust att vara riktigt så öppen med vår ekonomi, men jag kan beskriva vårt sparande i mer generella termer och i procent.
Vi har ett antal olika platser för våra pengar.
1) Sparkonto med så hög ränta som möjligt, för närvarande varierar det mellan 0,6 och 0,65%. Här har vi främst vår buffert, och vi har även en del cash stående inför saker vi vet kommer, såsom vårt nyligen inköpta uterum. Vi har en satt siffra för bufferten, men hur mycket vi har i kontanter i övrigt beror på om vi har något specifikt planerat (såsom uterummet, takbyte, solceller, etc). Nu med Coronakris har det varit skönt att ha mer kontanter tillgängliga.
2) Makens Avanza-konto. Här finns 55% av våra investeringar, alltihopa i olika aktier. Totalt har vi ungefär 45 olika aktier, där vissa väger tyngre än andra men ingen står för mer än 6% av portföljen. Förr, när maken styrde detta konto helt utan min input, bestod det av betydligt färre aktier och framför allt aktier med väldigt mycket högre risk, vilket gjorde att portföljen slog både uppåt och neråt. Senaste året har den legat lite över börsens avkastning. Vi tittar alltid på en akties utdelning, men alla aktier behöver inte vara utdelningsaktier för att få vara med. Långsiktigt stabila företag är grunden för portföljen.
3) Mitt Avanza-konto. Här står ungefär 10% av våra investeringar, allting i fonder. Detta är ett månadssparande jag startade för något år sedan och som tickar på alldeles oavsett väder. Fonderna är:
- Aktiespararna direktavkastning
- Avanza Global
- Core Ny Teknik A
- Spiltan Aktiefond investmentbolag
- Spiltan Globalfond investmentbolag
- Swedbank Robur Asien
Har även Xact högutdelande. Den sistnämnda är den enda som är börshandlad, där jag brukar köpa lite varje månad också.
4) Mindre sparposter:
- Lendify. 1 000 kr/månad, har avkastat stabilt sedan vi började investera, årlig avkastning 5,79% (och skatt på det).
- Trine. Solceller i fattigare delar av världen. Numera tillför vi inget nytt kapital, utan vi låter bara det redan investerade kapitalet snurra runt. Vi ser det även som välgörenhet.
- Pepins. Främst våra aktier i Spiltan.
- Kameo. Ett väldigt litet test av deras tjänst, hittills avkastat som det ska.
- Nordnet. Har ett litet månadssparande i Xact Högutdelande eftersom det är courtagefritt med månadssparande i ETFer.
- Löneväxling. Maken löneväxlar en portion av sin lön, vilket vi räknar med i sparpost även om pengarna är låsta i många år framöver.
5) Barnens sparande. Är tvådelat, dels månadssparande i fonder enligt fondportföljen jag satte ihop för ett år sedan:
- Aktiespararna direktavkastning
- Avanza Global
- Länsförsäkringar tillväxtmarknad indexnära
- Plus småbolag Sverige index
- Skandia Sverige exponering
- Spiltan Aktiefond investmentbolag
…samt ett antal aktier som jag tycker är långsiktigt intressanta och stabila, med utdelning. Mycket fokus på investmentbolag i deras portfölj. Fördelningen av pengar som sparas är en liten övervikt till fondsparandet och lite mindre som går in i aktierna.
6) Huset. Det är inte medräknat i kvoterna ovan, eftersom jag inte riktigt räknar det som en investering. Huset är vårt hem, inte en investering – och den dag vi säljer lär vi köpa något annat, så pengarna kommer alltid vara uppbundna. Oavsett om jag ser det som en investering eller ej är det i alla fall ett par miljoner uppbundna i huset. Lånen ligger på drygt 40% så det ligger en hel del eget kapital i boendet. Vi hade kunnat amortera ner ännu mer, men med tanke på lånevillkoren har vi låtit bli. Vi gissar att huset ökat mellan 1 och 1,5 miljon i värde sedan vi köpte det, vilket är betydligt mer än vi renoverat för.
Så detta är spridningen i vårt sparande. Vår tanke är riskspridning, inte maximal avkastning, men vi har givetvis som mål att gå lite bättre än index. Hade det bara varit jag hade jag eventuellt gått över mer till bara fondsparande, men vi tycker att det är kul att diskutera aktier och det är roligt med utdelning, så vi kör på det här sättet.
3 02 2020 | FIRE, Hushållsekonomi, Investeringar, Var börjar man? |
Alla delar av Var börjar man? hittar här.
När du börjat få plus på kontot gäller det att veta vad du ska göra med pengarna.
Till att börja med bör du skaffa dig en buffert. Bufferten ska vara på ett rimligt lättillgängligt konto, men helst inte vara ditt vanliga lönekonto eftersom det då kan bli väl lätt att nalla av pengarna. Ha den allra helst på ett högräntekonto (som idag inte är så hög ränta, runt 0,6 i dagsläget) på en bank med insättningsgaranti. Bufferten är till för när det kommer större, oväntade utgifter – en tandläkarräkning, bilen går sönder, eller diskmaskinen brakar sönder. Bufferten är inte till för saker du vet kommer: semester, julklappar, årsavgifter för försäkringar, eller insats till lägenhet. Till de sakerna behöver du spara separat. Buffertens storlek har diskuterats massor, och hur stor just din behöver vara beror på din situation. Har du barn, hus, bil(ar), eller är du singel och bor i en hyreslägenhet så har du helt olika ”risk” i ditt liv att det kommer en oväntad utgift och storleken på denna.
När du har bufferten på plats är det dags att börja låta pengarna jobba. Man kan givetvis spara till bufferten och börja investera simultant, men det är högre risk, så det enklaste är att fylla upp bufferten först. Men sen då?
FIRE-rörelsen i stort förespråkar framför allt breda indexfonder med låg avgift. Amerikanska FIRE-anhängare tycker att en lågavgiftsfond som täcker alla företag i USA är bra, här i Sverige kan du välja en bred indexfond som antingen är global, eller med ett snävare fokus. Låg avgift är viktigt eftersom ränta-på-ränta-effekten annars äter upp enorma summor av dina investeringar med tiden. Låg avgift brukar räknas som under 0,5% i avgift. Jag har satt ihop en portfölj som är den mina barn sparar i, den kan ni se här.
Sätt gärna upp ett automatiskt sparande via t ex Avanza, och låt pengarna dras i samband med att du får lön, så att du inte riskerar att det inte finns något kvar att spara i slutet av månaden. Sparar du i breda indexfonder med låg avgift behöver du bara titta till dem ungefär en gång om året, så att de inte har höjt avgiften eller ändrat något i hur de fungerar (t ex bytt index). Vill man kan man då också vikta om, om man har flera fonder, så att viktningen (hur många procent av portföljen som är i varje fond) är som du vill ha den.
Är du intresserad kan du också handla med aktier. Det kräver att du läser på lite grann, och är således en större tidsmässig investering. Rent statistiskt kommer du heller inte slå index över tid, därav att FIRE förespråkar indexinvestering.
Andra typer av investeringar är att köpa fastigheter, men jag är inte alls insatt i fastighetsinvesteringar så jag lämnar det till andra som kan det bättre. Det finns böcker, poddar och bloggar om fastighetsinvesteringar, bara att Googla!
3 01 2020 | Hushållsekonomi, Investeringar |
Privata Affärer skriver om en undersökning från Swedbank om svenskarnas sparande. 3000 personer har intervjuats (jag hoppas att jag någonsin får svara på en sån här undersökning, det hade ju varit roligt!) och det visar att sparfilosofin bygger på sparkonto ihop med en fondportfölj. Artikeln specificerar inte andelen som har sparkonto som främsta sparform, men det får ju vara en rimligt hög andel för att kallas ”nyckelfaktor”.
Man blir ju lite ledsen när man hör det, med tanke på att det är rakt upp och ner kapitalförstöring.
Vi hade diskussionen här på nyår om sparande på börsen. En kompis som är en av många människor som blivit bränd av nedgången 2008 sa att trots att han låg kvar i fonderna till 2016 hade de inte ens kommit upp till samma värde igen. Med tanke på hur Stockholmsbörsens kurva sett ut över de senaste 20 åren börjar ju jag undra vad han låg i för fonder och hur hög avgift dessa hade, men alldeles oavsett var effekten att han, bortsett från pensionen, inte längre har några pengar på börsen.
Han och många andra, uppenbarligen.
Men att ha pengarna på sparkonto innebär ju en garanterad förlust. Inte ens de med i dagsläget ”hög” ränta – runt 0,60-0,65 sist jag kollade på ställen utan bindning och med insättningsgaranti – hänger med inflationen. Du får således mindre för pengarna i slutet av året än du fick i början av året oavsett att du fått lite ränta på pengarna. ”Tryggheten” i sparkontot betalar du med en garanterad värdeminskning.
Även vi har ett buffertsparande på bankkonto, men då med den ”höga” räntan nämnd ovan – 0,65 så att vi åtminstone får någon avkastning. Men resten utöver bufferten är investerade på börsen – och inte i räntefonder, som också verkar vara populära enligt artikeln. (Jag förstår konceptet av räntefonder som kudde vid sidan av investeringar i andra typer av fonder eller aktier för att mildra vid nedgång, men inte som enda investering.)
Börsen kommer att gå upp och gå ner. På kort sikt är börsen högrisk, och ska du ha pengarna inom snar framtid så bör de inte ligga på börsen. Men har du ett långsiktigt sparande med över tio års sparhorisont, såsom barnspar eller pensionssparande, då bör de definitivt in på börsen och jobba (sen val av strategi, från passiva indexfonder till aktieköp är upp till var och en). Det har de senaste 100+ åren visat sig vara det allra bästa stället för pengar, även om jag ju får lägga till den där disclaimern som alla poddar och proffs skriver: Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning.
