12 09 2022 | Hushållsekonomi |
50 000 i buffert bara för att betala elräkningen tyckte Varberg energi att man skulle ha inför vintern. Med tanke på hur det ser ut med gemene mans buffert för oförutsedda utgifter i allmänhet…
19% procent av befolkningen 16 år och äldre skulle inte klara av att betala en oväntad utgift på 13 000 kronor inom en månad utan att låna eller be om hjälp. Det är vanligare bland yngre än äldre.
…enligt SCB så känns det väl inte jättelovande att folk har 50 000 redo bara för att se till att ljuset är tänt och boendet varmt under vintermånaderna.
Vi har bundet elavtal i ett år till, så såvida inte elbolaget hävdar force majeure för att kasta ut oss från det, kommer årets elpriser inte spela så stor roll för vår del. Nästa år blir det värre, för jag tror inte politikerna har hunnit ”fixa” elen tills dess. Kanske är kriget över så att Europa har rysk gas igen och att vi därmed har något lägre behov av el, men det finns ju ingen garanti för det.
Så vi förbereder oss.
För några veckor sedan gjorde vi vad vi planerat sedan vi flyttade in: vi bokade takbyte, vilket kommer ske i vår, följt av montering av solceller. Det blir andra gången vi sätter upp solceller på ett hus, men så blir det när man flyttar. Med nuvarande elpriser torde de betala sig skapligt fort. De kommer, om allt går som planerat, sitta uppe innan nästa sommar och därmed leverera en rejäl dos el även under 2023.
I övrigt rekommenderas bland annat att se över fönster och dörrar så att de inte läcker en massa värme. Vi bytte de riktigt gamla fönstren här hemma till nya redan förra hösten, och de som är kvar är rätt nya.
Det där med att sänka innetemperaturen… tja, vi går hela familjen redan i innetofflor och tjock tröja (ibland två) och gärna en filt på vintern. Jag tror inte att jag pallar att ha mycket kallare än så.
Vi har redan sedan förra året bunkrat ved i vedförrådet, och när vi kapat träd här hemma har vi sparat stammarna och låter dem nu torka till mer ved. Inom kort ska vi investera i en kaminfläkt för att effektivare få ut värmen. Kaminen har dessutom en kokplatta ovanpå om strömmen skulle gå. När huset byggdes 1947 tänkte man uppenbarligen längre än vi gör idag på sånt.
Jag har också plan på att införskaffa vattensparande flödesbegränsare på kranarna i kök och badrum. Sommartid sparar vi vatten i en hink i ena vasken i köket, så att vatten vi ändå använder för att diska, skölja grönsaker, med mera, kommer till användning som bevattning av alla våra växter i trädgården, men det behövs ju inte vintertid.
Vi har inte mycket som brukar stå i stand-by-läge, men vi ska bli ännu bättre på att stänga av saker. Det gäller framför allt min stationära dator för min del. Ljuset styr vi i många fall redan med appar så att de inte står på i onödan.
Sen tycker jag som alltid att det är skönt att få koll.
I skrivande stund skulle vi kunna binda fast pris på 311 öre/kWh och uppåt, bundet i 36 månader. Inget fantastiskt pris alls, och det innebär att årskostnaden för elen skulle landa på ca 30 000 kr. Jämfört med vårt nuvarande, där årskostnaden istället ligger på 4 500 kr per år (drygt 47 öre/kWh) är det ju en högst avsevärd skillnad — men det är inte jordens undergång för vår del.
Höjda elpriser, höjda räntekostnader, och för den delen dyrare allting annat (transport, mat comes to mind) kommer att fördyra våra levnadskostnader avsevärt — men vi har marginal i vår ekonomi. Vår sparkvot kommer med all sannolikhet att gå ner (för våra inkomster går definitivt inte upp i takt med inflationen), men den kommer inte bli noll, för vi börjar från en hög nivå.
Hur ser det ut för er? Förbereder ni er på något sätt? Kommer ni känna av de höjda priserna, på el eller annat?
6 09 2021 | Årsutmaningen, Hushållsekonomi |
Så var september igång — men tydligen är sommarvärmen på återtåg. Helgen har varit ljuvlig vädermässigt, även om nätterna varit kalla (vilket bara är skönt, lättare att sova då). Vi har haft mina föräldrar på besök och mamma har varit en tornado som rensat flyttlådor i rasande hastighet.
Men nu är det dags för vecka 36, och ekonomi i parrelationen ska lyftas igen. Lyxfällan har åtskilliga gånger visat skräckexempel på vad som kan hända om man inte har koll på ekonomin i ett förhållande, eller att den ene bara antas ha koll på allt.
Utöver att prata den dagliga ekonomin är det viktigt att ni har gemensamma mål för er ekonomi. Vad vill ni i framtiden? Har ni siktet inställt på hus, eller på att resa jorden runt? Vill den ene av er vara hemma med framtida barn i flera år? Exakt vilka just era drömmar är är bara viktigt för just er, men fundera över dem. Om ni till exempel vill öka ert sparande är mål för framtiden otroligt viktiga, precis som vi tidigare (redan vecka 1!) diskuterat för dig som individi Årsutmaningen.
Har någon av er — eller ni gemensamt — skulder, se till att sätta er in i hur era skulder ser ut och vad ni har för plan för att bli av med dem. Om en av er har skulder sedan innan ni träffades, hur ska ni hantera det?
Prata om vad ni prioriterar — tycker den ene att ni kan leva på nudlar och ketchup, medan den andre uppskattar fine dining? Är den enes hobby att läsa böcker medan den andre håller på med en dyr materialsport? Inget är fel, men om det leder till konflikter i förhållandet är det viktigt att lyfta och prata igenom det.
Se också till att planera för framtiden — vad händer om ni separerar? Vad händer om en av er dör? Skriv samboavtal om det är aktuellt, skriv testamente (definitivt om ni är sambos!). Det är mycket enklare att prata om dessa saker medan man fortfarande är vänner.
Att prata om er ekonomi förebygger problem med pengabråk. Med gemensamma mål — och kanske till och med ett gemensamt intresse för er ekonomi — skapar ni ett starkare förhållande. Med en trygg ekonomi står ni också stadigare om något skulle hända.
Pratar du ekonomi med din partner? Har ni gemensam, separerad, eller någon annan variant av par-ekonomi? Har du varit i en relation som tagit slut på grund av bråk om pengar?
1 10 2020 | Döden, Hushållsekonomi |
Varför ska man förbereda inför sin egen död?
När jag la ut en fråga om vad som ska hända med dina sociala medier när du dör fick jag till svar att det nog inte var något personen i fråga skulle ha åsikter om eftersom man just är död. Egentligen kan man ju resonera på samma sätt om allting som sker efter ens död – vi är inte kvar för att bry oss. Allt världsligt blir fullständigt oviktigt. Så varför bry sig om vad som händer med ens pengar, ens grejer, ens sociala medier?
För att det inte handlar om dig.
Du förbereder inte för din död för att det är något du kommer se resultatet av – du förbereder för den för att det är något som kommer påverka dina anhöriga. Dina nära och kära. Och även om du inte har nära och kära så kanske du inte vill se dina pengar hamna hos Allmänna Arvsfonden, utan du kanske hellre ser att de gör nytta på ett ställe du valt.
Allt handlar om att ta hand om sina anhöriga under en tid i livet som, alldeles oavsett vad du gör, kommer att vara otroligt tuff. Har du en partner som inte är så insatt i ekonomin? Ta hand om honom/henne genom att göra det enkelt att sätta sig in i er ekonomi (och för den delen, börja innan döden…). Har ni särkullbarn som gör att ett arv måste skiftas om ni dör? Se till att det finns livförsäkringar. Har ni gemensamma barn, planera för vem som ska ta hand om dem om ni båda två dör – det är inte juridiskt bindande, men rätten lägger vikt vid föräldrarnas önskemål.
Och varför är det så svårt att sätta sig med det här? Min gissning är att många inte alls vill tänka sin egen mortalitet. Att vi kommer att dö är det enda som är garanterat i livet, men ändå något otroligt svårgreppbart och ångestframkallande för många. Därför är det också många som ”hanterar” tanken på sin egen död genom att stoppa huvudet i sanden och helt enkelt inte ta tag i det. ”Det händer inte mig”-mentaliteten är underförstådd.
Problemet är att det händer, och det händer även folk i tjugo- och trettioårsåldern, tiden i livet då vi tycker oss vara odödliga. En bekants man gick bort helt oväntat i ett plötsligt hjärtstopp. Som läkare har jag varit med när tidigare friska, unga människor kommit in svårt skadade av olyckor för att sedan avlida. Det händer, och det kan hända vem som helst. Därför förespråkar jag att vara förberedd.
En kollegas far gick bort för några år sedan. I samband med det pratade vi om hur hon upplevde det, och det var i korthet skitjobbigt. Dels sorgen efter pappan, men dels också att barnen visste att det fanns ett testamente men ingen kunde hitta det, och ingen visste vilka bankkonton som fanns, hur hyran betalades, och så vidare. Det var kort och gott kaos.
Ta hand om dina anhöriga så mycket det går efter din död. Planera. Skriv ett testamente, se till att ha en livförsäkring. Om du vill, ta hjälp av mitt dokument Viktigt att veta som du kan fylla i med såväl ovanstående information, som önskemål om vad som ska hända med sociala medier, dina barns favoriträtter, vilka autogiron som dras, och mycket mer.
28 09 2020 | Döden, Hushållsekonomi, Juridik |
Ett betydligt kortare avsnitt än del ett om testamente, men nog så viktigt att ta ställning till.
Livförsäkring
En livförsäkring är en försäkring du tecknar för dina efterlevande, så att om du dör under försäkringstiden så betalas ett engångsbelopp ut till de du skrivit som förmånstagare. Premien för en livförsäkring varierar beroende på ålder och belopp du valt. Försäkringsbeloppet väljer du utifrån din livssituation och behov. Förmånstagarna brukar oftast vara (1) make/maka/registrerad partner/sambo och (2) arvingar, men man kan sätta den man vill som förmånstagare.
En livförsäkring är en god idé till exempel i familjer med särkullbarn, där särkullbarnets arv måste betalas ut men den överlevande partnern vill bo kvar i huset, eftersom livförsäkringen kan användas för att betala ut arvslotten. En livförsäkring är också bra om ekonomin inte är helt stabil i familjen, vid stora bolån, för sambos som inte ju inte ärver varandra, och vid kraftig olika inkomster mellan parterna. Livförsäkringen kan användas till att lösa bolån, eller för att täcka boendekostnader och inkomstbortfall.
Exempel på kostnad: 30 år och 500 000 kr i försäkringsbelopp kostar 22 kr/mån hos Folksam. 45 år och 1 000 000 kr i försäkringsbelopp kostar 92/kr månad hos samma bolag.
Bolåneskydd
Bolåneskyddet är en försäkring som träder ikraft om du eller din partner dör före en viss ålder – då betalar bolåneskyddet hela eller en del av lånet, ibland upp till ett maxbelopp. Bolåneskydd kan vanligen tecknas från 18 års ålder och slutar gälla vid 65 års ålder, och ibland trappas ersättningen ner efter 55 års ålder. Bolåneskyddet tecknas hos samma bank som du har ditt bolån. Premien beror på hur gammal du är och hur stort lånet är. Det finns även bolåneskydd som gäller om man blir arbetslös eller arbetsoförmögen på grund av olycksfall eller sjukdom, ibland i samma paket.
Tjänstegrupplivförsäkring
Tjänstegrupplivförsäkring, TGL, är en försäkring som arbetsgivaren kan teckna. TGL är ett skattefritt engångsbelopp som betalas ut om den en anställd som omfattas av försäkringen avlider före pensioneringen. TGL går i första hand till make/maka/registrerad partner, i andra hand till barn och barnbarn, i tredje hand till föräldrarna. Efterlevande sambo får inte automatiskt TGL utbetalat. Kolla med din arbetsgivare om du omfattas av TGL, och om du är sambo behöver du registrera henne/honom som förmånstagare.
Sammanfattning
Vilket är bäst av livförsäkring och bolåneskydd? Jag skulle säga livförsäkring, eftersom pengarna inte är öronmärkta till att betala bolånet. Det kanske är cashflow som är problemet efter en partners död snarare än att klara av kostnaden av bolånet, och då kan man med livförsäkringen själv välja om man vill lägga pengarna på att betala av bolånet eller att betala andra utgifter. Är ni sambos eller har särkullbarn rekommenderas definitivt en livförsäkring framför bolåneskyddet.
Finns det fler försäkringar och skydd att fundera över? Tipsa gärna i kommentarerna.
I Viktigt att veta kan du skriva in information om alla dina försäkringar och skydd så att det är lätt att hitta för dina anhöriga vid din död.
24 09 2020 | Döden, Juridik |
Vad behövs egentligen för att underlätta för anhöriga när du dör? Det beror givetvis mycket på vilken livssituation du bor i, men en del saker är allmängiltiga. Idag börjar jag med att ta upp testamente.
Arv styrs av ärvdabalken, och vissa delar (bröstarvingars rätt till arv) kommer du inte undan även med testamente. I Sverige finns idag ingen arvsskatt, den avskaffades 2004. Man ärver inte någon annans skulder.
Arvsrätten
Den svenska arvsrätten gör att dina bröstarvingar aldrig kan bli lottlösa (oavsett vad man tycker om den regeln så är den de facto så). Har du barn kommer de således alltid att ha rätt till sin laglott (halva din kvarlåtenskap, som i sin tur delas på så många barn du har) – men resten kan du testamentera hur du vill.
Har du inte barn (eller barnbarn om barnet/barnen är avlidna, och inkluderar givetvis även adoptivbarn, men inte fosterbarn) (första arvsklassen) är det dina föräldrar (andra arvsklassen) som ärver, om inte de heller är i livet blir det dina eventuella syskon. I tredje arvsklassen finns generationen med mor- och farföräldrar, samt deras syskon (moster, morbror, faster, farbror). Finns inte heller någon av dessa går ditt arv istället till Allmänna Arvsfonden att göra som de känner med – vilket kanske inte alls överensstämmer med vad du vill. Har du ingen släkt enligt ovanstående och du inte vill att Allmänna Arvsfonden ska få din kvarlåtenskap, då gäller det definitivt att skriva testamente. Kusiner ärver aldrig enligt arvsrätten, då måste testamente till.
Till ovanstående kommer att om du har en äkta make/maka (alltså, om du är gift) så ärver denne/denna innan första arvsordningen träder in för gemensamma barn (för särkullbarn, se nedan). Arvet är med fri förfoganderätt, alltså att den överlevande maken/makan får göra vad den vill med tillgångarna. Det innebär att gemensamma barn till gifta föräldrar alltid får vänta tills båda föräldrarna har dött innan de får ut sitt arv.
Sambos
På samma sätt är det extra viktigt för er som bara är sambos, eftersom sambos inte har någon arvsrätt alls (och det gäller oavsett hur länge man varit ihop/sambos). Det gör att om din sambo dör, så är det samma arvsklasser som beskrivits ovan som ärver – i första hand barnen, om inget barn finns så föräldrar istället, och så vidare. Då kan du bli tvungen att sälja ert gemensamma boende för att kunna frigöra tillräckligt med pengar för att arvet ska kunna skiftas, eller plötsligt äga lägenheten ihop med din döde sambos föräldrar.
Är ni sambos och vill kunna sitta kvar i orubbat bo? Skriv testamente, det är det enda sättet att åtminstone till viss del undvika dessa problem. Dock har barnen – gemensamma eller särkullbarn – alltid rätt att få ut sin laglott i vilket fall som helst, vilket gör att det kan behövas en livförsäkring för att säkra upp ekonomin. Har ni barn kan ni maximalt testamentera hälften av kvarlåtenskapen till varandra. Att gifta sig är den enklaste lösningen om ni är sambos med gemensamma barn.
Innan ett arvskifte kan för någon som varit sambo kan en bodelning ske, om det inte finns ett testamente, så att sambon får ut det som är hens från förhållandet. Denna bodelning sker enligt sambolagen (så att bostad införskaffad för gemensamt bruk och bohag delas).
Särkullbarns särskilda ställning
Särkullbarn, alltså barn med någon annan än den nuvarande partnern, har alltid arvsrätt när dennes förälder dör. En make eller maka som inte är förälder till särkullbarnet har då inte i första hand rätt till arvet (såsom en make eller maka där paret bara har gemensamma barn, där lagen säger att bröstarvingarna får vänta på arvet tills båda föräldrarna gått bort), utan arvet ska skiftas till särkullbarnet. Eftersom alla bröstarvingar alltid har rätt till laglotten kan detta inte regleras med testamente. För att då inte tvingas sälja bostaden för att kunna skifta arvet kan det behövas en försäkring.
Ett särkullbarn kan också välja att avstå arvet tills den överlevande maken/makan dött, men då får den överlevande maken/makan full förfoganderätt över arvet och det är inte nödvändigtvis så att barnet får ut så mycket som den får vid arvskifte direkt. Dessutom behövs det ju (tänker jag i alla fall!) att barnet och den överlevande maken/makan har en god relation för att det ska vara aktuellt, och så är ju långt ifrån alltid fallet. Vid den efterlevande partnerns död har särkullbarnet rätt att få ut resten av arvslotten från den del av kvarlåtenskapen som kommer från sin förälder.
Enskild egendom och giftorättsgods
Giftorätten betyder att en make/maka har rätt till halva värdet av allt giftorättsgods som tillhör den andre om äktenskapet upplöses. Giftorättsgods är den egendom som en person har, och det kan vara både sånt man ägde innan äktenskapets ingång, och sådant som tillkommit under äktenskapet.
I testamentet kan du bestämma om det du testamenterar ska vara enskild egendom eller giftorättsgods. För arvtagaren som enskild egendom gäller att, vid en eventuell framtida bodelning, så ska arvet inte ingå i bodelningen. Skriver du inte in i testamentet att det är enskild egendom kommer arvet istället att bli giftorättsgods och därmed vara med i en eventuell framtida bodelning.
Avkastning från den enskilda egendomen (till exempel aktieutdelningar) är giftorättsgods såvida inte motsatsen angetts i testamentet.
Egendom kan bara bli enskild egendom genom villkor i testamente enligt ovan, enligt ett äktenskapsförord, enligt villkor av givaren när en gåva ges från någon annan än den andre maken, och när det är ett villkor för försäkringsersättning.
Vad ska ett testamente innehålla?
Det finns vissa regler som ett testamente MÅSTE uppfylla, annars är det inte giltigt. Dessa regler är:
- Testamentet måste vara upprättat i skriftlig form
- Testamentet måste vara undertecknat av dig och två vittnen
- Vittnena måste vara minst 15 år gamla
- Vittnena får inte vara släkt med dig, och får inte heller vara mottagare av arv (får alltså inte nämnas i testamentet)
- Vittnena måste närvara samtidigt när du signerar testamentet
- Vittnena behöver veta att det är ditt testamente, men måste INTE veta vad det står i testamentet
Vad gäller utformningen i övrigt finns det inga formkrav. Har du komplexa familjeförhållanden (till exempel i form av särkullbarn) eller annat som gör ditt testamente mer komplicerat är det definitivt att rekommendera att du tar kontakt med en jurist för hjälp att skriva testamentet.
Förvara testamentet på ett ställe där dina anhöriga kommer att hitta det när du dör – annars blir det ju svårt att exekvera det. Kopior av testamentet är inte giltiga.
För att återkalla ett testamente kan du antingen skriva ett nytt som då ersätter det gamla (det med senaste datum gäller), eller helt enkelt förstöra det gamla, med eller utan ett nytt som ersättning (om du inte gör ett nytt blir det återigen arvsrätten enligt ovan som träder in).
Sammanfattning
Alldeles oavsett din familjesituation är ett testamente att rekommendera, för att du ska kunna styra var din kvarlåtenskap går efter döden. Underlätta för dina anhöriga genom att göra klart och tydligt vem som ska ha vad, så blir det (förhoppningsvis) inte bråk efter din död.
I mitt dokument Viktigt att veta finns många fler saker du kan skriva ner så att tiden efter din död underlättas för dina anhöriga.
