16 09 2021 | Hushållsekonomi |
Sparkvoten för augusti landade på drygt 2%. Ska jag vara helt ärlig så är jag nöjd att vi alls gick plus, med tanke på alla extrakostnader som kom av att vi flyttade, och som dessutom sammanföll med en månad som har en del årskostnader i försäkringsväg.
Vi la om golv i tre rum eftersom de gamla golven var slitna, och det blev enhetligt och snyggt med samma golv i alla tre sovrummen. Men golv är inte billigt.
Vi målade om i de tre rummen där vi bytte golv, och i hallen/allrummet. Färg, även sådan köpt på rea, är inte helt billigt heller.
Yngsta dotterns barnförsäkring betalades. Varje år funderar jag över våra försäkringar men jag har hittills inte kunnat förmå mig själv att säga upp barnförsäkringarna. Jag är inte särskilt vidskeplig av mig, men det känns som att säga upp dem är att be om problem… Så de löper vidare, med samma resonemang om ett par andra försäkringar.
Dessutom löper ju just nu ett överbryggnadslån, ett lån på nya huset, och ett lån på gamla huset. En herrans massa lån, och överbryggnadslånet är ju inte sådär fördelaktigt som de 1,07% i två år som vi fick till på det nya husets lån. September månads räntekostnader är riktigt tråkiga, men sedan är det ju slut på det i och med överlämningen av huset den första oktober.
”Nya” grejer till huset har i princip uteslutande köpts på Marketplace. Skrivbord och skrivbordsstol till äldsta dottern (som växt ur barnbordet och barnstolarna hon hade i gamla huset), en loftsäng, hurtsar till allrummets pysseldel, och en ny garderob till barnens rum. Även om priset blivit mellan 1/5 och hälften av vad det hade kostat nytt blir det givetvis också pengar.
En hel del har jag fått iväg på loppis/Marketplace också, är väl uppe i drygt 2 500 kr in på det sättet. Det är trevliga pengar in och grejerna kommer till användning. Win-win.
Så det är läget just nu. Och utöver ekonomi så innebär ju flytt en helt vrickad stress och tyngd. Bloggen är inte högst upp på priolistan, men jag ska försöka fortsätta skriva regelbundet.
15 03 2021 | Årsutmaningen, Hushållsekonomi |
Elfte veckan av Årsutmaningen, och idag är det dags att titta över dina – eller din familjs, om du har en familj – försäkringar.
Vilka försäkringar är måsten?
Trafikförsäkringen är den enda försäkring du måste ha enligt lag – om du har bil, givetvis. Har du ingen trafikförsäkring blir får man en straffavgift från trafikförsäkringsföreningen.
I övrigt finns det inget lagkrav på några andra försäkringar – men det finns flera andra försäkringar som är lämpliga.
Försäkringar du bör ha
Hemförsäkring
Hemförsäkringen är den första på listan oavsett om du bor i lägenhet eller villa. Du behöver en försäkring per boende, och den gäller normalt för hela familjen. Hemförsäkringen är en paketförsäkring med egendomsskydd, reseskydd, ansvarskänsla och rättsskydd – men olika försäkringar ger olika hög ersättning och ersätter olika exakta händelser. Allrisk- och drulleförsäkring kan läggas till. I en villaförsäkring ingår även försäkring för byggnaden, medan en hemförsäkring för en bostadsrätt har ett bostadsrättstillägg.
Reseförsäkring
Reseförsäkringen som ingår i hemförsäkringen gäller bara i 45 dagar, och blir du borta längre är det viktigt med ytterligare en försäkring som täcker om du blir sjuk eller skadad. Du vill inte fastna skadad eller sjuk utomlands utan en försäkring.
Bilförsäkring
Utöver trafikförsäkringen, som som sagt är tvång, och som ger ersättning vid personskador vid en krock, behövs en bilförsäkring som ersätter skador på din bil. För nya bilar ingår det oftast en vagnskadegaranti i tre år, och då behövs bara en så kallad halvförsäkring. När denna går ut behövs en helförsäkring. Har du en äldre bil kanske du anser att bilens värde inte är så högt att du behöver en helförsäkring, utan att det räcker med en halvförsäkring. Köper du en hel- eller halvförsäkring ingår trafikförsäkringen, så den behöver inte köpas separat.
Försäkringar man kan överväga
Barnförsäkring
En barnförsäkring ger ersättning för sjukdom och olycksfall. I förskola och skola gäller en försäkring från samhället, men all tid utanför är de oförsäkrade utan barnförsäkring. Ska man teckna en barnförsäkring bör man göra det så snart som möjligt efter födseln, för att inte riskera att det blir en massa undantag som blir tillämpliga.
En del, framför allt i FIRE-sfären, argumenterar för att det är bättre att sätta av motsvarande peng som barnförsäkringen kostar och investera det, eftersom det dels inte är säkert att försäkringen behöver användas, och dels inte säkert att försäkringen täcker. Det finns gott om exempel där någon varit ett par dagar utanför någon gräns för när något måste upptäckas, eller att det finns finstilta undantag som gör försäkringen ogiltig när den väl behövs. Sparar du undan motsvarande mängd pengar har du en garanterad summa när barnen blivit vuxna, istället för att en försäkring måste fall ut. Å andra sidan kan det hända saker där försäkringen hade behövts.
De flesta föräldrar väljer att ha en barnförsäkring. Fundera själv över vad du känner dig trygg med.
(Sjuk- och) olycksfallsförsäkring
Det finns såväl olycksfallsförsäkringar som kombinerade sjuk- och olycksfallsförsäkringar. Desto mer de täcker, desto dyrare givetvis. De ger engångsbelopp när man drabbas av de sjukdomar och/eller olycksfall som försäkringen täcker – men det finns många undantag. Skulle din ekonomi drabbas hårt om du blev sjuk eller råkade ut för en olycka? Då är detta en försäkring att överväga.
Livförsäkring
Livförsäkring är bra framför allt för familjer, där en förälderns bortgång kan ge en kraftig påverkan på ekonomin. Livförsäkringen ger ett förutbestämt belopp om den försäkrade dör, och kan vara viktigt om man t ex har stora lån på sitt boende där familjen vill bo kvar.
Djurförsäkring
Djurförsäkring beror på vad det är för djur – givet för en häst, men inte nödvändigtvis för en katt, kanin eller marsvin. Veterinärkostnaderna kan bli höga, men det beror på hur du tänker dig agera om ditt djur blir sjukt eller skadat. Fundera över vad din ekonomi klarar av.
Försäkringar man lugnt kan skippa
Prylförsäkringar
De där försäkringarna man får erbjudande om när man står och ska betala grejen är helt onödiga. Prylförsäkringar av alla de slag är till för att affärerna ska tjäna mer pengar. Se till att ha en bra hemförsäkring och lägg pengarna du inte lägger på prylförsäkringar till din buffert istället.
ID-skydd
Ingår i de flesta hemförsäkringar – kolla vad som ingår i din hemförsäkring innan du betalar extra för mer ID-skydd.
Tandvårdsförsäkring
För de flesta blir en tandvårdsförsäkring dyrare i det långa loppet än att betala för din tandvård.
Vad styr om du ska ha en försäkring eller ej?
Försäkringar är till för att betala dig om något oförutsett händer. Desto mer buffert och tillgångar du har, desto större är din förmåga att betala själv för det oförutsedda, och då sjunker egentligen ditt behov av försäkringar. Har du däremot inte någon buffert alls blir försäkringarna givetvis desto viktigare. Som vanligt blir det dock något av ett Moment 22 – den som inte har pengar i sin buffert tvingas lägga de pengar den borde lägga i bufferten på alla olika försäkringar istället.
I vissa fall ingår det försäkringar via din arbetsgivare, glöm inte att kolla upp vad de erbjuder. Om de inte ingår, så finns det ibland förmånliga priser på försäkringar genom din arbetsgivare.
Vad du behöver är det bara du som kan veta, även om ovanstående är lite av en vägledning. Se till att du sover gott om natten.
Vilka försäkringar har du? Vilka har du valt och valt bort? Varför? Vet du vad dina försäkringar kostar dig om året?
22 02 2021 | Årsutmaningen, Hushållsekonomi |
Vi har nått vecka 8 av Årsutmaningen och den här veckan ska vi titta på hur större utgifter kan hanteras.
Större utgifter drabbar oss alla då och då, mer eller mindre väntat. För helt oväntade utgifter har du skapat eller håller på att skapa din buffert, så du har en planering för dem. Men bufferten ska inte användas för att hantera väntade större utgifter.
Väntade större utgifter kan vara:
- Försäkringar, t ex för bil eller boende
- Semester, då du kanske vill äta ute mer än vanligt, eller göra utflykter som kostar
- Resor
- Ny mobiltelefon
- Renoveringar
- Bilköp
- Eller vad som helst annat som är större och inte sker särskilt ofta, och därför inte passar in i budgetmallen
Egentligen gäller samma sak för allt, oavsett vad den väntade större utgiften är: planera i förväg.
Om du vet att bilförsäkringen betalas varje år och går på säg 3 000 kr, lägg då undan 250 kr varje månad i budgeten till detta. Vill du så sparar du pengar som är öronmärkta till den här typen av utgifter på ett eget konto, om du annars riskerar att bli förledd att spendera dem på annat. Gör gärna överföringen automatisk (det är bra att automatisera så mycket som möjligt av sin ekonomi!), så att det inte är något du behöver tänka på, och lägg den automatiska överföringen samma dag som lönen kommer in på kontot. Leta gärna upp ett konto som ger dig någon typ av ränta.
På samma sätt bör du göra en ungefärlig beräkning för vad sommarsemestern kommer kosta. Titta gärna tillbaka på föregående år för att få en uppfattning – och gör sedan som i exemplet med bilförsäkringen ovan: börja spara så snart förra årets semester är över. På det sättet slipper du stå tomhänt och frustrerad när nästa semester kommer.
Genom att spara på det här sättet slipper du också hamna i låneträsket, eller att du sitter med en baksmälla efter semestern och/eller julfirandet. Du mättar munnen efter matsäcken, och du får dessutom öva dig på tålamod. När det gäller konsumtion kanske du i slutändan inser att det där du suktade efter inte var så spännande när du väl tjänat ihop pengarna. Glöm heller inte att kolla begagnatmarknaden, något vi återkommer till framöver, om det är prylar du är ute efter.
Hur löser du de större, väntade utgifterna? Sparar du extra inför sommarsemestern eller julen, eller något annat tillfälle på året?
1 10 2020 | Döden, Hushållsekonomi |
Varför ska man förbereda inför sin egen död?
När jag la ut en fråga om vad som ska hända med dina sociala medier när du dör fick jag till svar att det nog inte var något personen i fråga skulle ha åsikter om eftersom man just är död. Egentligen kan man ju resonera på samma sätt om allting som sker efter ens död – vi är inte kvar för att bry oss. Allt världsligt blir fullständigt oviktigt. Så varför bry sig om vad som händer med ens pengar, ens grejer, ens sociala medier?
För att det inte handlar om dig.
Du förbereder inte för din död för att det är något du kommer se resultatet av – du förbereder för den för att det är något som kommer påverka dina anhöriga. Dina nära och kära. Och även om du inte har nära och kära så kanske du inte vill se dina pengar hamna hos Allmänna Arvsfonden, utan du kanske hellre ser att de gör nytta på ett ställe du valt.
Allt handlar om att ta hand om sina anhöriga under en tid i livet som, alldeles oavsett vad du gör, kommer att vara otroligt tuff. Har du en partner som inte är så insatt i ekonomin? Ta hand om honom/henne genom att göra det enkelt att sätta sig in i er ekonomi (och för den delen, börja innan döden…). Har ni särkullbarn som gör att ett arv måste skiftas om ni dör? Se till att det finns livförsäkringar. Har ni gemensamma barn, planera för vem som ska ta hand om dem om ni båda två dör – det är inte juridiskt bindande, men rätten lägger vikt vid föräldrarnas önskemål.
Och varför är det så svårt att sätta sig med det här? Min gissning är att många inte alls vill tänka sin egen mortalitet. Att vi kommer att dö är det enda som är garanterat i livet, men ändå något otroligt svårgreppbart och ångestframkallande för många. Därför är det också många som ”hanterar” tanken på sin egen död genom att stoppa huvudet i sanden och helt enkelt inte ta tag i det. ”Det händer inte mig”-mentaliteten är underförstådd.
Problemet är att det händer, och det händer även folk i tjugo- och trettioårsåldern, tiden i livet då vi tycker oss vara odödliga. En bekants man gick bort helt oväntat i ett plötsligt hjärtstopp. Som läkare har jag varit med när tidigare friska, unga människor kommit in svårt skadade av olyckor för att sedan avlida. Det händer, och det kan hända vem som helst. Därför förespråkar jag att vara förberedd.
En kollegas far gick bort för några år sedan. I samband med det pratade vi om hur hon upplevde det, och det var i korthet skitjobbigt. Dels sorgen efter pappan, men dels också att barnen visste att det fanns ett testamente men ingen kunde hitta det, och ingen visste vilka bankkonton som fanns, hur hyran betalades, och så vidare. Det var kort och gott kaos.
Ta hand om dina anhöriga så mycket det går efter din död. Planera. Skriv ett testamente, se till att ha en livförsäkring. Om du vill, ta hjälp av mitt dokument Viktigt att veta som du kan fylla i med såväl ovanstående information, som önskemål om vad som ska hända med sociala medier, dina barns favoriträtter, vilka autogiron som dras, och mycket mer.
28 09 2020 | Döden, Hushållsekonomi, Juridik |
Ett betydligt kortare avsnitt än del ett om testamente, men nog så viktigt att ta ställning till.
Livförsäkring
En livförsäkring är en försäkring du tecknar för dina efterlevande, så att om du dör under försäkringstiden så betalas ett engångsbelopp ut till de du skrivit som förmånstagare. Premien för en livförsäkring varierar beroende på ålder och belopp du valt. Försäkringsbeloppet väljer du utifrån din livssituation och behov. Förmånstagarna brukar oftast vara (1) make/maka/registrerad partner/sambo och (2) arvingar, men man kan sätta den man vill som förmånstagare.
En livförsäkring är en god idé till exempel i familjer med särkullbarn, där särkullbarnets arv måste betalas ut men den överlevande partnern vill bo kvar i huset, eftersom livförsäkringen kan användas för att betala ut arvslotten. En livförsäkring är också bra om ekonomin inte är helt stabil i familjen, vid stora bolån, för sambos som inte ju inte ärver varandra, och vid kraftig olika inkomster mellan parterna. Livförsäkringen kan användas till att lösa bolån, eller för att täcka boendekostnader och inkomstbortfall.
Exempel på kostnad: 30 år och 500 000 kr i försäkringsbelopp kostar 22 kr/mån hos Folksam. 45 år och 1 000 000 kr i försäkringsbelopp kostar 92/kr månad hos samma bolag.
Bolåneskydd
Bolåneskyddet är en försäkring som träder ikraft om du eller din partner dör före en viss ålder – då betalar bolåneskyddet hela eller en del av lånet, ibland upp till ett maxbelopp. Bolåneskydd kan vanligen tecknas från 18 års ålder och slutar gälla vid 65 års ålder, och ibland trappas ersättningen ner efter 55 års ålder. Bolåneskyddet tecknas hos samma bank som du har ditt bolån. Premien beror på hur gammal du är och hur stort lånet är. Det finns även bolåneskydd som gäller om man blir arbetslös eller arbetsoförmögen på grund av olycksfall eller sjukdom, ibland i samma paket.
Tjänstegrupplivförsäkring
Tjänstegrupplivförsäkring, TGL, är en försäkring som arbetsgivaren kan teckna. TGL är ett skattefritt engångsbelopp som betalas ut om den en anställd som omfattas av försäkringen avlider före pensioneringen. TGL går i första hand till make/maka/registrerad partner, i andra hand till barn och barnbarn, i tredje hand till föräldrarna. Efterlevande sambo får inte automatiskt TGL utbetalat. Kolla med din arbetsgivare om du omfattas av TGL, och om du är sambo behöver du registrera henne/honom som förmånstagare.
Sammanfattning
Vilket är bäst av livförsäkring och bolåneskydd? Jag skulle säga livförsäkring, eftersom pengarna inte är öronmärkta till att betala bolånet. Det kanske är cashflow som är problemet efter en partners död snarare än att klara av kostnaden av bolånet, och då kan man med livförsäkringen själv välja om man vill lägga pengarna på att betala av bolånet eller att betala andra utgifter. Är ni sambos eller har särkullbarn rekommenderas definitivt en livförsäkring framför bolåneskyddet.
Finns det fler försäkringar och skydd att fundera över? Tipsa gärna i kommentarerna.
I Viktigt att veta kan du skriva in information om alla dina försäkringar och skydd så att det är lätt att hitta för dina anhöriga vid din död.
