28 06 2021 | Årsutmaningen, Hushållsekonomi |
Nu när midsommar har kommit och gått har faktiskt också halva året gått. Själv har jag nu semester i fyra veckor framöver och vi ska bland annat till Danmark, men om ni följt med i Årsutmaningen så blir den här veckan en avstämning.
Kanske är det få som gjort allt som jag tagit upp (kanske är det ingen, jag vet ju inte vad ni pysslar med på andra sidan skärmen!), men den här veckan är tanken att fundera över vad som fungerat bra för dig och vad som inte gjort så stor skillnad.
Fundera dels ur ett livskvalitetperspektiv – det är inte tänkt att livet ska bli torftigt och tråkigt bara för att man ska hitta några extra kronor att beta av skulderna med eller stoppa in i ISK:n (även om det förra är mer motiverat än det senare, om man känner att man orkar hålla i det). Är livet lika bra, eller till och med bättre, om du implementerat några av förändringarna? Visar det sig att vissa saker inte gjort någon som helst skillnad för livskvaliteten och därför går det att fortsätta med det?
Fundera också ur ett ekonomiskt perspektiv – vad har du sparat på att göra förändringarna? Var är du i relation till det varför du satte upp vecka 1? Hur känns det?
Att stanna upp och fundera på vad man håller på med är viktigt oavsett vad det handlar om: jobbet, familjen, livet i stort, och alla små saker vi företar oss (och inte företar oss). Att luta sig mot vad man själv bestämt sig för är viktigt i livet gör att det känns meningsfullt.
21 06 2021 | Årsutmaningen, FIRE, Hem & trädgård, Hushållsekonomi |
Den här veckan är det midsommar, ska ni hitta på något trevligt?
Den här veckan handlar det om något som tagits upp tidigare, bland annat när vi pratade om kostnaden för att ha barn – begagnatmarknaden! Brukar du köpa begagnat? Eller blir det enklaste möjliga utväg genom att köpa nytt varje gång du behöver något?
Begagnatmarknaden är enorm. Hur mycket pengar som omsätts har jag ingen aning om, men med tanke på storleken på Marketplace, Blocket, Sellpy, Tradera, med flera aktörer kan jag bara anta att det omsätts ganska mycket pengar.
Begagnat är miljömässigt bättre än att vi ständigt köper nytt, och samtidigt kostar det oftast en bråkdel av vad samma pryl kostar ny. Prylarna får ”nytt liv” istället för att slängas och det blir win-win för alla. Så nästa gång, innan du gör ett köp av ny pryl, kolla vad som finns begagnat. Lite beroende på var du bor finns olika utbud – givetvis är säljgrupperna större i större städer – men det finns också gott om alternativ som skickar över hela landet, såsom Sellpy och den stora majoriteten på Tradera. Väldigt lokalt finns också ställen som Stadsmissionen, Myrorna, Röda korset, och andra second hand-affärer.
Det finns också specifika affärer som säljer t ex begagnad teknik.
Exempel på saker det finns massor av på begagnatmarknaden:
- Prylar till barn – barnvagnar, barnkläder, leksaker, gosedjur, spjälsängar…
- Böcker och film
- Bilar
- Inredningsprylar – allt från kuddar och mattor till porslin, lampor och prydnadssaker…
- Och mycket mycket mer!
Andra alternativ till att köpa begagnat är att byta till sig prylar. Anordna till exempel en bytesdag med släkt och vänner. På min vårdcentral hade vi i början av maj plantbytardag, eftersom de flesta som förodlar på våren driver upp för många plantor. Under några dagar hade folk med sig sina plantor och bytte till sig andra sorter från kollegorna. Mycket uppskattat!
Köper du begagnat?
24 05 2021 | Årsutmaningen, Hushållsekonomi, Spara pengar |
Vecka 21 och sista veckan i maj. Jag är fortsatt osäker på var det här året tar vägen, det känns som att allt bara rusar på.
Den här veckan blir det ett lite kortare tips, nämligen att upptäcka biblioteket.
Precis för närvarande kan det vara svårt att upptäcka biblioteket rent fysiskt – här i Linköping är det bara stadsbiblioteket som har öppet, och det mer begränsat än i icke-Covid-tid. Mitt lilla bibliotek nära där jag jobbar har varit stängt i ett år, vilket kraftigt dragit ner på antalet fysiska böcker jag läst. Annars älskar jag att strosa runt i bibliotek – de är lugna, mysiga och det finns tusentals böcker. Å andra sidan finns det stora möjligheter att låna digitalt istället.
Jag skulle tro att alla bibliotek i Sverige idag är anknutna till någon sorts digital utlåningstjänst, där du kan få tag på e-böcker och ljudböcker, och på vissa ställen även en del filmer. Utbudet varierar kraftigt mellan olika bibliotek, men någon form av utbud finns i alla fall. Ofta finns begränsningar på hur många böcker du får låna per vecka, men det tar ju lite tid att läsa böcker så det är förmodligen inte ett jätteproblem för de flesta. Och det bästa? Det kostar dig ingenting.
Så ta chansen! Gå till det fysiska biblioteket om det är öppet och leta upp något spännande – kanske en bok om privatekonomi? Det finns ett gäng att välja mellan, här är några av de jag läst och recenserat. Kolla vad som finns i det digitala utbudet, ladda hem och njut. När du är klar lämnar du bara tillbaka boken, eller inte ens det om du lånar en e-bok eller ljudbok, de försvinner av sig själva. Jämför det med att betala 250 kr för en bok och sedan behöva ha den kvar hemma trots att du redan vet att du med all sannolikhet aldrig kommer läsa den igen.
Använder du dig av ditt bibliotek?
10 05 2021 | Årsutmaningen, Hushållsekonomi, Mat |
Den här veckan är det dags för en utmaning – en matlådevecka!
Om du brukar äta ute varje lunch så finns det en hel del pengar att över tid spara på att istället ta med sig matlåda till arbetet. Om du lagar mat för 30 kr om dagen i matlåda, medan det kostar 100 kr att köpa lunch ute, sparar du alltså 70 kr om dagen, eller 350 kr i veckan, på att istället ta matlåda fem dagar i veckan. Över ett år, räknat på 45 veckor eftersom det förmodligen är lite semestrar och så, handlar det om 15 750 kr du kan spara. Håller du dig till billigare mat – till exempel Portionen under tians veckomenyer – kan du spara ännu mer.
Så veckans utmaning är till dig som brukar äta ute en eller flera luncher varje vecka: Den här veckan ska du äta matlåda varje vecka.
Det kan få spännande konsekvenser att inte göra som man brukar – kanske får du tillfälle att lära känna andra än de du brukar äta med? På sjukhuset brukar läkarna i mycket större utsträckning gå och äta på restaurangen, medan resterande personal vanligen äter matlåda (om man grovt generaliserar). Maken äter sällan i restaurangen och personalen tycker att det är himla trevligt att en läkare sitter med dem. Vem kan du träffa?
De sparade pengarna kan du lägga in i en indexfond, så får de en möjlighet att växa.
Har du matlåda eller går du iväg och äter lunch? Vad lägger du på lunch varje dag?
3 05 2021 | Årsutmaningen, Hushållsekonomi, Side-hustle |
Innehåller kod för Hygglo och värvningslänk för Refunder
Dags för vecka 18 av Årsutmaningen – och dags att titta lite extra på inkomstsidan. Vilket är egentligen viktigast – inkomster eller utgifter – är en diskussion man kan ha i evigheter. Oavsett hur hög lön man har kan man aldrig bli ekonomiskt fri om man samtidigt gör av med lika mycket (eller mer) pengar. Å andra sidan är det väldigt svårt att nå någon högre sparkvot om man lever med väldigt låg inkomst, oavsett hur mycket man försöker hålla i slantarna. Viktigast av allt är det som på engelska kallas ”the gap” – gapet mellan inkomster och utgifter. Om inkomsterna överstiger utgifterna blir man förr eller senare finansiellt fri, och hur lång tid det tar beror på hur stort gapet är (den som sparar 100 % av sin inkomst är ju egentligen finansiellt fri redan).
För de allra flesta är lönen den främsta inkomsten. Utöver det kan man även ha inkomster från till exempel försäkringskassan (antingen för sig själv i form av sjukpenning eller liknande, eller för eventuella barn såsom barnbidrag och VAB), a-kassa, och diverse andra bidragsdelar. Men vad kan man göra utöver det? Hur kan man få in ytterligare inkomster?
1. Utöka ditt nuvarande jobb
I en del fall funkar det här. Ta extrapass, öka upp din arbetstid (om man inte redan jobbar 100 %), eller ta på dig ytterligare arbetsuppgifter. Ofta är det ett enklare sätt än att gå ut och jaga nytt jobb. Prata med chefen och kolla om det går att göra något extra.
2. Hitta ett sidojobb
Dela ut tidningar eller reklam är ju ett klassiskt tips, men man kan också söka jobb i till exempel äldreomsorgen, eller om man har något särskild kunskap som man kan sätta i arbete. Kan du undervisa andra i något, vara läxhjälp, eller passa barn? Eller kanske gillar du djur och kan bli husdjursvakt?
3. Betalda undersökningar
Det finns gott om paneler man kan registrera sig på, där man svarar på kortare eller längre undersökningar och därigenom tjänar pengar eller presentkort. Exempel på paneler:
4. Sälj grejer
Det här fungerar givetvis inte månad in och månad ut, men de allra flesta har grejer som ligger och skräpar hemma som skulle kunna göras om till pengar. Sälj på Blocket, Facebook Marketplace, Tradera, eller i någon lokal köp-och-sälj-grupp. Eller, när det inte är pandemi, en fysisk loppis?
5. Hyr ut din bostad
Har du ett rum du kan hyra ut via Air BnB eller någon annan uthyrare över helgen, eller när du själv är bortrest. Kanske tillbringar du sommaren i en sommarstuga, och lämnar lägenheten eller huset ledigt för att andra ska kunna bo där istället? Eller kanske kan du dela ditt boende med en inneboende för att sänka dina boendekostnader?
6. Sälj tjänster på nätet
Gillar du att fotografera kan du sälja bilder på nätet. Gillar du att skriva kan man bli frilansskribent. Kan du något annat språk kan du jobba med att översätta texter. Eller kan du bygga hemsidor? Klippa Youtube-videos? Det finns gott om möjligheter att sälja sina tjänster på nätet. Du kan också hyra ut prylar via nätet, t ex via Hygglo (använd kod svart-björk-121a så får du 50 kr att hyra för, och jag 50 kr).
7. Skapa en blogg, hemsida, eller Youtubekanal
Skapa en hemsida med affiliate-länkar som kan bli en extra inkomstkälla. Eller skriv om något där du kan få sponsorer. Du kan också göra videos till Youtube.
8. Hjälp andra
Klipp gräset åt grannarna, hjälp till att köra till återvinningscentralen, baka eller laga mat åt andra, erbjud barnpassning. Fantasin sätter gränser för vad du kan hjälpa andra med.
9. Panta burkar
Många slänger pantburkar på gator och i naturen. Plocka och panta. Träning och en liten inkomst i ett!
10. Utbilda dig till något som ger inkomst
Massageterapeut, personlig tränare, lär dig programmera – möjligheterna är stora och man behöver inte gå på universitetet för att lära sig. Youtube är fyllt av instruktionsvideos, och internet i sig fyllt med massor av undervisning.
Här är några idéer för saker man kan göra för att få en extrainkomst utöver den vanliga lönen. Fundera över vad som passar dig. Tänk på att det ska passa med ditt liv i övrigt – jobba dig inte in i väggen för att utöka din sparkvot med ett par procent. Ibland får man acceptera att ens inkomster under en period är sämre – ofta i åren då man har småbarn – men livet måste också balansera. Lagom är bäst.
Utöver ovanstående kan man givetvis räkna investeringar på börsen med avkastning och utdelningar som extrainkomster, liksom att låna ut pengar via t ex Lendify, eller starta ett eget företag. Jag har inte tagit med dessa eftersom företag täcks i ett senare inlägg, och för att investeringar kräver att man redan har pengar. Detta handlar om att skaffa nya fräscha pengar när man inte har så mycket.
Har du någon extrainkomst? Vilken?
