25 01 2020 | Hushållsekonomi, Mat, Spara pengar |
När jag började med vår ekonomi la vi hiskeliga pengar på mat trots att vi bara var två vuxna och ett litet barn (som dessutom åt frukost, mellis och lunch på förskolan). 12 000 kr gick det när det var som värst. Vi hade matkasse, åt ute, och handlade på Ica Maxi.
Numera går det ungefär 5 500 kr i månaden på mat, inklusive mat på restaurang. Det är fortfarande mycket och vi är långt ifrån de som håller tightast matbudget i ekonomi-bloggosfären, men det har blivit mycket bättre för vår del.
Saker vi gör för att hålla nere utgifterna (inget revolutionerande, men för att lista det, och ingen inbördes ordning):
– Vi gör en köpelista varje vecka utifrån veckans reklamblad. Maten planeras utifrån vad som är på extrapris.
– Vi har blivit mycket bättre på att äta ur frysen så att saker där inte ligger och blir gamla.
– Vi slänger mindre mat, är bättre på att göra rester-mat (typ pyttipanna och liknande)
– Vi köper på oss när det är extrapris på varor som går bra att lagra länge, såsom pasta, krossade tomater, mm men också t ex ost och smör. På så sätt slipper vi köpa smör för 43 kr/förpackningen för att det råkar vara slut hemma. Skulle det råka bli att det dröjer att vi äter osten (vilket det normalt inte gör) så kan man alltid riva den och frysa in den.
– Vi äter ute väldigt lite. De gånger vi gör det är det oftast bara jag och maken, som dejt, och det blir kanske fyra gånger om året. Detta har blivit lite per automatik sedan vi fick barn nummer två, då vi helt enkelt inte tycker att det är så stort värde att sitta med två barn som helst inte vill sitta ner och definitivt inte äta annan mat än korv med bröd, och betala en massa för det. När vi väl äter ute känns det lyxigt, inte slentrian.
– Vi har slutat med matkasse. Det gjorde vi direkt. Det var helt enkelt inte ekonomiskt hållbart, och dessutom tyckte vi inte att det var så varierande som vi hade önskat.
– Vi har bytt Ica Maxi mot Willys och Lidl. För vår del innebär det åtskilliga hundralappar i prisskillnad varenda vecka, framför allt ihop med att köpa det som är på extrapris. De ligger som tur är väldigt nära varandra dessutom, så ingen extra körning.
– Vi gör eget. Bakar bröd och gör eget Bregott, odlar grönsaker och gör egen sylt, saft och gelé. På sommaren är vi självförsörjande på potatis.
Till skillnad från många andra har vi inte övergått till mer eller mindre vegetarisk kost, mycket på grund av att maken absolut inte vill. Vi äter en del vegetariskt, men hade jag fått välja hade det blivit mer vego och mer fisk.
Matlådor har vi alltid gjort, för min del mycket för att jag tycker att det är mycket godare än maten i sjukhusrestaurangen, och dels för att jag är van vid det från åratal av skola och plugg-ekonomi. Vi har heller aldrig varit några
Vi kunde lägga 1200 kr i veckan på mat på Ica Maxi utan att blinka förr. Numera, när vi är en ätande person till i familjen, lägger vi runt 600 i veckan på mat.
10 01 2020 | FIRE |
En vän till oss ska lägga om hela sitt liv. Efter att ha byggt hus nära familjen så att han har två timmars pendling enkel resa till jobb, har han och hans fru kommit fram till att det för deras del inte går ihop. Just denne vän är en av få av våra vänner som är lika inne på ekonomi och frihet som vi är. Han har kommit fram till att det de har just nu inte är frihet. De kommer flytta till en mindre stad, och i och med att det är mindre kommer de bo närmare allting per automatik. Han funderade på att gå ner till 80% för att få ihop livet där de bor nu, men i nya staden kommer han kunna jobba 100% och ändå vara hemma mer på grund av att pendlingen blir så mycket bättre.
Varje gång vi träffas och pratar kommer vi in på något jag funderar mycket på: varför vi sparar. Vad ska det vara bra för? Vad är målet?
För mig och maken har det aldrig varit tidig pension som varit poängen. Vi vill inte gå i pension, vi trivs bra med vårt yrke och vi vill gärna fortsätta arbeta som läkare. Det vi däremot vill, är att kunna sätta emot. När arbetsgivaren kommer och tycker att vi ska arbeta mängder med övertid, eller inte få lönehöjning för att ”vara solidariska” med alla andra som inte heller kommer få någon lönehöjning, eller att organisationen förändras så att det blir (ännu mer) ohållbart… då ska vi ha friheten att kunna gå därifrån. Vi ska ha nog frihet i vår ekonomi att inte behöva stanna kvar.
Vi bygger mot friheten på olika sätt. Den stora delen är givetvis ekonomisk, att spara och investera och ha ett kapital som gör att vi kan leva utan inkomster. En mindre del, men ändå viktig, är byggandet av alternativa möjliga inkomstkällor eftersom vi ändå vill kunna fortsätta jobba. Detta görs genom både side-hustles som faktiskt i nuläget drar in pengar, men också genom att bara bygga kontaktnät och vår egen kunskapsbank.
Kompisen som ska flytta från storstaden till den mindre staden märkte tydligt av det där med att ha kunskap som är eftertraktad – han hade ett jobb så snart han hörde av sig till HR där han ville jobba. Min man är i en liknande position, medan jag inte är där än.
Vi bygger frihet på alla håll vi kan.
22 12 2019 | Allmänt, Hushållsekonomi |
Vår nya ränta blir 1,08%. Vi betalar av en liten summa på lånen i samband med att vi lägger om lånen, och i och med dessa två händelser kommer vi att minska våra årliga räntebetalningar med knappt 20 000 kr. De pengarna kan läggas på roligare saker (aktier, till exempel!). Nu är ju inte besparingen riktigt så stor med tanke på ränteavdraget, men det är ändå många sköna tusenlappar som stannar i våra fickor istället för att hamna hos banken.
Vi har valt att binda räntan i 2 år. OMG bundet lån, ni är så korkade, tänker en del.
Och det kanske vi är. Banken ska ju trots allt ta ut en premie på att binda lånen. Jag var inför den här omgången av låneförhandlingar fullt inställd på att vi skulle ha rörlig ränta – så mycket har jag trots allt lyssnat på podcasts och läst bloggar de senaste åren. Man har alltid tjänat på att ha rörlig ränta, och allt det där.
Så varför landar vi i bunden ränta trots allt?
Länsförsäkringar, vår bank fram till siste december, erbjöd 1,43% i rörlig ränta, och 1,29% på 1 års bindningstid. Danske bank erbjöd, eftersom vi är medlemmar i Läkarförbundet, 1,19% på 1 eller 2 år. Vi tog detta till LF varpå de erbjöd 1,12% (eller snarare, de erbjöd en viss rabatt mot listräntan, och listräntan kan ändras). I samtliga fall var rörlig ränta betydligt högre – Danske banks rörliga var 1,54%. Det hade säkert gått att tjata till sig något lägre, men vi kände att det bara var onödigt. Istället kunde vi konstatera att vi kunde flytta tillräckligt mycket kapital (tack till en sund ekonomi!) till Danske för att få en tvååring på 1,08%.
Vi tror att det ska enormt mycket till för att de rörliga räntorna ska ligga markant under 1,08% de närmsta två åren. Och det behöver vara markant, för när vi pratar de här nivåerna är det inte särskilt mycket pengar det handlar om i vilket fall som helst. Så vi tar ett bet på att räntorna kommer att ligga högre – precis som de gör just nu – och att vi får ett bättre deal på det här sättet. Om två år kan jag återkomma om vi fick rätt… Dessutom vet vi exakt hur mycket som kommer gå åt varje månad till räntorna, i två år framöver. Även om vi har stora marginaler i vår ekonomi är det skönt att slippa ens fundera på vad räntekostnaden kommande år blir.
Skillnaden mellan LF och Danske var i slutändan så liten att vi egentligen kunnat stanna på LF – skillnaden är 3 000 kr om året (det är trots allt en del bök med att ha bankmöten, flytta allt, få nya kort, se till så att autogiron mm går över utan problem…). Men vi gillar den lite längre bindningstiden (vi har heller inte några som helst planer på att flytta) så att vi slipper göra om det här redan om ett år. Dessutom erbjöd Danske en del annat med gratis bankkort/konto första året och därefter 50% alla andra år efter det, vilket är ett antal hundralappar om året.
20 12 2019 | FIRE, Side-hustle |
IGMR skrev för ett litet tag sedan om sina side-hustles, vilket fick mig att börja fundera på vilka vi har. Så här är min lista!
Cashback
Jag vet inte om jag räknar det som side-hustle, men cashbacksidorna genererar ju en del inkomster vid sidan av vår vanliga lön, vilket väl är definitionen av side-hustle. Refunder är min favorit, men jag brukar kolla vilken som har högst procentsats i cashback innan jag gör köp, framför allt större köp.
Egna företaget
I vårt aktiebolag har vi två ben – maken som jobbar extra som läkare privat och vid motorsportsevenemang och jag som gör hemsidor och annat grafiskt. Det är inga enorma summor vi omsätter i företaget, men att ha ett AB är väldigt praktiskt i många fall.
Tårtor
Inte heller något stort, det blir knappt en tårta i månaden numera, men det är något jag tycker är väldigt roligt och att få en hobby att betala sig är väl det bästa av två världar. De allra flesta tårtorna jag gör hamnar inom familjen, och ersätter då presenter, vilket ju också sparar en krona eller två om man ska se till det ekonomiska (mest är det dock väldigt uppskattat).
Bloggen
Är en vääääldigt liten inkomst, några enstaka affiliate-länkar och sen har jag gjort något samarbete. Tror det går rätt mycket på ett ut med vad det kostar att äga domänen och ha webhotellet. Men det är kul att skriva!
Sälja begagnat
Första halvåret 2019 var jag väldigt aktiv med att sälja begagnat, men i samband med att jag blev väldigt trött i juni och behövde kapa i vad jag pysslade med försvann mycket av säljandet. Totalt har jag sålt för knappt fyratusen det här året. En del kommer säljas framöver, men vi har behållit en hel del av grejerna från vår äldsta dotter för vår yngsta att använda, och när hon använt dem kan jag sälja dem.
Kreditkortsbonus
Vi valde Shell vid senaste bytet, som ger 0,5% på alla köp. Inga enorma pengar där heller, men många bäckar små. Online kombineras det givetvis med cashback.
Sälja kompendier
Under läkarutbildningen skapade jag ett sammanfattande kompendium för varje termin från termin tre och framåt. Dessa kompendier blev enormt populära och jag tog 50 kr/st för dem. De har, över åren, gett mig en hel del extrainkomst och förra året sålde jag rättigheterna till dem till Hypocampus, som är en sajt för medicinplugg. (Dock kom den försäljningen till företaget.)
El
Vet inte om det räknas som side-hustle eller vad, men tack vare solcellerna producerar vi ju el framför allt sommartid och all överskottsel säljs till spotpris till elleverantören. Detta ger en liten summa pengar in under året, och nollade elräkningar i övrigt från ungefär april till oktober.
Föreläsningar
Ungefär en gång per termin håller jag en föreläsning i studieteknik för studenter på läkarprogrammet (en följd av att jag skrev mina populära kompendier). För det får jag betalt enligt deras taxa för tre timmars arbete (föreläsningen är 1,5 timme, och man får betalt för lite förberedelse). Tycker det är en jätterolig grej att göra.
Sammanfattning
Sammantaget har vi ganska små side-hustles och ingen av dem står för någon betydande del av våra inkomster – men när man räknar samman allt blir det ändå ett antal tusen kronor över året. Om jag kan få side-hustles att täcka en månads utgifter om året är det ju väldigt trevligt. Företagets ekonomi är givetvis separerad från vår, så det räknas annorlunda.
Jag har funderat på t ex Hygglo men inte kommit mig för att göra det än. Vi kör dock vår egen privata lilla Hygglo-variant inom familjen och vänkretsen, där vi lånar friskt av verktyg och maskiner vilket sparar pengar när man inte behöver köpa grejer.
Till skillnad från IGMR och flera andra bloggare som separerar side-hustle-pengarna från övrigt kapital gör vi inte det, utan allt åker in i samma sparande som lönepengarna. Vill jag kan jag ur vår budget ändå se hur mycket vi fått in från side-hustles.
16 12 2019 | Allmänt |
I förra veckan var vi på banken. Eller ja, maken var på vår bank (Länsförsäkringar) och sedan var vi tillsammans på en helt annan bank. Vi har nu varit på Länsförsäkringar i fem år med våra bolån och det är dags att lägga om dem (de har varit bundna, vad man nu än tänker om det). Bankshopping som maken kallar det är något av en favoritsport för honom. Förra gången, när vi precis köpt huset, förstod jag inte riktigt vad han tyckte var så kul – men den här gången är det väldigt trevligt.
Den främsta anledningen till att jag tycker det är kul den här gången är att jag är så otroligt mycket mer insatt. Jag kan vår ekonomi utan och innan. Jag vet hur mycket vi sparar, hur mycket vi lagt på huset, vad vi har för räntor, vad som är bra ränta och vad som inte är det, jag kan diskussionen om bundet versus rörligt lån. Jag har till och med en del koll på pensionerna, även om det är min sämsta gren i privatekonomin.
Därför var det kul att sitta på Danske Bank och lägga fram varför de verkligen, verkligen vill ha oss som kunder och höra vilken magi de kan utföra på listräntan och få den att bli något helt annat. Det faktum att vi tar väl hand om vår ekonomi innebär mycket större möjligheter för dem att erbjuda oss riktigt bra villkor, eftersom det finns kapital att investera och våra huslån är låga.
Det kommer spara enorma pengar framöver för oss att vi kan vår ekonomi och tar hand om den enligt bästa förmåga. Det har redan gjort stor skillnad, och den skillnaden kommer fortsätta och bli allt mer framträdande. Kapar vi räntekostnaderna till nästan hälften går mellanskillnaden givetvis till sparande (eller ett amorteringskonto, även om våra lån är på under 50% av husets värde). Och det accelererar ju bara vår resa mot ekonomisk frihet.
