Våra matregler

Våra matregler

Jag har ju de senaste månaderna jobbat aktivt med att få ner matkostnaderna. Det går ju att handla ganska billigt om man verkligen försöker, så det är ett intressant projekt att hålla på med under mammaledigheten. Strävan efter en lägre matbudget har dock ibland gett en del funderingar för egen del gällande billigt versus t ex ekologiskt, närproducerat, ursprungsland, etc. Så jag tänkte beskriva reglerna jag har för mig själv:

  1. I säsong. Jag undviker att köpa jordgubbar i januari och liknande dumheter. Tomat och gurka är de stora undantagen, det äter vi året runt.
  2. Ursprungsland. Jag väljer helst svenskt. Kött från Tyskland, Irland, Polen, Sydamerika och Nordamerika går i princip alltid bort, framför allt på grund av antibiotikaanvändning (min stora oro för världen är inte terrorism eller klimatkollaps, det är antibiotikaresistens). Danmark har haft ett par för många skandaler när det gäller kött, så det undviker jag också. Jag försöker, efter intryck av min man som påpekat det viktiga i att hjälpa till att hålla liv i det svenska jordbruket, även försöka köpa svenskt i basvaror som mjöl, havre, mjölk, med mera.
  3. Ekologiskt. Är inte en prioritet för min del. Jag har försökt läsa på och jag får inte alls en entydig bild av att ekologiskt är bäst, inte minst eftersom om vi alla skulle äta ekologiskt så skulle odlingsmarkerna inte räcka till eftersom det skulle behövas så pass mycket mer. Dessutom är reglerna runt vad som får kallas ekologiskt röriga. Kostar eko lika mycket som icke-eko kan jag välja eko.
  4. Närproducerat. Mycket viktigare för min del än ekologiskt. Försöker handla från gårdar här i Östergötland. När vi kör förbi äggbodar brukar vi handla på plats.
  5. Halv- och helfabrikat. I princip förbjudna här. Undantagen är sådant som pesto (men på sommaren gör jag egen på blast från egenodlade morötter) och någon gång Keldas toscanska tomatsoppa som jag gillar att ha till pasta och broccoli. Helfabrikat kommer inte innanför dörren.

Hade jag valt att köpa kött oavsett ursprungsland hade matbudgeten kunnat gå ner ytterligare. Vi köper dock inte särskilt mycket kött i butik nu för tiden, bortsett från köttfärs (svenskt och när det är på extrapris), utan via kollegor till maken som jagar. Dessutom har jag tvingat in hushållet på allt mer vegetariskt, så att det står vegetariskt på bordet två till tre gånger i veckan och utöver det är det ju också fisk och kyckling minst varsin gång i veckan.

Vad har ni för regler för matinköp? Är det bara pris som styr eller något annat?

Dela:
Billigaste barnmaten gör du själv

Billigaste barnmaten gör du själv

Inlägget innehåller reklam genom annonslänkar för Matsmart.

Yngsta dottern har passerat sexmånadersstrecket för ett litet tag sedan (hur fort går inte ett halvår när man har en bebis!?), och det är dags att låta liten äta annat än bröstmjölk. Med perfekt timing skickade givetvis Nestlé ut ett brev med smakprov på deras ”mat” som de vill att jag ger den lilla. Några rabattkuponger medföljde givetvis på deras ”klämmisar”, gröt, välling och barnmat.

Trots den glada layouten med kladdiga bebisar och leende föräldrar är det ju lite lätt hotande i texten, som att ”järnet är viktigt – det främjar den normala kognitiva utvecklingen”, vilket är varför man ska ge ungen just Nestlés järnberikade barngröt. Och visst, det är bra med järnberikat om man inte ger barnet något annat som innehåller järn, men det är förhållandevis lätt att göra (typ leverpastej, aprikoser, eller lite paltbröd i gröten). Det de glömmer nämna är ju att deras gröt innehåller 62 gram kolhydrater per 100 gram pulver, varav 26 gram sockerarter. Havregryn innehåller i sig ca 60 g kolhydrater per 100 gram, men bara 1,2 g sockerarter (siffror från Axas havregryn)…

För att slippa stora bitar havregryn i gröten maler jag havregrynen på förhand till samma typ av pulver som köpe-gröten består av. I de portionsstorlekar jag gör till lillan handlar det om en matsked havregrynspulver, och två matskedar vatten, och det går på 30 sekunder i micron. Bra när lillan skriker av hunger…

Och babymat? Det är ju så tramsigt enkelt att göra på egen hand, så varför ska man betala 10-20 kr för en enda måltid?

Till en början kan man ju göra det enklaste: rotfruktspuré. Välj valfri rotfrukt, koka, blanda i lite smör och grädde, mixa. Färdigt. Gör en större batch och frys in i iskubsformer så har man små bitar att plocka fram efter behov.

Lite senare går man över till mer komplexa rätter. Jag har inte hunnit så långt med lillan men till stora tjejen brukade jag göra ”puckar” av mat som jag hade i frysen. Jag tog mina muffinsformar i silikon (så bra om man vill göra fina höga muffinsar!) och la t ex broccolipuré i botten, mosad lax på det, och potatispuré högst upp. Eller andra innehåll, men så att det blev en blandning av protein, kolhydrater, vitaminer och fett. Jag gjorde oftast tio-tolv stycken per gång och det var superenkelt att plocka fram efter behov. Och de kostar definitivt inte 10-12 kr styck. Efter hand som barnet blir större kan man ju göra det allt mindre puré-igt och mer bitar.

Och sluligen, ”klämmisar”. Det ska ju erkännas att det är praktiskt att ha en liggande i skötväskan om det blir akut, men med lite planering blir det ju sällan så akut. Och fruktpuré är ju också  löjligt enkelt att göra. För närvarande kokar jag frusna jordgubbar i vatten en längre stund och har till lillans (egengjorda) gröt. Socker/sötningsmedel göre sig icke besvär, och lillan älskar det. (Gröt, grädde och jordgubbar är faktiskt riktigt gott!). Frusna jordgubbar och hallon ska kokas minst två minuter eftersom de kan ha tråkiga bakterier på sig, därför är det viktigt.

Man kan ju också väldigt enkelt göra smoothie på till exempel banan, mango, blåbär, eller något annat. Vill man ha med något istället för att betala för klämmisar kan man ju ta en vara som på förhand är praktiskt paketerad – banan. I bästa fall finns de för 9,90 kr/kg, högsta priset brukar vara några kronor över 20 kr/kg. Även vid maxpris blir det billigare än att betala 10,50-20,90 kr för en klämmis… (priserna varierar efter innehåll, eftersom klämmisar kan innehålla smoothie, gröt, eller hela måltider i puréform). Alternativt äppelbåtar, skivat päron, kiwi, eller någon annan härlig frukt som inte är i puréform när barnen blivit bara lite äldre än sex månader.

Ska man envisas med att köpa barnmat är min rekommendation att göra det via t ex Matsmart (affiliatelänk). Jag köpte ett paket klämmisar när den enda gång jag handlat där, just för att ha i skötväskan till krissituationer. För närvarande finns det gröt-klämmisar 6 st för 49 kr, så det är ju lite billigare än på Ica. Dessutom får man räddar man ju mat som annars slängs, om man vill ha med det i beräkningarna.

Men alltså, det är så mycket billigare att göra det själv, och nej, så länge du ger ditt barn varierad mat med protein och grönsaker så kommer de inte bli undernärda, oavsett vad barnmatstillverkarna hotar med.

Dela:
Ytterligare tio tips för maten

Ytterligare tio tips för maten

Tänkte fortsätta på serien med tio tips runt mat, första inlägget hittar du här.

  1. Baka eget bröd. Tar inte särskilt mycket tid, doftar gudomligt, och kostar knappt någonting. Här är ett utmärkt grundrecept.
  2. Kött. Förvara i den kallaste delen av kylskåpet så håller det längre. Packa i påsar eller behållare så att köttsaften inte läcker ut.
  3. Potatis. Lägg ett äpple med potatisen så hindrar man att de får skott.
  4. Blast från morötterna. Släng det inte, gör en pesto istället! Mums! Och betydligt billigare än att betala uppåt 250 kr/kg för pesto i butik.
  5. Nötter. Ska faktiskt förvaras i kylen, framför allt den feta sortens nötter, för att de inte ska härskna.
  6. Broccoli. Släng absolut inte stammen – skala bara bort ytan och ät innanmätet lättkokt, det är lite som sparris och supergott.
  7. Mjölk och grädde. Kan frysas in för att användas senare till matlagning eller bakning.
  8. Torrt bröd. Pensla på olja och torka det i ugnen för crostinis eller skorpor.
  9. Morots- och potatisskal. Fritera för att fixa fredagschipsen.
  10. Resterna som blev över. Gör pytt-i-panna eller omelett på köttbiten, potatisen, grönsakerna, eller vad som nu blev över.
Dela:
Tio tips för att få maten att hålla längre

Tio tips för att få maten att hålla längre

En av grejerna jag jobbar mycket på är att minska matsvinnet här hemma. Tänkte lista några tips för att få maten att hålla längre:

  1. Salladshuvud. När du tagit hem den från butiken, skär av det yttersta på stammen så att du får en fräsch yta, och lägg på en blöt, vikt pappershandduk så håller salladen sig krispig mycket längre. Om du dessutom lindar in resten av salladen i en pappershandduk absorberas fukten från bladen och den håller sig också bättre.
  2. Bananer. Låt dem sitta ihop så blir de inte bruna. Har du bara enstaka bananer, linda plastfolie runt stjälkarna så håller de längre. Har de blivit bruna och du inte ska äta dem direkt, skala dem och frys in så har du till smoothie – eller nyttig glass.
  3. Äpplen och tomater. Ska inte bo ihop med andra grönsaker och frukter, eftersom de får annat att åldras (undantaget för äpplena är potatis, tydligen). Tomater ska inte bo i kylen eftersom de tappar smak där.
  4. Ägg. Håller jääääättelänge. Långt, långt efter bäst-före-datum om du har dem i kylen. Bäst-före är inte baserat på förvaring i kyl.
  5. Basilika och andra örter. Jag brukar köpa en kruka basilika på våren, sätta den i kruka och sen har jag basilika ända in på sena hösten. Går givetvis också att driva upp från frön. Om man får över kan man lägga örterna i en form för iskuber, fylla på med olja och frysa in för att ta fram senare.
  6. Avokado. Kan förvaras i rumstemperatur tills de är mogna och sedan i kylen.
  7. Ost. Hyvla av undersidan av osten om den har en sån där plastig hinna, redan när du öppnar osten. Då kan du sedan när du ätit så mycket att den inte längre går att hyvla snabbt riva ner resten. Behöver du den inte precis då, frys in.
  8. Vin. När det blir lite rödvin över kan man hälla det i en form för iskuber och frysa in, så är det bara att plocka fram en eller ett par när du behöver det i matlagningen, istället för att köpa matlagningsvin eller behöva öppna en ny flaska.
  9. Köttfärs. Köp storpack, dela upp i mindre och lägg i plastpåsar. Platta till dem innan du fryser dem så är de lätta att tina upp när det är dags.
  10. Salt. Alla vet väl tricket med ris i saltet så att det inte klibbar ihop?

Och bäst före är inte samma sak som sista förbrukningsdag. Bäst före är bara just det – bäst före – men kan vara utmärkt även efter. Titta, lukta och smaka. Mat som har sista förbrukningsdag bör däremot inte ätas efter det utsatta datumet, eftersom maten då kan ha blivit dålig och eventuellt hälsofarlig.

Dela:
Favvo-recept: Vitlökssoppa

Favvo-recept: Vitlökssoppa

Billig och riktigt god soppa som mättar ordentligt, som jag gjorde i helgen och som blev succé. Vampyrer bör av förklarliga skäl låta bli den. Jag serverade den med quesadillas.

Ingredienser

1 gul lök
6 vitlöksklyftor
2 msk smör
5 dl vatten
1 tärning grönsaksbuljong
1 msk brynt scharlottenlöksfond
2,5 msk vetemjöl eller red med 1 ägg
3 dl grädde
2 dl mjölk
Salt och peppar
Ev ett paket bacon (men då blir det inte lika vego längre…)

Gör så här

  1. Finhacka lök och vitlök och fräs dessa mjuka i smör utan att de tar färg.
  2. Häll i vatten och smula ner buljongtärningen, låt koka ett par minuter.
  3. Blanda ner vetemjölet i lite av mjölken och häll på buljongen, häll därefter i resten av grädden och mjölken (alt red med ett ägg)
  4. Låt soppan koka 10-15 min.
  5. Om du vill ha bacon till, stek det mot slutet av koktiden och toppa soppan med det.

Annars brukar vi käka den med enkla quesadillas – två tortillabröd, riven ost mellan, i en stekpanna i några minuter, vänd, klart, skär upp och ät.

Dela: