22 11 2021 | Årsutmaningen, Hushållsekonomi |
Pensionssparande. De flesta drar öronen åt sig direkt och stoppar huvudet i sanden och skippar allt vad det är. Hoppas det ordnar sig av sig själv. Jag är inte helt olik, jag tycker det finns för många delar och det är olika regler och jag lägger hellre tiden på andra saker.
Men för de flesta är pensionen viktig och kommer att spela en avgörande roll för hur vi har det på ålderns höst, så det är trots allt viktigt att se över.
Pensionen består av:
1) Allmän pension
Alla som bott och arbetat i Sverige får allmän pension. Alla arbetade år då du betalt skatt räknas. Förutom lön så får man även allmän pension vid inkomster som arbetslöshetsersättning, studiebidrag, föräldrapenning, och sjuk- och aktivitetsersättning. Den allmänna pensionen är i sin tur uppdelad i tre delar:
- Inkomstpension – 16 procentenheter av din pensionsgrundande inkomst.
- Premiepension – 2,5% av din pensionsgrundande inkomst. Här är pengarna placerade i fonder du själv kan välja via Pensionsmyndighetens. Gör du inget val hamnar dina pengar hos Ap7 Såfa.
- Eventuell garantipension – täcker upp om det du tjänat in är en väldigt låg pension.
Det finns ett inkomsttak för den allmänna pensionen, som räknas upp varje år.
2) Tjänstepension
Betalas av arbetsgivaren och de flesta (9 av 10 anställda) har den, men inte alla. Finns alltid om man jobbar i kommun, region eller statligt. Beroende på hur man är anställd tillhör man olika valcentraler som sköter tjänstepensionen. Se mer på Pensionsmyndigheten.
3) Privat pension
Den privata pensionen är det du sparar själv. Förr fanns IPS (individuellt pensionssparande), ett dedikerat fördelaktigt pensionssparande som kunde dras av på deklarationen, men den möjligheten finns inte nu längre. Vill du investera inför din pension har du idag att välja på samma som investeringar i övrigt – ett traditionellt aktie/fondkonto, ISK, eller kapitalförsäkring (KF). IPS finns fortfarande, men är inte fördelaktigt längre eftersom det ändå inte går att dra av och låser bara pengarna, så det är inte att rekommendera.
Är man egenföretagare, inte har tjänstepension, eller bara tvivlar på det svenska pensionssystemet, så rekommenderas ett privat pensionssparande. Samma om du har en lägre lön som kommer innebära att du i framtiden inte kommer få någon hög pension. Och för den delen som försäkring för livet i allmänhet, eftersom det har en tendens att hända saker på vägen.
Så var börjar man?
MinPension.se är ett bra ställe att börja på. Där kan du se vad din pensionsprognos är och pilla med olika inställningar såsom vid vilken ålder du vill börja ta ut din pension, olika månadslön, med mera. Kanske blir det en överraskning vad din pension ser ut att bli.
Pensionsmyndigheten har väldigt mycket information om pensionen, vad som påverkar, vilka val du kan göra, med mera.
Se över var dina pensioner är investerade, och flytta dem om det är ofördelaktigt och möjligt att flyttta. Precis som vid ”vanliga” investeringar är låga kostnader viktiga, kanske ännu mer när vi pratar pension och man har många år kvar. Höga avgifter kan äta upp stora delar av pensionskakan.
Avgiftstaket på 600 kr som infördes i april i år gäller individuell tjänstepension som tecknats efter 1 juli 2007, och gäller både privata och individuella tjänstepensionsförsäkringar.
Fundera över hur din pension ser ut att bli och om det är vad du föreställer dig behöva när du går i pension. Om det är betydligt lägre, se över möjligheterna att börja spara privat till pensionen. Givetvis är det också aktuellt att se över om du kan höja din lön, vilket medför större pensionsavsättningar.
Föräldrapenning och pension
Under föräldraledigheten får man pensionsinbetalningar om man tar ut föräldrapenning. Den av föräldrarna som tjänar minst får också barnårsrätt, vilket är en extra inbetalning till den allmänna pensionen under barnets första fyra år. För tjänstepensionen gäller olika regler beroende på var du arbetar.
Har du koll på din pension? Är du nöjd med prognosen, eller sparar du privat också?
4 10 2021 | Årsutmaningen, Hushållsekonomi, Investeringar |
Löneväxling — då hamnar vi in på ett område som definitivt inte är för alla. Men för de som har en hög inkomst, i det här fallet en bit över gränsen för statlig skatt, så kan det vara något att åtminstone fundera över.
Löneväxling innebär ett utbyte av en del av din lön mot en förmån. Även om det kan vara till annat (extra semesterdagar, förmånsbil, etc) så är det vanligaste att löneväxla till extra tjänstepension. Arbetsgivaren måste tillåta/erbjuda det, och alla gör det inte.
För att det alls ska vara lönt att löneväxla till extra tjänstepension behöver din lön vara mer än inkomsttaket för den allmänna pensionen — är den lägre blir inbetalningarna till den allmänna pensionen mindre och du förlorar därför på det. För 2021 ligger det på 42 625 kr brutto, vilket är vad du behöver ha kvar efter att löneväxlingen genomförts.
Eftersom löneskatten på pensionsförsäkringar är lägre än de sociala avgifterna på lönen ger arbetsgivaren ofta en möjlighet att spara ”mer” än det belopp du faktiskt avstår i lön. Då kan man få lite ”bonus”, t ex 5 % extra så att om du löneväxlar 1 000 kr i månaden får du 1 050 kr avsatt. Det är olika hur mycket olika arbetsgivare erbjuder — om något — i extra. Du betalar ingen inkomstskatt på det som sätts av i löneväxlingen, utan skatt betalar du när du tar ut pensionen.
En möjlig nackdel med löneväxling är att sparandet är bundet tills dess att du tidigast tar ut tjänstepensionen, vilket innebär som tidigast 55 års ålder. Är man å andra sidan en person som annars gör av med hela lönen när den kommer och inte sparar något alls, kanske det inte är helt fel att öka mängden tjänstepension till den dag du går i pension.
Har du rätt till vissa extraersättningar via arbetsgivaren — såsom extra vid föräldraledighet eller sjukskrivning — kan den sänkas om du har löneväxling. För de flesta grundar sig denna extradel på den inkomst du har efter avdragen löneväxling.
Löneväxling kan alltid avslutas, så har du väl börjat är det inte så att det är något tvång att fortsätta med resten av livet. Förändras förutsättningarna för dig så är det fritt fram att ta bort löneväxlingen genom att du pratar med den som hanterar löner på ditt jobb.
Löneväxlar du om du har möjlighet?
11 03 2021 | Barn, Hushållsekonomi |
Att maxa sin föräldrapenning kan vara en komplicerad historia och är en frekvent förekommande fråga i ekonomigrupperna för familjer som jag följer för föräldrar. Det allra viktigaste när det gäller att få ut så mycket som möjligt av ledighet och FP är att känna till mycket om det på förhand.
Sjukpenninggrundande inkomst
SGI baseras på din månadslön (samt eventuell återkommande övertidsersättning), men som högst 8 prisbasbelopp, d v s 380 800 kr i årsinkomst för 2021. Över detta får man ingen ytterligare ökning av FP. Just nu ligger föräldrapenningen på max 1 012 kr/dag, men det ändras varje år. Här finns Försäkringskassans aktuella belopp.
Grundläggande om föräldrapenning
Får du ett barn kommer det med 480 dagar föräldrapenning (FP). Dessa delas på två föräldrar om ni är två, d v s 240 dagar vardera. 150 dagar är vikta till respektive föräldrar och av dem kan 60 inte överlåtas, resten kan överlåtas. Vid tvillingar får man 660 dagar, varav 180 på lägstanivå.
Du kan ta ut en heldag, 3/4 dag, halvdag, eller 1/4 dag. Fram tills 12 månader är din SGI (sjukpenninggrundande inkomst) skyddad oavsett om du tar ut föräldrapenning eller inte, därefter måste du ta ut FP för att skydda din SGI om du är hemma med barnet. Max är sju heldagar i veckan. Efter att barnet fyller ett år måste du ta ut FP minst fem dagar i veckan för att fortsätta skydda din SGI, om du fortsätter att helt avstå arbete. Arbetar du en dag i veckan ska du ta ut fyra dagar FP, osv. Båda föräldrarna har dock rätt att vara lediga tills barnet är 18 månader, oavsett om man tar ut FP eller inte (men då får man tänka på SGI sista 6 mån).
Under barnets första år kan båda föräldrarna ta ut FP för samma dag, så kallade dubbeldagar. Som mest kan man ta ut 30 dubbeldagar (d v s totalt 60 dagar FP går åt). Man kan också ta ut del av dag.
FP är uppdelad i sjukpenningnivå, en ersättning baserad på din lön, och lägstanivån där man får 180 kr/dag oavsett lön. Sjukpenningnivån är 390 dagar, lägstanivån 90 dagar. Minst 180 av sjukpenningnivå-dagarna måste tas ut innan lägstanivå-dagarna kan tas ut.
Hur länge kan du ta ut din FP?
Om barnet är fött före 1 januari 2014: FP kan tas ut t o m den dag då ditt barn avslutat årskurs ett i grundskolan, eller tills den dag då barnet fyller 8 år (vilket som kommer senast). Det finns ingen åldersgräns i övrigt där dagar brinner inne.
Om barnet är fött efter 1 januari 2014: 96 dagar av FP kan sparas efter att barnet fyller fyra år. Finns det fler dagar kvar när barnet fyller fyra brinner dessa inne. De resterande 94 dagarna kan tas ut t o m den dag då barnet fyller 12 år.
10 dagar runt födseln
I samband med att barnet föds kan den förälder som inte är gravid få ersättning för 10 dagars ledighet, för att kunna vara med vid förlossningen, lära känna barnet, och ta hand om andra barn i familjen. Även dessa kan tas ut i delar (25, 50 eller 75 %). Dessa tio dagar är inte del av den vanliga föräldrapenningen.
Ytterligare pengar
FP betalas av Försäkringskassan, men beroende på kollektivavtal och arbetsgivare kan du också få föräldralön eller föräldrapenningtillägg. Det funkar lite olika och alla har det inte, men ofta är det antingen att arbetsgivaren fyller ut till 90% av lönen, eller lägger till 10% ytterligare utöver det du får i FP, under en viss period av föräldraledigheten. Det kan dock finnas begränsningar för detta, t ex att det bara gäller under första perioden du är föräldraledig, så om du tänker att du ska dela upp föräldraledigheten med ett par månader ledigt, sen jobb, sedan ledigt igen så kan det vara bra att ha i åtanke.
När du får barn kommer också barnbidraget. För första barnet ligger detta på 1 250 kr i månaden. Från två barn och fler blir det 1 250 kr per barn plus flerbarnstillägg.
Börja planera tidigt
Skicka in moderskapbeviset så snart du har det i handen från mödravården, så att Försäkringskassan kan starta upp och du och din partner kan börja planera föräldraledigheter. Fundera sedan över sådant som:
- Vill ni maxa tiden hemma så att ni tar ut lite/ingen föräldrapenning under året?
- Behöver ni pengar in och därför måste ta ut FP? Hur ser er ekonomi ut?
- Hur länge vill ni vara hemma med barnet? När tänker ni er förskolestart?
- Vem ska vara hemma när?
- Andra saker som gäller just för er och era jobb och önskemål?
Spara föräldradagar
Det finns tillfällen då du inte ska ta ut föräldradagar, utan ändra det till andra former:
- Om du blir sjuk, så pass att du inte kan ta hand om ditt barn, kan du få sjukpenning istället. Ändra ansökan hos Försäkringskassan och ansök om sjukpenning istället. Läkarintyg krävs efter 7 dagar (i vanliga fall, Covid-tider kan andra regler gälla). Friskanmäl dig på Försäkringskassan när du åter är frisk, och gör ny ansökan om föräldrapenning. Under tiden du är sjuk kan din partner vara föräldraledig med ert barn. Är barnet äldre än 8 månader kan din partner ta ut ersättning för VAB.
- Om barnet blir inlagt på sjukhus kan föräldrapenningen ersättas av VAB. Båda föräldrarna kan ta ut VAB om barnet är inlagt på sjukhus.
- Vid högtider kan det vara en bra idé att fundera över uttaget av FP. Det kan vara smartare att ta ut en semesterdag i klämdagar, eftersom du då får betalt av arbetsgivaren för de efterföljande röda dagarna – annars måste du ta ut FP för både klämdagen och de röda dagarna.
Pensionspåverkan
Föräldrapenning är pensionsgrundande i det allmänna pensionssystemet. Tar man ut obetalda dagar blir det således en negativ påverkan på pensionsintjänandet. Även kollektivavtalad föräldralön/föräldrapenningstillägg är ofta pensionsgrundande. Beroende på vilket pensionsavtal du faller under kan också företaget fortsatt betala in till din tjänstepension under föräldraledigheten (enligt Pensionsmyndigheten gör ”de flesta arbetsgivare” detta). Är du anställd utan kollektivavtal måste du komma överens med din arbetsgivare om vad som ska gälla när du är föräldraledig.
Pensionsrätt för barnår är något som tillkommer den förälder som tjänar minst, under barnets första fyra år. Det är ett sätt att kompensera föräldrar ekonomiskt för det inkomstbortfall som deltidsarbete/föräldraledighet kan innebära. Det beräknas automatiskt av pensionsmyndigheten.
Om ni är hemma olika mycket, och framför allt om ni tar ut olika många obetalda dagar, kan ni överföra premiepension till den som tjänar minst som kompensation. Detta går att göra om ni är gifta eller registrerade partners. Man kan bara överföra premiepensionsrätter du tjänar in under det år du begär överföringen, och åren därefter. Hela den årliga premiepensionsrätten överförs, man kan inte överföra bara en del av den. Överföringen slutar automatiskt vid skilsmässa, annars måste man anmäla när man vill att den ska sluta. Överföring kan inte ångras.
Vill du veta mer om föräldrapenning? Läs mer: Information om FP på Försäkringskassan.
