20 02 2020 | Hushållsekonomi |
Om du tycker att det där med ekonomi är rätt trist, då finns det en sak som kan göra stor skillnad: automatisering.
Automatisering innebär att lägga betalningar på autogiro och göra sparandet till en automatisk dragning. Det finns säkert fler sätt att automatisera, men det här är väl de stora, enkla grejerna.
Spara automatiskt
Genom att göra sparandet till en automatisk dragning direkt i samband med att lönen kommer in på kontot så ”ser” du aldrig de pengarna och får vänja dig vid att leva på mindre. Det är betydligt enklare än att spara i slutet av månaden, för tillhör du kategorin som spenderar pengar om du har dem, då kommer det förmodligen vara tomt på kontot dagen innan lön. Grundregeln är att spara 10% av lönen, vill du utmana dig själv så är det bara att sätta av mer – men kom ihåg att det bästa sparandet är det som blir av, oavsett om det är en hundralapp eller många tusenlappar.
Se också till att du varje år du får t ex löneförhöjning, så går du in och ökar hur mycket som ska dras automatiskt – det är inte tänkt att du ska ligga på samma nivå år efter år.
Betala med autogiro
Att lägga fakturor på autogiro gör att de dras automatiskt, och du slipper oroa dig för att missa att betala något. Här finns både för- och nackdelar. Fördelarna är givetvis att du vet att det blir betalt och du behöver inte fundera på när, och då får du inga påminnelseavgifter (eller ännu värre, betalningsanmärkningar). Autogiro är att rekommendera på fasta kostnader du inte kommer undan och som är återkommande. Vi har det på Tekniska verken, barnomsorgen, och att vårt kreditkort blir betalt till fullo varje månad eftersom det annars kostar dyra pengar i ränta. Nackdelar med autogiro är att det kan få dig att glömma bort dess existens. Som exempel kan träningskort som ligger på autogiro kan ligga kvar år ut och år in trots att det inte används, för att man inte tänker på det, samma sak om du betalar för TV eller telefon med autogiro. Du blir van vid att det alltid dras och funderar således inte på om det är en onödig utgift som kan sägas upp.
Så välj vilka fakturor som du ändå inte kommer kunna säga upp (för vår del tycker vi att el, vatten, värme och sophämtning tillhör den kategorin, liksom förskolan för barnen) och som således alltid ska betalas – de får gärna ligga på autogiro. Kostnader som däremot är valbara och som du vill utvärdera får du fundera på ett varv till, om de ska vara på autogiro. Vill du ändå ha det på autogiro, sätt en påminnelse i telefonen om X antal månader att utvärdera vad du får ut av den aktuella kostnaden, och om du vill ha kvar den.
Vad har du automatiserat?
10 02 2020 | FIRE, Hushållsekonomi |
Så här i början av februari har det ju de facto redan gått en månad på det nya året, men jag tänkte vara lite annorlunda mot alla rimliga människor som gör planer för det nya året vid årsskiftet, och lägga upp våra mål för det nya året när 1/12 redan passerat. Lite originell får man ju vara.
Vi hade vår kick-off det här året när vi var på semester i januari. Med lite barnvakt och möjlighet att få tid för oss själva blir det enklare, och vi satte då upp våra mål.
Målet för utdelningar är 40 000 kr. Förra årets mål var 25 000 kr och det blev drygt 30 000, och vi hoppas att 40 000 är rimligt satt. Vi vill sätta mål som är en utmaning men som samtidigt inte är omöjliga. Det är en balansgång, men är det för lätt är det inte någon utmaning och då blir det lite tråkigt, medans om det är för svårt så finns ju risken att vi ger upp i förtid för att det ändå inte känns lönt.
Portföljens värde tycker vi är svårt att sätta ett mål för, då det beror så mycket på börsens utveckling i stort. Förra året gick ju allt, inklusive vår portfölj, extremt mycket uppåt och något sådant förväntar vi oss inte upprepas från 2020. Däremot har vi satt ett mål för nysparande som är ett par tusen under det nyspar vi uppnådde 2019. Det är ett ambitiöst mål eftersom vi tycker att det är helt galet vad vi landade på förra året.
Sparkvotsmålet ligger kvar på 40%. Vi ser ingen anledning att höja det – om vi sparar 40% varje månad kan vi stoppa in rätt stora pengar i våra investeringar, medan vi samtidigt inte gör avkall på det vi tycker är viktigt i livet. Förra året blev det drygt 50% sparkvot till slut, men som mål tycker jag att 40% räcker. Här behöver vi inte utmana oss mer, tycker vi. Sparkvoten på 60-70% eftersträvar vi inte alls.
Viktmässigt vill jag allra helst ner till pre-graviditet-#2-vikten, men med två små barn som tar mycket tid är det svårt att hinna med att träna och alltid äta rätt och så vidare. Däremot har jag definitivt målet om att gå över 10 000 steg om dagen, vilket jag hållit i ett par år nu. Har också som grej att göra 200-250 situps/magövningar och lite annan snabb, på-vardagsrumsgolvet-styrketräning minst fyra gånger i veckan, vilket jag planerar fortsätta med.
Under våren kommer jag arbeta deltid, vilket innebär att jag kommer uppfylla mitt eget mål om att tillbringa mer tid med mina barn. Det tycker jag känns härligt.
Förra året hade vi också som mål att bjuda in folk på middag oftare. Det blev ett mål vi uppnådde, och som vi kommer fortsätta med – vi tycker att det är jättemysigt att ha folk över.
Så det är målen för 2020, så får vi se hur det går!
3 02 2020 | FIRE, Hushållsekonomi, Investeringar, Var börjar man? |
Alla delar av Var börjar man? hittar här.
När du börjat få plus på kontot gäller det att veta vad du ska göra med pengarna.
Till att börja med bör du skaffa dig en buffert. Bufferten ska vara på ett rimligt lättillgängligt konto, men helst inte vara ditt vanliga lönekonto eftersom det då kan bli väl lätt att nalla av pengarna. Ha den allra helst på ett högräntekonto (som idag inte är så hög ränta, runt 0,6 i dagsläget) på en bank med insättningsgaranti. Bufferten är till för när det kommer större, oväntade utgifter – en tandläkarräkning, bilen går sönder, eller diskmaskinen brakar sönder. Bufferten är inte till för saker du vet kommer: semester, julklappar, årsavgifter för försäkringar, eller insats till lägenhet. Till de sakerna behöver du spara separat. Buffertens storlek har diskuterats massor, och hur stor just din behöver vara beror på din situation. Har du barn, hus, bil(ar), eller är du singel och bor i en hyreslägenhet så har du helt olika ”risk” i ditt liv att det kommer en oväntad utgift och storleken på denna.
När du har bufferten på plats är det dags att börja låta pengarna jobba. Man kan givetvis spara till bufferten och börja investera simultant, men det är högre risk, så det enklaste är att fylla upp bufferten först. Men sen då?
FIRE-rörelsen i stort förespråkar framför allt breda indexfonder med låg avgift. Amerikanska FIRE-anhängare tycker att en lågavgiftsfond som täcker alla företag i USA är bra, här i Sverige kan du välja en bred indexfond som antingen är global, eller med ett snävare fokus. Låg avgift är viktigt eftersom ränta-på-ränta-effekten annars äter upp enorma summor av dina investeringar med tiden. Låg avgift brukar räknas som under 0,5% i avgift. Jag har satt ihop en portfölj som är den mina barn sparar i, den kan ni se här.
Sätt gärna upp ett automatiskt sparande via t ex Avanza, och låt pengarna dras i samband med att du får lön, så att du inte riskerar att det inte finns något kvar att spara i slutet av månaden. Sparar du i breda indexfonder med låg avgift behöver du bara titta till dem ungefär en gång om året, så att de inte har höjt avgiften eller ändrat något i hur de fungerar (t ex bytt index). Vill man kan man då också vikta om, om man har flera fonder, så att viktningen (hur många procent av portföljen som är i varje fond) är som du vill ha den.
Är du intresserad kan du också handla med aktier. Det kräver att du läser på lite grann, och är således en större tidsmässig investering. Rent statistiskt kommer du heller inte slå index över tid, därav att FIRE förespråkar indexinvestering.
Andra typer av investeringar är att köpa fastigheter, men jag är inte alls insatt i fastighetsinvesteringar så jag lämnar det till andra som kan det bättre. Det finns böcker, poddar och bloggar om fastighetsinvesteringar, bara att Googla!
29 01 2020 | FIRE, Hushållsekonomi, Side-hustle, Var börjar man? |
Tidigare delar: Del 1: Var börjar man? Del 2: Hitta ditt varför Del 3: Om att gå minus Del 4: Att minska utgifterna
När du tittar på din ekonomi finns det, i sin allra enklaste form, bara två delar: Inkomster och utgifter. Inkomsterna behöver överstiga utgifterna för att inte katastrofen förr eller senare ska inträffa. Om inkomsterna överstiger utgifterna kommer du förr eller senare få en mycket trevlig ekonomisk ställning.
Utgifterna går dock bara att sänka till en viss nivå – rent teoretiskt till noll, men för de allra flesta är lägsta möjliga något högre än så. Inkomsterna, däremot, är den andra sidan av ekvationen och den sidan har ingen gräns uppåt. Därför är det rimligt att arbeta med båda sidorna, eftersom att kombinera lägre utgifter med högre inkomster ger den absolut största effekten.
Inom FI(RE)-rörelsen är något som kallas side-hustles väldigt, väldigt populärt. Side-hustle, på svenska kanske sido-jobb eller sido-inkomst (det finns ingen svensk term vad jag vet), innebär en inkomstkälla vid sidan av din vanliga arbetsinkomst. Side-hustles kan vara väldigt varierande (här finns listan över våra side-hustles) och vara allt från helt passiva till väldigt aktiva. Du kan dra in pengar genom att svara på enkäter, du kan skriva en bok och sälja, du kan hyra ut din bil (tex via Snappcar) eller prylar (prylar t ex via Hygglo), du kan börja blogga, hålla på med någon typ av hantverk som du är duktig på, ta ett extraknäck för att dela ut tidningar innan ditt vanliga jobb… eller något helt annat. Endast fantasin sätter gränserna!
Ett bra sätt att dra in pengar är att sälja av prylar du inte längre behöver. De flesta av oss har massor av grejer som ligger och skräpar, och visst vore det bättre om grejerna kom till nytta, du fick mer plats, och du dessutom fick lite pengar in på kontot?
Om du ska köpa någonting på nätet bör du använda en cashback-sida om möjligt. Detta är i gränszonen tycker jag för vad som är side-hustle eftersom det grundar sig i att du konsumerar, men det ger pengar in ändå, så jag tar ändå upp det. Här finns en lista på cashbacksidor. Med tiden blir det tusenlappar du sparar.
Fundera över vad du skulle tycka var ett kul extraknäck. Tanken är inte att du ska köra dig själv i botten genom att arbeta tre arbeten, utan att dryga ut inkomsterna med något du finner tillfredsställande.
25 01 2020 | Hushållsekonomi, Mat, Spara pengar |
När jag började med vår ekonomi la vi hiskeliga pengar på mat trots att vi bara var två vuxna och ett litet barn (som dessutom åt frukost, mellis och lunch på förskolan). 12 000 kr gick det när det var som värst. Vi hade matkasse, åt ute, och handlade på Ica Maxi.
Numera går det ungefär 5 500 kr i månaden på mat, inklusive mat på restaurang. Det är fortfarande mycket och vi är långt ifrån de som håller tightast matbudget i ekonomi-bloggosfären, men det har blivit mycket bättre för vår del.
Saker vi gör för att hålla nere utgifterna (inget revolutionerande, men för att lista det, och ingen inbördes ordning):
– Vi gör en köpelista varje vecka utifrån veckans reklamblad. Maten planeras utifrån vad som är på extrapris.
– Vi har blivit mycket bättre på att äta ur frysen så att saker där inte ligger och blir gamla.
– Vi slänger mindre mat, är bättre på att göra rester-mat (typ pyttipanna och liknande)
– Vi köper på oss när det är extrapris på varor som går bra att lagra länge, såsom pasta, krossade tomater, mm men också t ex ost och smör. På så sätt slipper vi köpa smör för 43 kr/förpackningen för att det råkar vara slut hemma. Skulle det råka bli att det dröjer att vi äter osten (vilket det normalt inte gör) så kan man alltid riva den och frysa in den.
– Vi äter ute väldigt lite. De gånger vi gör det är det oftast bara jag och maken, som dejt, och det blir kanske fyra gånger om året. Detta har blivit lite per automatik sedan vi fick barn nummer två, då vi helt enkelt inte tycker att det är så stort värde att sitta med två barn som helst inte vill sitta ner och definitivt inte äta annan mat än korv med bröd, och betala en massa för det. När vi väl äter ute känns det lyxigt, inte slentrian.
– Vi har slutat med matkasse. Det gjorde vi direkt. Det var helt enkelt inte ekonomiskt hållbart, och dessutom tyckte vi inte att det var så varierande som vi hade önskat.
– Vi har bytt Ica Maxi mot Willys och Lidl. För vår del innebär det åtskilliga hundralappar i prisskillnad varenda vecka, framför allt ihop med att köpa det som är på extrapris. De ligger som tur är väldigt nära varandra dessutom, så ingen extra körning.
– Vi gör eget. Bakar bröd och gör eget Bregott, odlar grönsaker och gör egen sylt, saft och gelé. På sommaren är vi självförsörjande på potatis.
Till skillnad från många andra har vi inte övergått till mer eller mindre vegetarisk kost, mycket på grund av att maken absolut inte vill. Vi äter en del vegetariskt, men hade jag fått välja hade det blivit mer vego och mer fisk.
Matlådor har vi alltid gjort, för min del mycket för att jag tycker att det är mycket godare än maten i sjukhusrestaurangen, och dels för att jag är van vid det från åratal av skola och plugg-ekonomi. Vi har heller aldrig varit några
Vi kunde lägga 1200 kr i veckan på mat på Ica Maxi utan att blinka förr. Numera, när vi är en ätande person till i familjen, lägger vi runt 600 i veckan på mat.
