Customize Consent Preferences

We use cookies to help you navigate efficiently and perform certain functions. You will find detailed information about all cookies under each consent category below.

The cookies that are categorized as "Necessary" are stored on your browser as they are essential for enabling the basic functionalities of the site. ... 

Always Active

Necessary cookies are required to enable the basic features of this site, such as providing secure log-in or adjusting your consent preferences. These cookies do not store any personally identifiable data.

No cookies to display.

Functional cookies help perform certain functionalities like sharing the content of the website on social media platforms, collecting feedback, and other third-party features.

No cookies to display.

Analytical cookies are used to understand how visitors interact with the website. These cookies help provide information on metrics such as the number of visitors, bounce rate, traffic source, etc.

No cookies to display.

Performance cookies are used to understand and analyze the key performance indexes of the website which helps in delivering a better user experience for the visitors.

No cookies to display.

Advertisement cookies are used to provide visitors with customized advertisements based on the pages you visited previously and to analyze the effectiveness of the ad campaigns.

No cookies to display.

Månadsavstämning: november 2020

Månadsavstämning: november 2020

Den månad jag tycker absolut sämst om på året är äntligen till ända. Nu är det december och det innebär att folk sätter upp ljus i alla fönster och trädgårdar, så även om det fortfarande blir allt mörkare så känns det mycket mysigare än regniga, tråkiga, kolmörka november.

Inkomster

Under årets näst sista månad hade vi min lön, makens lön, lite pengar från Försäkringskassan (mina 15% föräldrapenning + barnbidrag), samt två återbetalningar (en resa i januari som inte blir av, samt en gammal tjänst via Type n Tell jag köpte för flera år sedan, där de nu lägger ner verksamheten och då fick man pengarna tillbaka, trevligt!) och lite cashback på Shell mastercard. Totalt var inkomsterna nästan precis årets snitt.

Utgifter

Den enskilt största utgiften för månaden var våra nya bänkskivor. Men åh, vad nöjda vi är med dem, värt varenda krona! I övrigt köpte jag en del planerade köp under Black Week. Jag brukar skriva upp grejer under hösten och hålla koll på priserna, och vi köpte bland annat nya stekpannor (i ”lättgjutjärn” vilket blir mycket spännande att testa, genomgående positiva recensioner på flera olika sidor), in-ear-hörlurar till maken, och några andra saker som kom med bra erbjudanden.

Maten gick för månaden på 6 000 kr ”i affär”, där i affär är inom citationstecken eftersom 2 000 kr var på Gårdssällskapets stora jullåda. Vi brukar besöka marknader under december, men eftersom det inte blir av kände vi att vi ville lägga lite extra på riktigt trevligt, närproducerat kött med mera till julen. Således är större delen av julmaten redan inhandlad, och kommer inte belasta decembers budget. Jag och maken gick ut och åt, och vi passade på att köpa ett presentkort på samma ställe (Stångs magasin, vår favvo-restaurang) vilket gör att utematen totalt ligger på drygt 4 000 kr.

Sammantaget landar månadens sparkvot på 18,68%, vilket är långt under vårt mål, men vilket jag ändå är nöjd med med tanke på den stora investeringen i huset som bänkskivorna innebar. Jämte den summa vi säger att vi ska spara månatligen är det 45%. Snittet för året vad gäller sparkvot är 43,6%.

Nu ligger vi 1 000 kr ifrån vårt sparmål för året, så det ser ju ut som att vi ska nå i mål med det om inget väldigt oförutsett händer! 🙂

Investeringar

Våra investeringar nådde en ny ATH. Börsen fortsätter tuffa på uppåt och vi hänger med. Vi har inte köpt så mycket, köper mest när någon av våra enskilda långsiktiga innehav dippar lite (Essity och Axfood är två vi köpt på sistone). Vi har inte gått in i något nytt bolag på ett bra tag, utan fyller bara på i de vi redan har. Våra månatliga fondköp är helt automatiserade, så en del går givetvis in även nu. Håller på att flytta de sista av våra fonder från Avanza till Savr.

Hälsa

En frisk och hälsosam månad med mycket promenader och träning, och helt utan VAB. Jag var visserligen i karantän på jobb efter att ha ”högriskexponerats” för Covid-19 under ett akutfall, men blev inte sjuk (skönt!). Mentalt tycker jag att det är jobbigt med Covid och alla inställda grejer som inte händer, ihop med att jag ägnar minst en dag i veckan åt att ha plastförkläde, handskar, visir och munskydd i mina möten med alla infekterade patienter (långt ifrån alla har Covid, men alla med infektionssymtom går till vår infektionslinje, och vi vet ju inte vem som är Covid-infekterad, eller för den delen vem som har influensa).

Skrivande

Jag har ägnat en del tid åt gamla grejer jag skrivit, bara för att få lite omväxling. Redigerat mycket, men inte skrivit så mycket.

Bloggen

7 770 besök under november (5 600 i november förra året).

Mest populära inläggen:

  1. Usla läkare
  2. Gör av med mindre än du tjänar
  3. Hur mycket lägger ni på julklappar?
  4. Köpa ny mobil – eller nybegagnad kanske?
  5. Klädkostnader enligt Konsumentverket
Dela:
Konsumentverkets ”Koll på pengarna” anno 2020

Konsumentverkets ”Koll på pengarna” anno 2020

Några av mina populäraste inlägg har varit de där jag kommenterat Konsumentverkets ”Koll på pengarna” och deras ”rimliga kostnader för hushåll av olika storlekar”. Mina inlägg utgick från 2019 års Koll på pengarna, men eftersom det är nytt år så finns det så klart en 2020-variant också. Så vad är skillnaden?

Matkostnader. För vår familj (2 vuxna 31-60 år, 2 barn 2-5 år) låg beräknad matkostnad på 860 x 2 + 2 470 x 2 = 6 660 kr för 2019. 2020 har detta ökat till 940 x 2 + 2 770 kr x 2 = 7 420. 11% ökning i matkostnaderna på ett år – något mer än de 2% som antas i inflation. Barnen äter sin lunch på dagis, och tre till fyra dagar i veckan äter de även frukost, medan jag och maken har hemlagat alla mål. Ovanpå detta har ”förbrukningsvaror” (”dagligvaror som främst används för vård och skötsel av hemmet som tvätt- och rengöringsmedel, toalett- och hushållspapper med mera”) gått från 270 kr till 280 kr, en betydligt mindre ökning.

(I det gamla inlägget var dock beräkningen på så familjen såg ut då, d v s ett barn 6-11 månader som åt all mat hemma och ett barn 2-5 år, om någon undrar varför siffrorna inte var exakt samma)

Även detta år kommer vi att landa på en snitt-månadskostnad som är något under den kostnad Konsumentverket tycker är rimlig (vi går precis över 7 000 kr sett över året). Jag tycker fortfarande att 7 400 kr för mat varje månad för två vuxna och två ganska små barn är väldigt generöst tilltaget – vi äter ute då och då, vi köper närproducerat kött, Crowd farming-frukt, och så vidare. Det är ju inte i närheten av ett minimum som vi skulle kunna leva på.

Klädkostnaderna har gått från 470 kr månad för en 1-3-åring, 710 kr för en 4-6-åring, och 660 kr/person för vuxna 26-49 år, till 690 kr för 1-3-åringen, 950 kr för 4-6-åringen, och 500 kr/månad för 26-49-åringar. Kanske insåg de att 660 kr i månaden för en vuxen är en bra bit mer än nödvändigt? Däremot vet jag inte varför jag skulle behöva lägga 710 kr i månaden för min femåring, det tycker jag är bisarrt mycket pengar på kläder (11 400 kr om året!). Även 690 kr i månaden för min tvååring (8 280 kr/år) är mycket pengar tycker jag. Men det är klart, ska allt vara nytt från Polaren o Pyret så…

I beskrivningen är det att denna beräkning ska vara för ”ett basbehov av kläder och skor som används till vardags, på fritiden och vid festligare tillfällen. Här ingår även tillbehör som väska, klocka och paraply.” Om vi skulle lägga så här mycket pengar i familjen varje månaden, så skulle vi lägga 31 680 kr om året på kläder. Herregud. Vårt snitt det här året ligger på ca 1 100 kr per månad för hela familjen, eller drygt 13 000 kr om året.

Personlig hygien går på 650 kr för en 1-3-åring numera (640 förra året), 140 för 4-6 år (140 kr förra året), och 500 kr/månad för 26-49 år (490 kr förra året). Således ingen större skillnad för att det råkat bli 2020 istället för att vara 2019. Samtidigt kan jag ju fortfarande invända att det är mycket pengar på ”hygien”. 1-3-åringen har större budget vilket jag tolkar som orsakat av att den åldern vanligen har blöjor. Eftersom vår yngsta varit blöjfri dagtid sedan hon fyllde två sparar vi mycket pengar där (det går åt en Lidl-blöja om natten numera). Totalt får familjen lägga 1 790 kr på ”hygien” varje månad, eller 21 480 kr om året, vilket jag tycker låter ganska mycket, även om det ska täcka ”sådant som tvål, tandkräm, blöjor, hårklippning med mera samt kostnad för ett årligt tandläkarbesök (undersökning) för vuxna”. Det blir radikalt billigare om man klipper sig en gång var artonde månad, klipper sin man hemma själv, och färgar sitt eget hår… Annars ryker den där potten på 500 per vuxen väldigt snabbt, tänker jag.

Medier-kategorin täcker ”kostnad för bredband, fast telefoni, streamingtjänster, dagstidning med mera.” Denna kategori har gått från 1 210 år 2019 för en familj på fyra, till 1 290 kr per månad det här året. För vår del kostar bredbandet (Bahnhof) drygt en tusenlapp var tredje månad, och sedan har vi våra streamingtjänster (för närvarande Viaplay, samt förskottsbetalat ett år för Disney+), vilket inte ens kommer upp i 200 kr i månaden. Vi stöttar tidningen Kvartal med drygt 100 kr i månaden. Totalt sett blir denna kategori för vår del ca 650 kr i månaden. Eftersom två streamingtjänster egentligen är onödigt (ärligt talat hade jag klarat mig helt utan dem, men resten av familjen gillar TV) är detta ytterligare en generös kategori från Konsumentverket. Det finns också billigare bredband, men vi tycker om Bahnhof som företag och de levererar en stabil tjänst.

Fritid och lek kanske också kan kommenteras. ”Vanliga fritidsaktiviteter, leksaker, böcker, skidor, cykel, föreningsavgift, med mera.” 270 kr i månaden för 1-3-åringar, 450 kr för 4-6-åringar, och 690 kr för 26-49-åringar. 2 100 kr i månaden totalt för vår familj 2019, och detta året mindre med 200 + 410 + 640 per vuxen, totalt 1 250 kr. Någonstans skulle väl svångremmen dras åt? Vår yngsta lägger får inte ”fritid och lek” för några 200 i månaden, det är när jag hittar begagnade böcker för 10-25 kr styck som jag köper det, och cykel behöver hon ju som tur är inte ny så ofta (och även de köps begagnade).

Äldsta dottern går på balett och simskola, så hennes pott på 450 kr äts upp desto snabbare – och då är varken simskola eller balett någon (i nuläget) dyr aktivitet att hålla på med. Skulle de börja rida lär den pengen inte räcka någonstans alls, utifrån vad jag hört om vad det kostar… För min och makens del betalar jobbet via friskvårdsbidraget våra gymkort. Cykel behöver som tur är inte köpas särskilt ofta, till skillnad från för barnen.

Hur stämmer era utgifter överens med Konsumentverkets rekommendationer? Lägger ni mer eller mindre, och i vilka kategorier?

Dela:
Balansen i livet

Balansen i livet

IGMR, Att välja lycka och Pappa betalar? har skrivit bra inlägg på sistone om balansen mellan sparande och livet. Jag känner igen mig en hel del i deras inlägg.

När vi började vår sparresa blev det radikala omläggningar som gjorde stor skillnad för sparkvoten. Det är det första steget när man blir en del av ”sparkyrkan” (som AVL kallar det) eller FIRE-communityt. Översikt av inkomster och framför allt utgifter, och sedan sågning av alla utgifter. Vi såg över matköpen och kunde snart halvera matkostnaderna. Vi tog bort mycket av det som hade med TV att göra, inte minst vårt kabel-TV-abonnemang. Vi slutade i stor utsträckning att shoppa, och jag växlade än längre från att köpa nytt till att köpa begagnat.

Efter ett tag landade vi, precis som många som hamnar i det här (och väljer att fortsätta, för ett alternativ är ju att man ger upp för att en så asketisk hållning inte är något de vill leva i, och de sparkar bakut istället), i en väldigt sparsam hållning där det för min del gjorde ont varje gång vi drog kortet. Maken och jag fick ha en (flera) diskussion(er) om att vi är i en tid i livet då vi kommer behöva köpa saker, underhålla huset, och så vidare. Det kostar pengar att leva, och det kostar definitivt pengar att leva det liv vi lever. Samtidigt är det hälsosamma diskussioner att ha – vad är det vi värderar i livet? Vad är det vi tycker är viktigt, vad är det vi är villiga att lägga pengar på?

(Ett exempel på sistone: När vi var på Kolmårdens halloween sålde de en liten påse marshmallows med pinnar så att man kunde grilla dem över deras öppna eldar. Påsarna kostade 30 kr/st, vilket säkert är långt över inköpspris, men vi köpte. Det är ett ljuvligt minne, äldsta dottern har velat grilla marshmallows länge och vi har aldrig kommit oss för det. Båda ungarna tyckte så klart att det var jättegott, och det var värt varenda krona.)

Till slut kommer det – i bästa fall – balans. Vi har hittat en nivå vi trivs med – en balans mellan utgifter och sparande. Vi vet vad vi sparar mot, vi har bra grund där onödiga utgifter har rensats ut, som gör att vi brukar landa på en sparkvot som är över 40% varje månad. Vi har inget behov av att maxa upp till 70% sparkvot (även om det händer någon enstaka gång då och då), eftersom ingen av oss tänker sluta arbeta. Vi väljer inte billigast möjliga vid varje givet tillfälle, men vi väljer medvetet. Vi gör inte alla reparationer på saker och ting själva när det tar oss för mycket tid och är en för dålig kronor-per-timme-uträkning – men det vi kan och tycker är värt med den ekvationen i åtanke, det gör vi. Inte alltid den enkla vägen, men inte heller alltid den svåra. Och att radikalt minska utgifterna på sådant vi inte tycker är värt pengarna ger oss möjlighet att lägga betydligt mer på sådant som är viktigt för oss.

Vi har aldrig maxat inkomstsidan på det sätt som t ex IGMR gjort. Jag har tittat på t ex mystery shopping, men kommit fram till att kronor-per-timme-uträkningen är för dålig. Hellre lite lägre sparkvot, och mer tid som är min egen. Vi hyr inte ut allt vi hade kunnat hyra ut, för att jag känner att det skulle ta för mycket tid för en för liten peng in. Hade jag inte jobbat, forskat, haft två barn att älska och ta hand om, ägt hus, skrivit böcker, tränat och bakat tårtor, så hade det kanske varit annorlunda, men min fritid är just nu otroligt mycket värd. Jag vill tillbringa den tiden med min familj, inte med att jaga kronorna som kan öka vår sparkvot marginellt. Däremot använder jag mig alltid av cashback-siter när jag handlar online, vi har kreditkortsbonus (automatisk), och ibland säljer jag begagnat (mer här om våra side-hustles/extraknäck). Sådant som känns som en bra kronor-per-timme-nivå.

Givetvis påverkar det att vi har förhållandevis bra löner. För vår del spelar inte en hundralapp hit eller dit någon särskild roll. I ett annat hushåll, med helt andra inkomstnivåer, kan ju prioriteringarna av den anledningen vara annorlunda. På det sättet har vi det fantastiskt lyxigt förspänt.

Kanske blir det annorlunda när barnen är större, kanske inte. Jag tror att jag alltid kommer att tycka att min fritid är det viktigaste, och den tiden får vägas mot arbetsinsats och tidsinsats på ”side hustles”. Som IGMR sammanfattade det: Man kan inte göra allt, alltid. 

Dela:
Hur mycket man ska spara

Hur mycket man ska spara

Danske bank (banken där vi har våra bolån) skickade ut ett mail med ”tips”. Där fanns bland annat en länk till deras sparkalkylator som säger ”hur mycket du borde spara och till vad”, så den klickade jag på och fyllde i mina uppgifter.

Det lustiga är att alldeles oavsett vad du fyller i för siffror så är svaret detsamma:

Du ska ha 1-2 månadslöner i buffert på ett konto och du ska spara 5% av lönen som ”målsparande”, och 5% av lönen som pensionssparande.

Jag tycker att det är en väldigt intressant inställning att oavsett vad så ska man spara samma. Oavsett ålder, oavsett lön.

Det där med buffert är en intressant diskussion som ständigt återkommer. Hur mycket ska man ha – och vad ska den vara baserad på? Är det rimligt att basera bufferten på inkomsten, eller ska den baseras på utgifterna? Danske bank rekommenderar dessutom en buffert på 1-2 månadslöner före skatt, så det kan man ju också diskutera om det ska vara bruttolön eller nettolön. Själv föredrar jag att basera bufferten på våra utgifter. Vi har bra koll på hur stora våra utgifter är – framför allt vet vi vad vi behöver för att gå runt. Den siffran tycker jag är bra att använda för att bedöma hur stor buffert man behöver. För vår del skulle det vara fullständigt onödigt att ha två bruttomånadslöner liggande på ett sparkonto.

Bufferten beror också på vad det finns för tillgängliga pengar i övrigt. Själv tänker jag att ju mer man har på sitt frihetskonto i investeringar, desto lägre blir behovet av en enorm buffert med tiden.

Dessutom beror ju buffertbehovet på livet i övrigt. För oss, med två barn, bil och villa, är behovet betydligt större än för singel-studenten utan barn som bor i en studentlägenhet, som använder cykeln och kollektivtrafiken för att ta sig runt.  Det är helt enkelt helt olika vad som kan drabba oss, vad gäller hur stora påfrestningar våra ekonomier behöver kunna klara av.

Slutligen tycker jag att ett mål om att spara totalt 10% av lönen är lågt, men det är ju preaching to the choire i FIRE-communityt. Men till det ska ju sägas att 5% är ”målsparande”, vilket de inte har definierat, men det låter ju som att det är ett sparande till något särskilt (ett nytt kök eller en resa eller något), snarare än för framtida frihet. Således är det bara 5% av lönen som läggs mot framtida frihet och att slippa 40-40-40-blåsningen (jobba 40 timmar i veckan i 40 år för att få ut 40% av lönen i pension). Det är väldigt lite.

Så, Danske bank har givetvis rätt gällande att ”det bästa sparandet är det som blir av” – men deras sparkalkylalator lämnar mycket att önska för att inspirera folk att spara mer.

Dela:
Köpa ny mobil – eller en nybegagnad, kanske?

Köpa ny mobil – eller en nybegagnad, kanske?

Efter att ha haft min Samsung Galaxy S8 i över tre år blev det till slut behov av att byta den. Skärmen var spräckt sedan över ett år tillbaka (något jag inte iddes fixa eftersom 1) det kostade typ som en ny mobil av lite sämre modell) och 2) vi har barn, så risken var överhängande att det skulle hända igen) så det störde mig inte så mycket, men när batteriet började förlora i kraft så att det inte riktigt orkade en hel dag, och mobilen blev allt långsammare, bestämde jag mig till slut för att inskaffa en ny.

Så vad gör man, när man å ena sidan vill ha ”flaggskepp” eftersom de har de bästa kamerorna och jag tar bilder varenda dag, medan man å andra sidan absolut inte under några som helst omständigheter kommer lägga över 6 000 kr på en mobil, som man definitivt behöver göra om man ska köpa en sådan mobil via de vanliga ställena?

Man letar alternativ.

För min del landade det i en nybegagnad mobil från Returhuset.se. En Samsung Galaxy S9+, det vill säga en modell senare än min gamla mobil, men inte den senaste (vid det här laget finns ju både S10 och S20, för de ville tydligen inte köra siffrorna 11-19). Den finns, vad jag kan hitta, inte att köpa längre i vanliga butiker.

Returhuset jobbar med producenter, försäkringsbolag, E-handlare och logistikbolag, och tar in sådant som detaljhandeln inte kunnat sälja, eller grejer som returnerats. Jag valde en mobil i A-klass, det vill säga nyskick, men det finns andra klasser också. De lämnar garantier på det mesta, och har alltid 14 dagars öppet köp, enligt deras ”om oss”-sida. De säljer inte alls bara mobiler, utan annan teknik, vitvaror, lampor, inredning, barnprylar… Mycket är nytt eller i nyskick.

Jag tycker det känns bra för egen del att ha köpt något som annars förr eller senare hade gått till kassering utan att någonsin ha blivit använt, bara för att det kommit nya modeller. Mobilen kostade 3 800 kr och det tycker jag känns helt okej, jag bytte ju till och med upp mig en modell från min gamla.

(Jag har inget som helst samarbete med Returhuset. Jag tycker bara att de funkade bra för mig.)

Dela: