Fortsättning av genomgången av kostnaderna i Konsumentverkets ”Koll på pengarna”, denna gång har turen kommit till kategorin ”Medier” (efter förra gångens matkostnader och klädkostnader):
Kostnad för bredband, fast telefoni, streamingtjänster, dagstidning med mera.
Observera att i detta ingår inte mobiltelefon, det är en egen kategori. Jag tycker det är lite gulligt att ”fast telefoni” fortfarande ingår, hur många har det fortfarande?
För vår del, med fyra personer i hemmet, ”får” vi lägga 1 210 kr/månad på medier. Jag tycker det är roligt att det är sån liten skillnad beroende på hur många man är i hushållet, och är lite oklar över varför man får tio kronor mer för att man är tre istället för två, och fem istället för fyra.
För vår del ingår i denna kategori:
Bredband: 957 kr/kvartal = 319 kr/månad
Viaplay: 109 kr/månad (om vi inte har något erbjudande eller bytt in Coop-poäng, vilket vi har typ halva året)
Spotify: 49 kr/månad (studentpris eftersom jag räknas som student som doktorand)
Sporadiskt har vi ytterligare någon streamingtjänst, vilket nog kan snittas till 150 kr/månad sett över året numera
Vi har ingen dagstidning och prenumererar inte på några andra tidningar. Ibland har vi Nextory eller Storytel, men då är det för att det kostar typ 1-10 kr i en månad och det behöver knappt räknas med.
Totalt blir detta 627 kr/månad, eller ca 7 500 kr/år. Får väl därmed tycka att Konsumentverkets ”basbehov” av medier är ganska väl tilltaget – men det skulle samtidigt gå snabbt att komma upp i de summor de nämner med ytterligare abonnemang och om jag inte var så himla intresserad av att leta erbjudanden och rabatter, samt att stänga av abonnemang vi inte använder även under kortare perioder. Vi låg en bra bit över Konsumentverkets summa när jag började med vår ekonomi, på grund av både TV-abonnemang och flera streamingtjänster. Men det visar väl också på att det, om man vill spara, är en förträfflig kategori att kapa i.
Vad lägger ni på den här kategorin? Vad är rimligt?
I Konsumentverkets ”Koll på pengarna” finns en massa roliga siffror att jämföra sig med. Jag tänkte gå igenom dem och vad jag tycker om dem, och hur vi ligger i vår familj som jämförelse. Vi börjar med matkostnaden.
Till att börja med har de ”förbrukningsvaror” som en separat rubrik. I denna, som för fyra personer ska gå på 270 kr/månad, ingår ”dagligvaror som främst används för vård och skötsel av hemmet som tvätt- och rengöringsmedel, toalett- och hushållspapper med mera”. Dessa saker ligger som del av vår matbudget, eftersom jag inte har någon ork att dra ut dem från matkvittona. Jag lägger således till 270 kr/mån till matbudgeten.
Vår matbudget skulle vara 840 kr för den yngsta (6-11 mån) som äter all mat hemma, 860 kr för den stora tjejen (2-5 år) som äter lunch på dagis, och 2 470 kr vardera för mig och maken. Ovanpå detta då ”förbrukningsvaror-pengen” på 270 kr. Totalt blir detta 6 910 kr. Det är faktiskt ganska väl tilltaget.
För att den yngsta skulle äta för 840 kr i månaden skulle kräva att hon åt köpe-barnmat till typ två mål om dagen. Om man räknar två färdig-rätter om dagen på 15 kr/st skulle det vara 900 kr/mån (räknat på en 30-dagars-månad). Ovanpå detta frukt, (köpe-)grötpulver, och eventuellt annat. Ja, okej, då blir det nog lugnt 840 kr i månaden. Men om man istället köper rotfrukter till facilt kilopris om typ 20 spänn kan man laga väldigt mycket mat till en väldigt låg kostnad.
Mellantjejen äter fil och müsli till frukost, och middag hemma. På helgerna givetvis alla mål med oss, och så lite frukt på det. Jag har inte räknat på det närmare, men 850 kr/mån låter ganska högt även här.
Slutligen, jag och maken. Jag tycker det är festligt att vi har lika mycket att äta för, när vi skiljer oss åt ganska väsentligt i kroppskonstitution, men okej. 2 470 kr per person – ja, det kan ju vara både mycket och lite. Äter man ute varenda lunch på jobbet är det inte alls mycket (lunch för 100 kr fem dagar i veckan i fyra veckor = 2 000 kr). Äter man matlåda och håller sig till det som är i säsong och billigt för tillfället är det dock rätt mycket.
Så hur ser det ut för oss? Förra året kan man se en radikal förändring i vår matbudget efter att jag tog mig an att sänka den – före och efter september 2018. Före september 2018 ligger snittet i butik på 5 286 kr/månad (borttaget januari, då vi var borta två veckor på semester så det var en mycket låg kostnad för mat i butik då). September till december sänks snittet till 3 926 – och då är både julmaten och nyårssupén inkluderad i decembers matkostnad (utan den blir snittet 3 410 kr). Visst är detta med bara tre ätande eftersom den yngsta då bara ammade, men ändå. Till detta kom även vår ”utemat”, men den vore enkel att skala bort om det behovet fanns. Inklusive utemat landade vi ganska nära de 6 030 kr/mån som Konsumentverket tyckte att vi fick lägga på mat förra året (då alltså minus den lilla som antingen inte var född än eller som bara ammade, vilket också ger lite mindre för förbrukningsvaror).
Det här året kommer vår matkostnad förmodligen vara väsentligt lägre sett som ett snitt över året, eftersom min tanke är att fortsätta på den inslagna vägen med billigare butiksköp. Vi får väl se var vi landar i slutet av året…
Så vad är take-away-message för det här? Att för Konsumentverkets beräknade kostnad kan man äta väldigt bra. Det är absolut ingen miniminivå utan den inkluderar att kunna äta ute då och då och köpa en del dyrare mat. Vill man så kan man absolut kapa – radikalt – och fortfarande äta god och hälsosam mat men till en mycket billigare peng.
Det här har varit en härlig månad för min och barnens del, medan maken var schemalagd att jobba ALLA dagar från den tredje mars till tredje april i och med kurser, konferenser och jourer på helgerna. Det gick inte, och han blev sjuk ett par dagar. Kroppen och hjärnan tar ut sin rätt. Nästa vecka går han på föräldraledighet och det blir himla bra tror jag, medan jag börjar jobba ”på riktigt”. Det kommer bli konstigt att vara ifrån den lilla, men samtidigt blir det skönt att få använda huvudet igen.
Inkomster
Den här månaden tvångsutbetalades det 75 timmar komp för min man, eftersom det finns en övre gräns på 300 timmar innan det blir tvångsutbetalt. I och med detta, och att jag har heltidslön i och med forskningen, blev det stora inkomster för månaden. Dessutom hade jag en lite extralön som trillade in efter en föreläsning i studieteknik jag höll i december. Jag har sålt begagnat för 700 kr (totalt 2 700 kr detta år, målet är 6 000 kr). Allt sammantaget blev det drygt 20% högre inkomster än snittet för 2018 (snittet för 2019 är ju ännu lite kort att jämföra med). Även nästa månad kommer det bli tvångsutbetalning av komp, så det kommer vara högre lön även då, och förhoppningsvis har den löneökning på 1 500 kr som jag får för min halvtidskontroll registrerats också.
Utgifter/sparkvot
Matkostnaderna för månaden blev ca 3 300 kr i butik och 2 600 kr ”ute”, för en total matkostnad om 5 900 kr. Den förstnämnda är jag jättenöjd med, visst kan vi komma under 3 000 kr om vi verkligen försöker, men på fyra i familjen som numera äter (även om den yngsta inte äter så mycket) tycker jag det är lugnt. Möjligheten att köpa svinn-frukt och -grönt har gjort skillnad, liksom att jag numera bakar allt vårt bröd själv. Vad gäller utematen var det ett medvetet val – jag och maken fick möjlighet att gå ut och äta själva, och vi valde en av de bättre restaurangerna i stan, och det står för ungefär hälften av utematens kostnader (annars hade vi landat på vad vi brukar). Det var det helt värt, det var en underbar kväll.
Enligt Konsumentverket ”får” vi ligga på 6 640 kr för familjens mat i månaden (840 + 860 + 2 470 + 2 470 kr), så det klarar vi ju till och med med utsvävningarna i utemat (fast jag ifrågasätter hur en åttamånadersbebis ska kunna äta för 840 kr i månaden – eller ja, det är väl om de äter klämmisar och köpe-barnmat tre gånger om dagen, då blir det mer än så).
Utöver detta har jag lagt de 20 kg hjortkött vi fick möjlighet att köpa från en lokal jägare i ”extravaganser”-kategorin, för att det ju kommer vara kött till typ ett halvår framöver och det blev så skevt att lägga det på en enskild månads matkostnader (men det var efter funderingar fram och tillbaka).
Hus-kostnaderna ligger ungefär som de brukar så här års. Kostnaden för fjärrvärme är det som gör störst skillnad för huskostnaderna. Snart äntrar vi de trevliga månaderna med mycket låga fjärrvärmekostnader, och solcellerna producerar åter allt mer el. Om inte i april så åtminstone i maj borde vår elräkning vara nollad igen.
Övrigt-kategorin blev förhållandevis låg, delvis på grund av min digitala detox som gjort att jag inte handlat begagnat heller. Vi hade inga årsavgifter, och månadskostnaderna på abonnemang med mera är låga (de innehåller Viaplay (som jag utnyttjade ett erbjudande på så att det bara går på 36 kr/månad i tre månader), Spotify (studentpris eftersom jag som doktorand har studentstatus), dagis, Cmore och en gåva till Läkare utan gränser; resten har successivt skalats bort). Denna månad har jag inte köpt kläder till någon i familjen, så den kategorin är noll och ingenting.
Det här har helt enkelt varit en väldigt bra månad även utgiftsmässigt, trots våra utsvävningar vad gäller härlig kväll på restaurang och 20 kg hjort.
Totalt sett landade sparkvoten på 74,08%, vilket mot sparkvotsmålet om 40% ju, även om inkomsterna är högre än vanligt, får sägas vara väldigt, väldigt högt för oss (den högsta sparkvot vi någonsin haft, faktiskt – på andra plats är 68%). Vi kan lägga ytterligare 19% av årets sparmål till handlingarna och totalt är vi uppe i 41% av årets sparmål.
Sparkvoter under året jämfört med tidigare år.
Investeringar
Vi kommer lägga de sparade pengarna som följer:
9% till SBAB för att vi planerar att betala av lite av våra huslån i samband med att vi förhandlar om lånen om ett år. För över samma summa varje månad
ca 78% till Avanza för investering i aktier
2% till Lendify, vår månatliga överföring
2 000 kr till barnens portfölj, där hälften investeras automatiskt i fondportföljen och hälften läggs i enskilda aktier.
Utdelning från Realty Income, SCA, Castellum och Axfood – whoo, utdelningssäsongen har börjat! (Allt återinvesteras och utdelningarna räknas inte in i inkomsterna.)
Hälsa
Det har varit en bra månad även här. Jag har snittat 17 041 steg om dagen. Jag har kört 18 pass med Fitbit Coach och tränat på Medley vid två tillfällen (tyvärr svårt att komma iväg när maken jobbar så mycket), samt varit och badat på badhuset en gång. Förutom makens sjukdagar har vi hållit oss friska i familjen. Jag tycker om den här tiden på året när det börjar bli varmare och knopparna på träd och buskar börjar komma, det känns lovande.
Bloggen
Totalt var det ca 7 900 sidvisningar under månaden (och kanske några till idag när detta publiceras!), vilket är högre än förra månaden (då det var 5 722). Mest hänvisningar kom från Fru EB. Av någon anledning har jag 386 visningar från USA, trots att jag skriver på svenska – förvirrande men kul. Å andra sidan kan det väl möjligen finnas en och annan svensk där. Majoriteten är givetvis från Sverige.
En mycket bra månad på alla möjliga sätt. Höga inkomster, låga utgifter och därmed hög sparkvot, god hälsa, bra produktion på bloggen och fler besökare. Fler sånna månader, tack!
Är du ny på det här med ekonomisk frihet/FIRE eller bara på att spara lite grann extra? Tycker du att pengarna rinner iväg lite väl fort när lönen kommer in på kontot? Vi som bloggar om finansiell frihet och sparande har kanske ibland en förmåga att vara rätt långt inne i spar-hacks och sparkvoter, som gör det svårt för en nybörjare som hittar till någon blogg att riktigt relatera. Så var börjar man?
Om du funderar över din ekonomi tycker jag att det allra första steget – och det första jag gjorde, som fick mig intresserad – är att se över vad man har för utgifter, ner till sista kronan, för en månad. Inte någon överslagsräkning i huvudet om att vi ”nog ungefär lägger så mycket på det och så mycket på det”, utan dra ut ett kontoutdrag (eller flera om du har mer än ett kort) och sätt dig ner med penna och papper eller Excel (Excel underlättar). Sedan fyller du i dina utgifter i olika kategorier som du tycker är relevanta, summerar alltihopa, och har ett facit: så här mycket gick det på en månad.
När jag började vår utgifts-Excel för snart två år sedan var kategorierna som följer: Boende, mat, transport och övrigt.
Medan dessa kategorier gjorde susen för att inse att vi la alldeles för mycket pengar på mat var det ändå inte så givande, eftersom övrigt var en alldeles för stor och oöverskådlig kategori. Jag la successivt till kategorier efter hand som jag bestämde mig för vad som var lämpligt.
Idag är våra kategorier: Boende, mat, utemat, transport, hygien, kläder, trädgård, katt, övrigt, extravaganser, månadsavgifter och årsavgifter.
Min uppställning för utgifter och inkomster i Excel.
I Excel kan man göra det väldigt fint och färgglatt om man nu är lagd åt det hållet…
Vid sidan av utgifterna bör man ju givetvis skriva upp exakta inkomster. Därefter tittar du på balansen mellan dessa. Finns det något kvar? Hur mycket i så fall? Om inte, hur gör du för att täcka det när pengarna inte räcker?
Kolla vilka utgiftskategorier som är stora. Vanligtvis är det boendet som drar iväg en hel del, och både transport, mat och övrigt kan vara andra kategorier som har en förmåga att bli stora utgiftsposter. Titta över dina månadskostnader i form av abonnemang – om du inte har särskilt mycket pengar över i slutet av månaden brukar det vara en tacksam kategori att se över gällande till exempel TV. Även telefonutgifter och försäkringar går att få ner rejält.
Men som sagt, innan du börjar peta i utgifterna för mycket, om du tycker att det känns jobbigt: skaffa dig en bra bild av hur din ekonomi ser ut. Utan den kanske du tror att du lägger 3 000 kr i månaden på mat, när kostnaden egentligen är 7 000 kr. Eller att du inte shoppar så mycket kläder, men kontoutdraget säger något annat. När du gjort en månad, fortsätt sedan med de efterföljande, helst ett helt år, för att få en bild av hur kostnaderna varierar över året. Till exempel är ju kostnaden för uppvärmning av en villa generellt betydligt högre i det här landet under vinterhalvåret än sommarhalvåret, vilket får till följd att boendekostnaderna är högre på vintern. Å andra sidan kanske det blir mer restaurangmat och kiosk-glassar på sommaren.
Så här är ett bra sätt att börja. Och sedan kan du börja kapa.
Sparkvot är ju återkommande bland sparbloggarna. I sin enklaste form är den ju inte mycket att dividera om:
Men när man tittar närmare på det är det ju väldigt mycket som går att diskutera när det gäller båda de ingående delarna.
Till att börja med vad gäller inkomster, som ändå är den av de två faktorerna som nog diskuteras mindre så är det ändå inte självklart. Jag la ut månadsavstämningen för februari och i kommentarerna diskuterade vi huruvida barnbidraget ska räknas in, om det är något som går mer eller mindre helt till sparande (vi sparar 2 000 av de 2 650 kr som kommer in). Det är inte givet åt ena eller andra hållet. Sparar man inte barnbidraget bör det ju definitivt räknas in i inkomster, tycker jag, liksom andra bidrag.
Andra funderingar kan vara t ex om eventuella utdelningar från aktier ska räknas in – kanske återigen beroende på om man plockar ut dem för att leva på dem (då bör de räknas in tycker jag) eller om de bara återinvesteras direkt (då bör de inte räknas in eftersom de aldrig berör privatekonomins flöde av pengar in och ut.
Den andra delen, vad sparande innehåller, är ju en kontinuerlig diskussion. Den första och största brukar vara huruvida amorteringar räknas. Eftersom vi inte amorterar på våra lån har jag inte behövt ta ställning till detta (dock sparar vi resten av året till en större amortering i samband med att vi ska lägga om lånen, så det får väl revideras).
En annan sak är ju barnspar, oavsett om det är hela barnbidraget eller någon annan summa. Det är ju inte spar till MIG, men det är mitt sparande (och sker på mitt konto på Avanza, inte i barnens namn). För min del räknar jag in det i vår sparkvot eftersom det är en del av vårt sparande.
Pappa betalar? gjorde sin månadsavstämning och visade där att sådant som sparas på kort tid, t ex till bilreparation och liknande som kommer komma, inte räknas in i deras sparkvot, utan finns där för att inte göra månaderna så slagiga (ena månaden inga stora extrautgifter, andra månaden tre, så att man går ”minus” på den senare och har en mycket hög sparkvot på den förra). Bör det räknas in i sparkvoten eller ej? Pappa betalar? väljer att lägga det utanför sparandet och därmed blir sparkvoten lägre.
Det finns förmodligen en massa andra inkomster och sparanden som går att diskutera huruvida de ska räknas in i sparkvoten eller ej. För min del ser jag sparkvoten framför allt som ett sätt att jämföra mig från månad till månad och år till år. Att jämföra sig med andra är svårt, med ett begrepp som definieras så olika av olika personer, men man bör inte jämföra sig själv med andra i det här fallet ändå, eftersom våra situationer alla är olika.
Så ta sparkvoten för vad det är: ett sätt att följa din egen ekonomi, på ett sätt som du tycker känns adekvat.
Jag är lite av en blandad kompott av intressen – jag jobbar som läkare, jag forskar inom hjärt-kärlsjukdom, och jag drivs av viljan att hjälpa folk till bättre mående och bättre privatekonomi. Dessutom skriver jag böcker, bakar tårtor, är mamma till tre underbara barn och gift med världens bäste man. Den här bloggen fokuserar framför allt på privatekonomi och allra mest på hur man hittar en balans i livet.
Köp min bok!
”I could not put your story down except when I had to. You have written a compelling, readable, entertaining book.”
~ A-M Mawhiney, author
Plugga bättre
Förbättra din studieteknik i 10 steg
Cosmonomics @ Instagram
This error message is only visible to WordPress admins
Error: No feed with the ID 1 found.
Please go to the Instagram Feed settings page to create a feed.
Affiliates
För aktier och fonder
Avanza
På Avanza har vi alla våra aktieinnehav, och har haft i flera år. Den användarvänligaste appen med alla funktioner vi behöver.
SAVR
Uppstickaren SAVR med lägre priser på fonder. Jag har flyttat vårt fondsparande till SAVR eftersom även små skillnader procentuellt blir stora pengar när man sparar i många år.
Webbhotell
One.com
Jag använder One.com för Cosmonomics såväl som för alla siter jag sköter via LCV Konsult AB. De har bra priser och fantastisk service och jag har varit nöjd med dem i över tio år.
Fotoböcker mm
Jag älskar fotoprodukter och gör två fotoböcker för varje år, plus när vi åker på semester, och dessutom är det julkort och väggkalendrar. Smartphoto har bra kvalitet och bra priser, och därför använder jag dem frekvent.
Telefoni
Vimla
Billigare telefoni med Vimla – ingen uppsägningstid, ingen bindningstid, och inga dolda avgifter.
