Fortsättning av genomgången av kostnaderna i Konsumentverkets ”Koll på pengarna”, denna gång har turen kommit till kategorin ”Medier” (efter förra gångens matkostnader och klädkostnader):
Kostnad för bredband, fast telefoni, streamingtjänster, dagstidning med mera.
Observera att i detta ingår inte mobiltelefon, det är en egen kategori. Jag tycker det är lite gulligt att ”fast telefoni” fortfarande ingår, hur många har det fortfarande?
För vår del, med fyra personer i hemmet, ”får” vi lägga 1 210 kr/månad på medier. Jag tycker det är roligt att det är sån liten skillnad beroende på hur många man är i hushållet, och är lite oklar över varför man får tio kronor mer för att man är tre istället för två, och fem istället för fyra.
För vår del ingår i denna kategori:
Bredband: 957 kr/kvartal = 319 kr/månad
Viaplay: 109 kr/månad (om vi inte har något erbjudande eller bytt in Coop-poäng, vilket vi har typ halva året)
Spotify: 49 kr/månad (studentpris eftersom jag räknas som student som doktorand)
Sporadiskt har vi ytterligare någon streamingtjänst, vilket nog kan snittas till 150 kr/månad sett över året numera
Vi har ingen dagstidning och prenumererar inte på några andra tidningar. Ibland har vi Nextory eller Storytel, men då är det för att det kostar typ 1-10 kr i en månad och det behöver knappt räknas med.
Totalt blir detta 627 kr/månad, eller ca 7 500 kr/år. Får väl därmed tycka att Konsumentverkets ”basbehov” av medier är ganska väl tilltaget – men det skulle samtidigt gå snabbt att komma upp i de summor de nämner med ytterligare abonnemang och om jag inte var så himla intresserad av att leta erbjudanden och rabatter, samt att stänga av abonnemang vi inte använder även under kortare perioder. Vi låg en bra bit över Konsumentverkets summa när jag började med vår ekonomi, på grund av både TV-abonnemang och flera streamingtjänster. Men det visar väl också på att det, om man vill spara, är en förträfflig kategori att kapa i.
Vad lägger ni på den här kategorin? Vad är rimligt?
Jag fortsätter min lilla genomgång av Konsumentverkets ”Koll på pengarna” där de listar hur mycket pengar man ”får” lägga på olika saker (igår var det maten).
I kategorin ”Kläder och skor” ingår:
Ett basbehov av kläder och skor som används till vardags, på fritiden och vid festligare tillfällen. Här ingår även tillbehör som väska, klocka och paraply.
Enligt texten på sidan innan står det:
Konsumentverkets beräkningar baseras på ett basbehov av varor och tjänster och visar exempel på kostnader för detta.
För vår familj får vi lägga:
Bebisen: 360 kr/mån 3-åringen: 470 kr/mån Mig och maken: 660 kr/mån vardera, alltså 1 320 kr/mån
Den här utgiftsnivån tycker jag ärligt talat är helt befängd. Det skulle ju innebära att vi la över 25 000 kr på kläder och skor på ett år?! (Jag var tvungen att kolla, men ja, det är verkligen per månad i den där tabellen.)
Om några månader blir treåringen dessutom fyra, vilket skulle innebära att hennes klädkvot går från 470 kr/månad till 710 kr/månad (!), alltså en ökning med ytterligare 2 880 kr per år.
Nu är jag totalt ointresserad av kläder, så det hjälper ju väldigt mycket för att hålla ner kostnaderna, men två barn kan det väl rinna iväg massor av pengar på? Eller?
Förra året la vi totalt 8 800 kr på kläder – för samtliga i familjen. Då var jag dessutom gravid, och begagnade gravidkläder är överraskande svåra att hitta, så det fick bli till att köpa lite nytt. Samma sak med amningskläder, även om jag hittade några begagnade. Vi fick också vår andra dotter, men hon har ju fått ärva storasysters kläder.
Hemligheterna till att hålla nere klädkostnaderna är två (and it ain’t rocket science):
1) Låt bli att handla. De allra flesta av oss vuxna har trots allt en hel garderob fylld med grejer. Vi behöver sällan mer, även om vi ”inte har något att ta på oss”. Som gravid och ammande har jag i princip använt kapselgarderob (jag vägrar köpa särskilt många plagg för en så kort tid livet) och det funkar jättebra (testa t ex Project 333 om ni inte är gravida/ammande och behöver gå ner i mängd kläder i garderoben).
2) Köp begagnat. För barnens del fungerar ju inte ”låt bli att handla”-grejen eftersom ungarna har en förmåga att växa ur sina kläder, ta sönder dem på ett sånt sätt att de är svåra att laga, och smutsa ner dem bortom igenkännlighet och bortom vad Vanish klarar av. Då måste man köpa. Men oftast, åtminstone när barnen är rätt små (upp till säg storlek 128, och då de inte är så små längre), går det utmärkt att köpa via begagnatmarknaden. Babykläder är ingen diskussion, det finns oändligt mycket i princip oanvända kläder att köpa för en spottstyver. Någonstans runt storlek 98-110 kan det bli lite bökigare eftersom ungarna sliter på sina kläder så att utbudet att sälja blir mindre, men det finns gott om det ändå. Ytterkläder går utmärkt att få för en fjärdedel av ordinarie pris. På loppisar brukar man kunna få t-shirts för 5-20 kr i vettigt skick. Byxor till pojkar har jag förstått är ett undantag, eftersom de oftast är sönder på knäna efter vild lek, men om det är det enda du behöver köpa nytt är det ju inte något stort problem. Och även om ni köper både skor och byxor nya så är det på inget sätt så att ni behöver lägga 5 640 kr per år på kläder för en treåring (eller 8 520 kr för en fyraåring!).
Med våra 8 800 kr på ett år la vi alltså drygt 730 kr per månad på kläder. Vi saknar ingenting; när treåringen behövde en ny overall hittade jag en i gott skick för hundra kronor. När hon behövde nya stövlar blev det faktiskt ett nyköp, men då efter att ha kollat var de var billigast online och med Refunder-kod på det. Jag har köpt tröjor, klänningar, skor, jackor och byxor via Sellpy. För egen del har jag köpt gravid- och amningskläder (både nytt och begagnat). Maken har gjort ett par nyköp under året.
Sen får man väl säga att om man är ett fan av dyra handväskor, exklusiva klockor, designer-skor eller sjukt dyra paraplyer så räcker 25 000 kr inte någonstans. Men är man villig att lägga sånna pengar på ett sådant intresse så är man kanske inte riktigt på den slingrande sparstigen heller.
Vad lägger ni på kläder och skor? Vad tycker ni om Konsumentverkets idéer om hur mycket pengar man kan/får lägga på kläder och skor? Vad skulle er klädbudget vara enligt Konsumentverket?
I Konsumentverkets ”Koll på pengarna” finns en massa roliga siffror att jämföra sig med. Jag tänkte gå igenom dem och vad jag tycker om dem, och hur vi ligger i vår familj som jämförelse. Vi börjar med matkostnaden.
Till att börja med har de ”förbrukningsvaror” som en separat rubrik. I denna, som för fyra personer ska gå på 270 kr/månad, ingår ”dagligvaror som främst används för vård och skötsel av hemmet som tvätt- och rengöringsmedel, toalett- och hushållspapper med mera”. Dessa saker ligger som del av vår matbudget, eftersom jag inte har någon ork att dra ut dem från matkvittona. Jag lägger således till 270 kr/mån till matbudgeten.
Vår matbudget skulle vara 840 kr för den yngsta (6-11 mån) som äter all mat hemma, 860 kr för den stora tjejen (2-5 år) som äter lunch på dagis, och 2 470 kr vardera för mig och maken. Ovanpå detta då ”förbrukningsvaror-pengen” på 270 kr. Totalt blir detta 6 910 kr. Det är faktiskt ganska väl tilltaget.
För att den yngsta skulle äta för 840 kr i månaden skulle kräva att hon åt köpe-barnmat till typ två mål om dagen. Om man räknar två färdig-rätter om dagen på 15 kr/st skulle det vara 900 kr/mån (räknat på en 30-dagars-månad). Ovanpå detta frukt, (köpe-)grötpulver, och eventuellt annat. Ja, okej, då blir det nog lugnt 840 kr i månaden. Men om man istället köper rotfrukter till facilt kilopris om typ 20 spänn kan man laga väldigt mycket mat till en väldigt låg kostnad.
Mellantjejen äter fil och müsli till frukost, och middag hemma. På helgerna givetvis alla mål med oss, och så lite frukt på det. Jag har inte räknat på det närmare, men 850 kr/mån låter ganska högt även här.
Slutligen, jag och maken. Jag tycker det är festligt att vi har lika mycket att äta för, när vi skiljer oss åt ganska väsentligt i kroppskonstitution, men okej. 2 470 kr per person – ja, det kan ju vara både mycket och lite. Äter man ute varenda lunch på jobbet är det inte alls mycket (lunch för 100 kr fem dagar i veckan i fyra veckor = 2 000 kr). Äter man matlåda och håller sig till det som är i säsong och billigt för tillfället är det dock rätt mycket.
Så hur ser det ut för oss? Förra året kan man se en radikal förändring i vår matbudget efter att jag tog mig an att sänka den – före och efter september 2018. Före september 2018 ligger snittet i butik på 5 286 kr/månad (borttaget januari, då vi var borta två veckor på semester så det var en mycket låg kostnad för mat i butik då). September till december sänks snittet till 3 926 – och då är både julmaten och nyårssupén inkluderad i decembers matkostnad (utan den blir snittet 3 410 kr). Visst är detta med bara tre ätande eftersom den yngsta då bara ammade, men ändå. Till detta kom även vår ”utemat”, men den vore enkel att skala bort om det behovet fanns. Inklusive utemat landade vi ganska nära de 6 030 kr/mån som Konsumentverket tyckte att vi fick lägga på mat förra året (då alltså minus den lilla som antingen inte var född än eller som bara ammade, vilket också ger lite mindre för förbrukningsvaror).
Det här året kommer vår matkostnad förmodligen vara väsentligt lägre sett som ett snitt över året, eftersom min tanke är att fortsätta på den inslagna vägen med billigare butiksköp. Vi får väl se var vi landar i slutet av året…
Så vad är take-away-message för det här? Att för Konsumentverkets beräknade kostnad kan man äta väldigt bra. Det är absolut ingen miniminivå utan den inkluderar att kunna äta ute då och då och köpa en del dyrare mat. Vill man så kan man absolut kapa – radikalt – och fortfarande äta god och hälsosam mat men till en mycket billigare peng.
Det här har varit en härlig månad för min och barnens del, medan maken var schemalagd att jobba ALLA dagar från den tredje mars till tredje april i och med kurser, konferenser och jourer på helgerna. Det gick inte, och han blev sjuk ett par dagar. Kroppen och hjärnan tar ut sin rätt. Nästa vecka går han på föräldraledighet och det blir himla bra tror jag, medan jag börjar jobba ”på riktigt”. Det kommer bli konstigt att vara ifrån den lilla, men samtidigt blir det skönt att få använda huvudet igen.
Inkomster
Den här månaden tvångsutbetalades det 75 timmar komp för min man, eftersom det finns en övre gräns på 300 timmar innan det blir tvångsutbetalt. I och med detta, och att jag har heltidslön i och med forskningen, blev det stora inkomster för månaden. Dessutom hade jag en lite extralön som trillade in efter en föreläsning i studieteknik jag höll i december. Jag har sålt begagnat för 700 kr (totalt 2 700 kr detta år, målet är 6 000 kr). Allt sammantaget blev det drygt 20% högre inkomster än snittet för 2018 (snittet för 2019 är ju ännu lite kort att jämföra med). Även nästa månad kommer det bli tvångsutbetalning av komp, så det kommer vara högre lön även då, och förhoppningsvis har den löneökning på 1 500 kr som jag får för min halvtidskontroll registrerats också.
Utgifter/sparkvot
Matkostnaderna för månaden blev ca 3 300 kr i butik och 2 600 kr ”ute”, för en total matkostnad om 5 900 kr. Den förstnämnda är jag jättenöjd med, visst kan vi komma under 3 000 kr om vi verkligen försöker, men på fyra i familjen som numera äter (även om den yngsta inte äter så mycket) tycker jag det är lugnt. Möjligheten att köpa svinn-frukt och -grönt har gjort skillnad, liksom att jag numera bakar allt vårt bröd själv. Vad gäller utematen var det ett medvetet val – jag och maken fick möjlighet att gå ut och äta själva, och vi valde en av de bättre restaurangerna i stan, och det står för ungefär hälften av utematens kostnader (annars hade vi landat på vad vi brukar). Det var det helt värt, det var en underbar kväll.
Enligt Konsumentverket ”får” vi ligga på 6 640 kr för familjens mat i månaden (840 + 860 + 2 470 + 2 470 kr), så det klarar vi ju till och med med utsvävningarna i utemat (fast jag ifrågasätter hur en åttamånadersbebis ska kunna äta för 840 kr i månaden – eller ja, det är väl om de äter klämmisar och köpe-barnmat tre gånger om dagen, då blir det mer än så).
Utöver detta har jag lagt de 20 kg hjortkött vi fick möjlighet att köpa från en lokal jägare i ”extravaganser”-kategorin, för att det ju kommer vara kött till typ ett halvår framöver och det blev så skevt att lägga det på en enskild månads matkostnader (men det var efter funderingar fram och tillbaka).
Hus-kostnaderna ligger ungefär som de brukar så här års. Kostnaden för fjärrvärme är det som gör störst skillnad för huskostnaderna. Snart äntrar vi de trevliga månaderna med mycket låga fjärrvärmekostnader, och solcellerna producerar åter allt mer el. Om inte i april så åtminstone i maj borde vår elräkning vara nollad igen.
Övrigt-kategorin blev förhållandevis låg, delvis på grund av min digitala detox som gjort att jag inte handlat begagnat heller. Vi hade inga årsavgifter, och månadskostnaderna på abonnemang med mera är låga (de innehåller Viaplay (som jag utnyttjade ett erbjudande på så att det bara går på 36 kr/månad i tre månader), Spotify (studentpris eftersom jag som doktorand har studentstatus), dagis, Cmore och en gåva till Läkare utan gränser; resten har successivt skalats bort). Denna månad har jag inte köpt kläder till någon i familjen, så den kategorin är noll och ingenting.
Det här har helt enkelt varit en väldigt bra månad även utgiftsmässigt, trots våra utsvävningar vad gäller härlig kväll på restaurang och 20 kg hjort.
Totalt sett landade sparkvoten på 74,08%, vilket mot sparkvotsmålet om 40% ju, även om inkomsterna är högre än vanligt, får sägas vara väldigt, väldigt högt för oss (den högsta sparkvot vi någonsin haft, faktiskt – på andra plats är 68%). Vi kan lägga ytterligare 19% av årets sparmål till handlingarna och totalt är vi uppe i 41% av årets sparmål.
Sparkvoter under året jämfört med tidigare år.
Investeringar
Vi kommer lägga de sparade pengarna som följer:
9% till SBAB för att vi planerar att betala av lite av våra huslån i samband med att vi förhandlar om lånen om ett år. För över samma summa varje månad
ca 78% till Avanza för investering i aktier
2% till Lendify, vår månatliga överföring
2 000 kr till barnens portfölj, där hälften investeras automatiskt i fondportföljen och hälften läggs i enskilda aktier.
Utdelning från Realty Income, SCA, Castellum och Axfood – whoo, utdelningssäsongen har börjat! (Allt återinvesteras och utdelningarna räknas inte in i inkomsterna.)
Hälsa
Det har varit en bra månad även här. Jag har snittat 17 041 steg om dagen. Jag har kört 18 pass med Fitbit Coach och tränat på Medley vid två tillfällen (tyvärr svårt att komma iväg när maken jobbar så mycket), samt varit och badat på badhuset en gång. Förutom makens sjukdagar har vi hållit oss friska i familjen. Jag tycker om den här tiden på året när det börjar bli varmare och knopparna på träd och buskar börjar komma, det känns lovande.
Bloggen
Totalt var det ca 7 900 sidvisningar under månaden (och kanske några till idag när detta publiceras!), vilket är högre än förra månaden (då det var 5 722). Mest hänvisningar kom från Fru EB. Av någon anledning har jag 386 visningar från USA, trots att jag skriver på svenska – förvirrande men kul. Å andra sidan kan det väl möjligen finnas en och annan svensk där. Majoriteten är givetvis från Sverige.
En mycket bra månad på alla möjliga sätt. Höga inkomster, låga utgifter och därmed hög sparkvot, god hälsa, bra produktion på bloggen och fler besökare. Fler sånna månader, tack!
Återgången till jobb påbörjades ju med en treveckors forskningskurs i metodik, och framför allt den första veckan hade vi ganska många föreläsningar och lite halvlånga dagar. Jag hade som vanligt packat väskan med en pet-flaska med kranvatten, matlåda, och, om eftermiddagarna var långa, ett äpple. Det har varit ungefär så min väska har varit packad matmässigt i många år, så det är inget konstigt. Ja, och ett par bestick också, eftersom studentköken inte erbjuder bestick. Sedan satt jag i någon av de många lunchrummen och åt.
Helt själv.
(Det var inte synd om mig, jag trivs att äta själv när jag suttit på föreläsningar och behöver pausa hjärnan lite.)
Nu kanske ett gäng av de andra hade matlådor med och gick någon annanstans, men det slog mig ändå hur många som pratade om vilken restaurang de skulle gå och äta på på lunchen. Hur många koppar köpekaffe som togs med till föreläsningarna, och hur många sötsaker.
Kursen befolkas ju av folk som faktiskt får lön, inte studenter som bara får studielån och -bidrag, men ändå. Om maten går på en 100-lapp, köpekaffet kostar 15 spänn/koppen (kanske? Jag vet inte, jag dricker inte kaffe), och kakan till kostar ytterligare 15 kr, då rinner det iväg 130 kr/dag på mat och fika. Och ärligt talat var det väl snarare en kopp kaffe på förmiddagen och en på eftermiddagen. 130 kr x 5 dagar x 2 veckor (sista veckan hade vi i princip inget schemalagt utom slutexaminationen) blir ju liksom 1 300 kr. Det är rätt mycket pengar.
Matlåda och en frukt kostar, även om man inte käkar portionen-under-tian-mat, definitivt inte 130 kr/dag. Och tar man med kaffe i en termos kan man dricka mer än en kopp och ändå inte komma upp i 15 kr, misstänker jag (trots min dåliga koll på kaffepriser). Räkna 30 kr/dag istället, så besparingen blir 100 kr.
Alla får ju så klart göra precis som de vill, men matlåda är ju så enkelt om man vill spara lite pengar. Och stoppar vi in de 1 000 kr (alltså det man inte lägger på utemat) varje månad i en pengamaskin istället och låter dem växa med 6% om året i 25 år blir ju 697 877 kr. Vilket ju kan vara trevliga pengar att ha som pensionär, eller nåt.
Jag är lite av en blandad kompott av intressen – jag jobbar som läkare, jag forskar inom hjärt-kärlsjukdom, och jag drivs av viljan att hjälpa folk till bättre mående och bättre privatekonomi. Dessutom skriver jag böcker, bakar tårtor, är mamma till tre underbara barn och gift med världens bäste man. Den här bloggen fokuserar framför allt på privatekonomi och allra mest på hur man hittar en balans i livet.
Köp min bok!
”I could not put your story down except when I had to. You have written a compelling, readable, entertaining book.”
~ A-M Mawhiney, author
Plugga bättre
Förbättra din studieteknik i 10 steg
Cosmonomics @ Instagram
This error message is only visible to WordPress admins
Error: No feed with the ID 1 found.
Please go to the Instagram Feed settings page to create a feed.
Affiliates
För aktier och fonder
Avanza
På Avanza har vi alla våra aktieinnehav, och har haft i flera år. Den användarvänligaste appen med alla funktioner vi behöver.
SAVR
Uppstickaren SAVR med lägre priser på fonder. Jag har flyttat vårt fondsparande till SAVR eftersom även små skillnader procentuellt blir stora pengar när man sparar i många år.
Webbhotell
One.com
Jag använder One.com för Cosmonomics såväl som för alla siter jag sköter via LCV Konsult AB. De har bra priser och fantastisk service och jag har varit nöjd med dem i över tio år.
Fotoböcker mm
Jag älskar fotoprodukter och gör två fotoböcker för varje år, plus när vi åker på semester, och dessutom är det julkort och väggkalendrar. Smartphoto har bra kvalitet och bra priser, och därför använder jag dem frekvent.
Telefoni
Vimla
Billigare telefoni med Vimla – ingen uppsägningstid, ingen bindningstid, och inga dolda avgifter.
